Medias rapporter om nedskärningar i välfärd och service, inte minst på Sveriges landsbygd, kommer allt tätare. Allt fler bygder väljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb). I denna kandidatuppsats inom ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstås i förhållande till det senmoderna samhället. Frågan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmländska Stavsjö där engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell träff för så kallade svb-bolag.

Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgången och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, såväl yrkesmässigt som i andra avseenden på det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att Gymnasiesärskolans syfte är brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Skolgången skall också ge en grogrund för personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande yrkesliv?Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande privatliv och fritid?Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande administration och ekonomi?Teori:Studien har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats.Metod:Fyra personer som slutade sin skolgång i gymnasiesärskolan för minst tio år sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer.

Internet har blivit en viktig del i dagens samhälle, både för företag och enskilda individer där möjligheten till möten med andra människor har skapat en ny kontext. Det som den senaste tiden har vuxit och engagerat många är användandet av sociala nätverk, så kallade communities. I denna uppsats undersöker utredarna, på uppdrag av Bhappi, hur en ny aktör ska arbeta för att ta sig in på marknaden för sociala nätverk. Uppsatsens syfte är således att kartlägga marknaden för sociala nätverk samt undersöka på vilket sätt som Bhappi.com ska arbeta för att etablera sig och värva nya medlemmar.Utredarna har för att kunna besvara syftet använt sig av en kvalitativ metod bestående av en litteraturstudie, fokusgruppintervjuer samt enskilda intervjuer. Dessa empiriska data har vidare analyserats utifrån en av utredarna själva utformad modell som baserats på teorier inom marknadsföring, nyetablering av tjänster samt litteratur om sociala nätverk.Resultaten av utredningen visar på att intresset för Bhappis huvudsyfte gör din röst hörd finns, där affärsidén grundar sig att utforma rapporter efter diskussioner och enkäter som medlemmarna har varit med och format.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter är behandlingsverksamheter där huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer även vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger på familjebehandling och är så kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare är socialtjänsten. Socialtjänsten är den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer även kontakter med andra myndigheter såsom skola, sjukvård, Migrationsverk, polis och kriminalvård. Studiens syfte är att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjänst och andra myndigheter.

I uppsatsen undersöks de självupplevda orsakerna bakom ensamhetsupplevelser, baserat på enkätsvar från 1 742 svenskar (utvalda med obundet slumpmässigt urval) i åldern 20 till 90 år. Enkäten genomfördes under 2008 och resultatet jämförs genomgående med resultat från tidigare forskning, och då främst med en motsvarande undersökning från 1985. Skillnaderna mellan de två undersökningsåren är överlag små. När man diskuterar ensamhet ser man gärna att den bakomliggande orsaken är bristande mellanmänskliga kontakter i nuet. I viss tidigare forskning har man gått ett steg längre och utgår från att ensamhet orsakas av antingen situationsskapade faktorer (till exempel att nära förhållande ändrats) eller av personliga egenskaper (exempelvis dåligt självförtroende).

I det här arbetet har jag undersökt möjligheten att synkronisera lagrad kalenderdata mellan två olika system.Mitt arbete beskriver ett API, som i ena änden kommunicerar med Xcerion Baxide-Web Services, och i den andra änden med en mobil enhet med implementerat stöd för Exchange ActiveSync (t.ex. en iPhone eller Android).Med hjälp av Exchange ActiveSync-protokollet kan man synkronisera bland annat kalender, kontakter, e-post, anteckningar och påminnelser mellan flera klienter genom en Exchange Server. Dock hamnade all implementation utöver kalendersynkronisationen av Exchange ActiveSync redan från början utanför examensarbetets ramar.Microsoft tillhandahåller en mycket detaljerad dokumentation över Exchange ActiveSyncprotokollet. Dessutom, bland annat med hjälp av Microsoft Exchange Server 2010 och programmetWireShark kunde trafiken från en redan fungerande implementation av protokollet avlyssnas.Kommunikationen mellan en klient och en Exchange Server kan antingen ske över HTTP eller HTTPS där data transporteras kodat i WBXML. Av säkerhetsskäl är det dock rekommenderat att en Exchange Server inte tillåter trafik över HTTP.Innan själva implementationen analyserades protokollets struktur samt vilka nödvändiga metoder som behövdes för kalendersynkronisationen.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser.

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar.

Demografiska förändringar i form av en åldrande befolkning kommer att medföra att andelen arbetande minskar samtidigt som andelen icke arbetande ökar vilket leder till en arbetskraftsbrist i Sverige. Ett sätt att lösa bristen är att öka arbetskraftsinvandringen. Arbetsgivare har redan nu svårt att hitta den kompetens de letar efter inom landets gränser, men till deras hjälp finns nätverket Eures vars uppdrag är att underlätta för matchningen av arbetskraft inom EU/EES och Schweiz. Då konkurrensen om arbetskraft är hög krävs att organisationerna anpassar sin kompetensförsörjning för att kunna attrahera arbetskraft. Studien syftar till att undersöka hur organisationer anpassar sin kompetensförsörjning genom att utlandsrekrytera samt utreda vilken roll Eures spelar för organisationerna.Syftet undersöktes genom kvalitativ metod där sex intervjuer genomfördes med personer som utlandsrekryterat.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det är så att vuxna, som haft en barndom präglad av en förälders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra på Internet som har en liknande uppväxt. Jag vill ta reda på hur och med vad det här mötet kan hjälpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats på Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. självhjälpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och från andra störda familjer) och liknande där man till skillnad mot i kontakten på ett forum på Internet möts öga mot öga. Mina frågeställningar är:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har påverkat dem och deras förmåga att samspela med andra människor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare är vana Internetanvändare att ett forum på Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att få svar på mina frågor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet.

Under det senaste 10-15 åren finns ett ökande inslag av särskilda förband och enheter för inhämtning av information och underrättelser från mänskliga källor i de insatsområden som Sverige skickar trupp till. Dessa förband kan vara av typen Field Humint Teams (FHT) eller National Intelligence Cells (NIC). Ökningen av denna typ av förband samt ökningen av det militära behovet av att agera i miljöer som präglas av kontakter med människor har skapat en ökad användning av det engelska uttrycket HUMINT (Human Intelligence) i den svenska militära vokabulären.  HUMINT och Personbaserad inhämtning (PBI) är det två begrepp som i Sverige används för att beskriva inhämtningen av information och underrättelser från mänskliga källor. I Försvarsmaktens Underrättelsehandbok - Förhandsutgåva (FM UndH Fu) från 2006 används begreppet HUMINT trots sitt engelska ursprung och ingen tydlig svensk översättning är där gjord. De övriga underrättelsedisciplinerna är dock översatta till en svensk benämning.

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra.