Volterra och Taeschner (1978) menar att barn under 2 år inte använder tvärspråkliga synonymer eftersom orden från början är organiserat i ett språksystem, inte två. Syftet med studien är att jämföra sammansättningen av samtidigt tvåspråkiga barns ordförråd, speciellt med avseende på tvärspråkliga synonymer .19 föräldrar har deltagit i studien med barn som är 16-28 månader gamla. I studien har CDI formuläret använts på finska och svenska. De flesta av deltagarna var fortfarande hemma med föräldraledig förälder och de flesta av dessa var finskspråkiga. De som gick på förskola gick på finskspråkig förskola.

Bakgrund: komplementära smärtlindringsmetoder har inom hälso- och sjukvården visat sig vara effektiva vid smärttillstånd hos barn. Det är därför viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om dessa metoder.Syfte: att beskriva vietnamesiska sjuksköterskors kunskap om samt användning av komplementära behandlingsmetoder för barn med smärta.Metodbeskrivning: data samlades in med hjälp av enkäter under hösten 2012 på ett barn- och kvinnosjukhus i Da Nang, Vietnam. I denna studie analyserades sjuksköterskors kunskap om komplementär smärtbehandling hos barn med hjälp av IBM SPSS Statistics för Windows software. Sambandet mellan kunskap och användning undersöktes.Huvudresultat och slutsats: kunskapen om komplementära metoders betydelse visade sig vara hög, medelvärde 4,45. Användningen av komplementära smärtlindringsmetoder visade sig variera.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn.Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har.

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration.

Detta arbete handlar om barnrättigheter och främst om den rättighet som barn har att få sina röster och åsikter hörda..

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen.

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det kliniska användandet av melatonin vid sömnsvårigheter hos barn och ungdomar på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkät utformad i Google Forms. Enkäten sändes sedan till urvalsgruppen som var läkare (n=29) på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 läkare förskriver melatonin och även circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som läkemedel vanligen förskrivs för är främst ADHD, autism och depression. Förskrivning av läkemedlen sker till alla åldersgruppen, vanligast var dock från sju år och uppåt.Slutsats: Trots läkemedelsverket tveksamma inställningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 läkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten..

Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder.