Remitteringar Àr pengar som migranter skickar till sina ursprungslÀnder. Syftet med denna studie var att undersöka hur migranter frÄn utvecklingslÀnder upplever att remitteringarna pÄverkar livsvillkoren i Sverige samt hur de upplevda livsvillkoren kan förstÄs utifrÄn teorier kring social exkludering och relativ fattigdom. För att kunna undersöka detta var utgÄngspunkten tre frÄgestÀllningar: Upplever migranter frÄn utvecklingslÀnder att remitteringarna pÄverkar deras val av sysselsÀttning, och i sÄ fall hur? Upplever migranterna att remitteringarna pÄverkar deras val av var de bosÀtter sig, och i sÄ fall hur? Om migranterna inte hade skickat pengar vad hade de valt att lÀgga dem pÄ dÄ?Metoden för insamling av material var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet pÄvisar att det finns migranter vars val av sysselsÀttning pÄverkas av att de skickar pengar till sina ursprungslÀnder, pÄ sÄ vis att de tenderar att prioritera arbete framför utbildning.

Att som ett större företag profilera sig som miljövÀnligt Àr idag i princip ett krav snarare Àn ettmÄl. I takt med att antalet mÀnniskor och dess konsumtionsvanor i stadig tak ökar, ökar samtidigtkraven pÄ att faktiskt bidra till ett fungerande och socialt-, ekonomiskt och ekologiskt hÄllbartsamhÀlle. Detta mÄste kombineras med ett fungerande affÀrsklimat dÀr det inte gÄr att kommaifrÄn att konsumtion och försÀljning Àr det som fÄr ett företag att leva vidare.Syftet med denna studie Àr att skapa en grund och en förstÄelse för de olika aspekter som finnsinom miljövÀnlig produktutveckling. Den ska ocksÄ redovisa möjliga alternativ och koncept somkan infria de krav som stÀlls sett ur ett komfort-, ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv. StudienÀr genomförd pÄ IKEA of Sweden och har utgÄtt ifrÄn madrasser och de skummaterial somanvÀnds som komfortmaterial.Genom att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med en explorativ ansats grundade pÄ tvÄintervjuserier med personer som ansÄgs ha lÀmpiga kunskaper inom omrÄdet erhölls vÀrdefullinformation om material och angreppssÀtt.Studien visar pÄ vikten av att ha en tydlig och genomtÀnkt strategi som bör grundas i en djupareidiologi snarare Àn genom mekanisk traditionell produktutveckling.

In Sweden there has been a surge of interest in the films classified as pilsnerfilms, i.e. comicalfilms produced for little money in the 1930's and containing a more working class and/or ruralsetting then the so called "champagne comedies" from the same era. The concept"pilsnerfilm" is how ever a little vague and although the main focus of this paper ispilsnerfilms, it will also cover other types of comical films made in Sweden between the1930's and 1940's.This paper examines the now-existing network of people interested in these types of movies.It will do so by interviewing seven of the most prominent fans of movies made during the1930's and 1940's. Most of them are living in Stockholm. The paper discuss how through theconsumption of these types of films, a nostalgic gaze is created.

Bakgrund Vi ser att det finns ett vÀxande intresse hos mÀn att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts klÀder man vÀljer att ta pÄ sig. Internets exploatering av nÀthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera pÄ dÀrför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur mÀn i Äldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. VÄr mÄlgrupp valde vi pÄ grund av att vi tror att det Àr ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sÀtt att konsumera klÀder. Idag finns det inte sÄ mycket forskning kring mÀns konsumtionsvanor av just klÀder dÀrför fann vi det som intressant att studera hur de tÀnker och agerar kring shopping. SyfteVÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ en djupare insikt kring hur vissa mÀn konsumerar klÀder.

Att behÄlla lojala kunder Àr viktigt för mÄnga företag och butiker dÄ de lojala kunderna anses vara mer lönsamma Àn att rekrytera nya. Det har under senare Är Àgnats mycket tid att förstÄ vad som pÄverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador pÄverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsÀttning frÄntas ofta möjligheter som för andra kunder Àr sjÀlvklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna gÄr till de butiker som inte försvÄrar deras sÀtt att utföra sin handel.

Syftet med studien var att granska VÄr kokbok för att se om det skett nÄgra förÀndringar över tid, i relation till rekommendationer om hÄllbara matval. HÄllbar utveckling handlar om hur vi kan tillfredstÀlla vÄra behov utan att riskera kommande generationers. I denna frÄga har matvanor och konsumtion fÄtt allt större betydelse. Detta eftersom dessa stÄr för en stor del av utslÀppen och klimatpÄverkan samtidigt som det Àr nÄgot varje individ kan vara med och pÄverka. En betydelsefull kanal för förmedling av hÄllbara matval kan sÄledes vara kokböcker som genom sitt budskap kan inspirera lÀsaren och dÀrmed pÄverka dennes beteende.

MervÀrdesskatten Àr en konsumtionsskatt som utgÄr vid all yrkesmÀssig omsÀttning av varor och tjÀnster i Sverige. MervÀrdesskatten styrs av den sÄ kallade neutralitetsprincipen. Principen innebÀr i stort att mervÀrdeskatten inte ska pÄverka vare sig en enskild individs val till konsumtion eller ett företags utformning. Mot bakgrund av neutralitetsprincipen Àr det av stor vikt att ett företag förblir oförÀndrat rent mervÀrdesskatterÀttsligt Àven i det fall företaget vÀljer att Àndra sin struktur.Ett företag kan överlÄtas pÄ tvÄ sÀtt, genom en verksamhetsöverlÄtelse eller genom en andelsöverlÄtelse. I enlighet med 3 kap.

Bakgrund: I dagens samhÀlle har varumÀrken kommit att spela en allt större roll för sÄvÀl konsumenter som företag. VarumÀrken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nÀmnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjÀlp av symboliska vÀrden sÀnda ut signaler som stÀmmer överens med olika individers vÀrderingar och pÄ sÄ sÀtt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad mÄlgrupp. Dock kan Àven det motsatta intrÀffa, det vill sÀga en annan grupp Àn den tÀnkta mÄlgruppen kan komma att adoptera ett företags varumÀrke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera och ÄskÄdliggöra hur en subkultur kan pÄverka det symboliska vÀrdet av ett varumÀrke.Genomförande: För att uppnÄ syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumÀrket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrÄn kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter frÄn hip-hopkulturen sÄ som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer frÄn företaget Adidas, samt analyschefen pÄ MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat pÄ att en subkultur kan pÄverka det symboliska vÀrdet pÄ ett varumÀrke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktÀrer varumÀrket stÄr för, utan Àven överföra subkulturens vÀrderingar pÄ varumÀrkets image.

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stÄ pÄ, men för att detta ska vara intressant krÀvs lönsamhet. DÄ energipriserna varierar och kraven pÄ energieffektivisering blir hÄrdare, ökar intresset i gÄrdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med Ären blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk pÄ 2 MW har en investeringskostnad pÄ ca 30 miljoner, en summa som Àr sÄ hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre nÀringsidkare. Men nu har intresse vÀckts frÄn mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete Àr att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gÄrdsverk. För att besvara frÄgan görs en fallstudie. I fallstudien rÀknas pÄ ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gÄrdsverk frÄn WindEn Sweden AB.

MĂ„let med detta arbete Ă€r att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men Ă€ven att jĂ€mföra vild fisk mot den odlade. Med avseende pĂ„ detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar anvĂ€nts frĂ„n databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har anvĂ€nts. Det finns mĂ„nga hĂ€lsofördelar med att konsumera fisk dĂ„ den bland annat innehĂ„ller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

KÀrnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av vÀxter, djur och mÀnniskor. I Sverige innebar det att Àlg (Alces alces), rÄdjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de mÀnniskor som Ät av köttet. Upptaget i ekosystemet pÄverkas av flera faktorer; jordmÄnen och dess förmÄga att binda radionukleider, vÀxter och svamps benÀgenhet att ta upp dem, hjortdjurens val av föda beroende pÄ tillgÄng och Ärstid samt tiden pÄ Äret som jÀgare och samer fÀller hjortdjuren. Denna litteraturstudie Àmnar ta reda pÄ hur hjortdjur (Cervidae) och mÀnniskor i Sverige pÄverkades av nedfallet. UtifrÄn de studier som granskats har inga rapporterat mÀrkbar pÄverkan hos hjortdjur.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Introduktion: Barn Àr under stÀndig utveckling och behöver nÀringsriktig kost. Flertalet studier har pÄvisat positiva effekter av att Àta regelbundet och att följa rekommendationerna gÀllande grönsaker, frukt och fisk. Det har visats att olika matvanor tenderar till att följa med upp i Äldrarna samtidigt som konsumtionen av vissa livsmedel minskar.Syfte: Syftet med den föreliggande undersökningen var att studera mÄltidsordning och matvanor bland elever i Ärskurs nio.Metod och material: Forskningsmetodiken för denna undersökning var kvantitativ dÀr gruppenkÀter anvÀndes. Deltagarna i undersökningen valdes ut via ett bekvÀmlighetsurval och totalt ingick 146 skolungdomar i Ärskurs nio.Resultat: Totalt besvarades 132 enkÀter. Undersökningens resultat visade att 72 % Àter frukost alla vardagar, medan det Àr 65 % som Àter frukost under bÄda helgdagarna.

Trots att datorspel vuxit i popularitet och fÄtt en större utbredning först under de senaste 10 Ären sÄ har mÄnga forskare hunnit studera fenomenet. Vissa frÄgor har studerats utförligt som datorspelsvÄldets pÄverkan pÄ barnen medan andra inte fÄtt lika stor uppmÀrksamhet. Vi upptÀckte att man trots att FPS spelen Àr den största changern inom datorspel inte visste mycket om varför just de var sÄ populÀra. MÄnga forskare har utvecklat diverse teorier och försökt besvara frÄgan om varför datorspel i allmÀnhet var intressanta. Vi ville dÀrför anvÀnda oss av dessa teorier för att försöka förstÄ varför tonÄrskillar spelade FPS spel, en frÄga som vi fann hade flera svar.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstÄende i dagens konsumtionssamhÀlle, dÄ dess negativa pÄverkan pÄ miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden Àr klart mindre Àn den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen stÄr för en fjÀrdedel av den klimatpÄverkan svenska hushÄll orsakar och Àven om medvetenheten kring detta ökat sÄ saknar mÄnga mÀnniskor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ pÄverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vÄr planet. Bananer Àr en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige Àr det land som konsumerar flest bananer per invÄnare av alla lÀnder dÀr bananer inte odlas. Bananer Àr Àven en av de varor dÀr skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling Àr som störst.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ om livsmedelsbutiker bör fokusera pÄ faktorerna miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden i sin gröna marknadsföring för att öka försÀljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av webbenkÀter som skickats ut till en urvalsgrupp.