SammanfattningBakgrund: Finansinspektionen införde i oktober 2010 det såkallade bolånetaket. Den nya regleringen innebar att bostaden inte får belånas till mer än 85 procent av marknadsvärdet, vilket bidrar till en Kontantinsats om 15 procent i samband med bostadsköpet. Detta ställer högre krav på konsumenterna och vissa kundsegment fick stora problem och uteslöts från marknaden i samband med införandet. Kort därefter började alternativa finansieringssätt uppstå och det skapades diskussioner kring om bolånetakets införande verkligen haft den önskade effekten.Syftet: Studiens syfte är att analysera vilka effekter bolånetaket tillgivit bostads- och finansieringsmarknaden, samt vilken syn på den framtida bostads- och finansieringsmarknaden som föreligger. Vidare syftar studien till att förklara de alternativa finansieringssätt som uppkommit samt vilka kundsegment som påverkats i störst mån och på vilket sätt.Metod: Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod, i form av intervjuer, som kopplats till relevant statistik, vilket utgör den kvantitativa metoden.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som härleds till alltför generös utlåning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sätter regler för hur bankverksamheten skall fungera.     Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förändrats genom åren. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fått en direkt påverkan på bankernas sätt att hantera dessa krediter. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda på de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker på Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån gällande teori inom området.Resultat: Majoriteten av bankerna har ändrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gått från pantbelåning med säkerheten i fokus, till att använda kassaflödesbelåning.

Syfte: Syftet med studien a?r att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende info?r inträdelsen på bostadsmarknaden utifrån livscykelhyoptesen.Teori: Den främsta teoritillämpningen fo?r studien är livscykelhypotes om människans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas då den angriper det social- psykologiska perspektivet angående behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan påverka huruvida en ma?nniska sparar eller inte.Metod: Studiens metodansats besta?r av en metodkombination, detta innefattar en enka?tunderso?kning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsomra?det. Det innefattar a?ven tre intervjuer med etablerade experter inom studiens omra?de.

Titel: Svag efterfrågan på nyproducerade bostadsrätter ? en studie av bostadsrättsmarknaden Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Nilsson Handledare: Agneta Sundström Datum: 2012 ? juni Syfte: Studiens syfte är att undersöka om prisbilden på den lokala bostadsrättsmarknaden kan orsaka svag efterfrågan på nyproducerad bostadsrätt. Bostadsmarknaden i Norrköping har valts ut som ett case och ett delsyfte är att jämföra Norrköping med andra kommuner för att se om det finns eventuella avvikelser. Metod: Arbetet har bedrivits både genom kvalitativ- och kvantitativmetod. Den kvalitativa delen har bestått av att tolka insamlat material till exempel från intervjuer med fastighetsmäklare, fastighetsvärderare och banktjänstemän. Den kvantitativa metoden har använts för att med hjälp av statistik klargöra prisbilden på bostadsrättsmarknaden i Norrköping och för att kunna göra jämförelser med andra kommuner. De teorier som arbetet utgår ifrån är beslutsteori och marknadsteori som båda härrör till den mikroekonomiska teorin. Resultat och slutsats: Den här studien har visat att de högsta boendeutgifterna i Norrköping erhålls i nyproducerad hyresrätt och nyproducerad bostadsrätt.