Inledning: I barnsjuksköterskans kompetens och uppdrag ingår det att upptäcka när barn far illa och uppmärksamma detta genom att anmäla till socialtjänsten. I tidigare forskning har det visat sig att det finns ett behov av samarbete och stöd i samband med anmälan till socialtjänsten. BVC sjuksköterskans erfarenheter av hur samarbetet fungerar med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa är sparsamt undersökt och vi fann det betydelsefullt att undersöka detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.Metod: Fyra BVC sjuksköterskor intervjuades och den transkriberade texten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet i studien redovisas under tre kategorier; ?Kontakt som kan lätta på bördan?, ?Att inte veta vad som händer sen? och ?Att arbeta tillsammans?.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i Kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska språket och samhället..

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i Kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

AbstractSyftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras.

Enligt Läroplanen för förskolan ska flickor och pojkar oberoende av kön fåmöjlighet att utvecklas utan begränsningar av stereotypa könsroller. Dagligenmöter barn bilderböcker i förskolan och det är viktigt att vi pedagoger äruppmärksamma på hur flickor och pojkar framställs i böckerna. Vi har därförvalt att studera ett antal bilderböcker som många barn kommer i kontakt medur ett genusperspektiv. Syftet med vår uppsats är att se hur flickor och pojkarframställs och se om vi kan utläsa några genusstereotyper. Vi har tittat på hurmånga av karaktärerna som har varit flickor respektive pojkar, hur karaktärernabeskrivs utifrån utseende, egenskaper och aktiviteter och undersökt om vi kanutläsa genusstereotypa drag..

Föreliggande studie syftade till att sökakunskap om barns reaktioner vid bevittnade av våld samt derasupplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studiengenomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som isitt arbete kommer, eller har kommit, i nära Kontakt med barn sombevittnar våld. Via en omfattande datainsamlingsprocess där artiklar,avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde enkartläggning av det aktuella kunskaps- och forskningslägetgenomföras, vilken sedan användes vid analys av det insamladeintervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barnreagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.Det visade sig även att barns reaktioner är mycket individuella, blandannat beroende på i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, densociala omgivningen samt den mening barnet ger föräldrarnaskonflikter. Studien visade även att barn som bevittnar våld bär på starkakänslor i form av oro, ilska, rädsla, skuld etc., samt att de aktivtförsöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa våldet..

Att förlora sitt barn är den svåraste förlust en förälder kan uppleva i livet. Sorgen blir påtaglig och livet raseras på ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte.

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt.

Många yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom på förskolan. Där träffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara väldigt intresserade av att träffa nya kompisar medan andra kan ha svårt att acceptera att dela med sig både pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat småbarns vistelse på förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan även hålla avstånd från alla lekar tills de har skapat förtroende till alla på avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som får positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsätter att söka sig till andra barn.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i Kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i Kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat.

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig Kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn..