Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland.

Många företags användande av konsulter har under de senaste åren ökat och det finns luckor i forskningen kring denna yrkeskategori. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida individuella och arbetsrelaterade faktorer hos konsulter påverkar uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt i relation till en uppdragsgivare. Deltagarna var 172 konsulter, från tre konsultföretag, som besvarade en enkät delvis hämtad från projektet PSYCONES. Resultatet visade att konsulternas individuella samt arbetsrelaterade faktorer påverkade det psykologiska kontraktet och att det som påverkade mest är grad av tillit gentemot uppdragsgivare, antal arbetade timmar i veckan samt ålder. Dock påverkade inga av faktorerna kopplade till konsultrollen uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt.

Molnlagringstjänster används alltmer och är en växande marknad. Uppsatsen har fokuserat på att undersöka olika molnlagringstjänster ur ett hastighetsperspektiv. När små filer utbyts mellan klient och server har hastigheten på överföringen en mindre betydelse. Vid större överföringar får hastighetsaspekten en alltmer viktig roll.Regelbundna hastighetsmätningar har utförts mot de mest populära molnlagringstjänsterna. Testerna har utförts från Sverige och USA.

Det finns idag inget enkelt sätt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa på flera ställen. Detta är ett problem då man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera källor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data på flera ställen.Problemet i fråga blir att koppla ihop datorer över Internet. Då datorer kan flyttas runt mellan olika nätverk och därför ha olika IP-adresser krävs en lösning som håller reda på detta. En användbar lösning ska inte kräva att användarna ska veta om denna information. Eftersom projektet är över Internet så krävs det att det är väldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra då den enda interaktionen mellan modulerna är nätverkskommunikationen.

Det finns idag inget enkelt sätt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa på flera ställen. Detta är ett problem då man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera källor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data på flera ställen.Problemet i fråga blir att koppla ihop datorer över Internet. Då datorer kan flyttas runt mellan olika nätverk och därför ha olika IP-adresser krävs en lösning som håller reda på detta. En användbar lösning ska inte kräva att användarna ska veta om denna information. Eftersom projektet är över Internet så krävs det att det är väldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra då den enda interaktionen mellan modulerna är nätverkskommunikationen.

Det finns idag inget enkelt sätt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa på flera ställen. Detta är ett problem då man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera källor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data på flera ställen.Problemet i fråga blir att koppla ihop datorer över Internet. Då datorer kan flyttas runt mellan olika nätverk och därför ha olika IP-adresser krävs en lösning som håller reda på detta. En användbar lösning ska inte kräva att användarna ska veta om denna information. Eftersom projektet är över Internet så krävs det att det är väldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra då den enda interaktionen mellan modulerna är nätverkskommunikationen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anställda i Karlstadområdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning.

Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framställs i litteraturen som eftersträvansvärt då det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebära ett intresse av att studera dess kvalitet. Kvalitetstänkande vad gäller projekt är traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssättet med vilket output realiseras omnämns inte i samma utsträckning när man talar om kvalitet i projekt. Syfte: Syftet är att bidra till förståelsen av hur begreppet kvalitet används i projektspecifika sammanhang. Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. Två av intervjuerna utfördes på projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemområde.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lärande för inhyrda konsulter ?utifrån tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants?from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLärande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lärande i förhållande till studiens tre framträdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde ävenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lärande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehållsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion på Internet för klienter på behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta påverkar klienternas möjligheter att förändra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar på ett behandlingshem där klienterna har fri tillgång till Internet och med en klient på samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem.Resultatet visar en allmän negativ syn på medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna är att Internet försvårar för klienterna att bryta med missbruksvärlden. Kontakt med vänner och bekanta i missbruksvärlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling.

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts.

Coaching bygger på förtroende och att ett tillitsfullt förhållande mellan coach och klient uppstår. För en coach är det av naturliga skäl intressant att få kännedom om hur det egna bemötandet har uppfattats av klienten, för att kunna använda sig av och utveckla sådant som har upplevts positivt eller för att korrigera sådant som har upplevts mindre positivt. Detta examensarbetes syfte var att göra en uppföljning av hur klienter hos Arbetslivsresurs i Luleå har upplevt sin jobbcoachs bemötande. Sju klienter intervjuades om coachens bemötande, de egna förväntningarna och upplevda effekter av coachingprocessen. Resultaten visar att coachernas bemötande i sex fall av sju hade upplevts mycket positivt.

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare.

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts.