VÄrt syfte Àr att belysa hur fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig sjÀlva i förhÄllande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gÀngse bilden av fosterbarn pÄverkar deras sjÀlvbild. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur konstruerar fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till den gÀngse bilden av fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till konstruktionen av sina familjer?Vi har anvÀnt oss av socialkonstruktionism och diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig sjÀlva genom sÀttet att tala om familj, fosterbarn och sig sjÀlva.Vi har i vÄrt material kommit fram till att de fosterbarn som vi intervjuat, utifrÄn en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna dÀr endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen dÀr man tillhör bÄde sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den förÀldralösa familjen dÀr respondenterna inte kÀnde tillhörighet i nÄgon av familjerna och dÀrför konstruerar de sig som utan förÀldrar och dÀrmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant Àr att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.DÄ respondenterna konstruerar fosterbarn framkommer tvÄ diskurser ? de försöker normalisera fosterbarnet samtidigt som de Àr medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar dÀrför fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svÄrt att förhÄlla sig till och kÀnna igen sig i den samhÀlleliga bilden samtidigt som den hela tiden pÄverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig sjÀlva beror pÄ hur de förhÄller sig till dels konstruktionen av familj i allmÀnhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.

 VÄrt syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra tre sociologiska ledarskapsteorier med förestÀllningar enhetschefer inom Àldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda ledarskapet. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod som betÄr av en enkÀtundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda pÄ om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas förestÀllningar. De teorier vi valt Àr Situationsanpassat ledarskap, Transformativt ledarskap samt Management of meaning..

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Utformning av grundkonstruktioner har fÄtt relativt lite uppmÀrksamhet nÀr det kommer till  passivhus. Fokus har legat pÄ att stoppa vÀrmeflödet genom resterande delar av klimatskalet vilket har lett till att grundkonstruktionen inte Àr speciellt granskad ur de perspektivet. Rapporten Àr begrÀnsad till att behandla endast linjÀra köldbryggor eftersom en punktformig köldbrygga angriper konstruktionen i tre dimensioner, vilket försvÄrar arbetet avsevÀrt. Tidigare har man inte heller behövt redovisa storleken pÄ köldbryggor, vilket idag Àr ett krav. Det finns olika bestÀmmelser beroende pÄ om man vÀljer att följa de svenska eller internationella kraven.

MÄlet med examensarbetet var att ta fram ett koncept för automatiserad i- och urmatning av stÀnger till en gÀngmaskin. MÄlet var ocksÄ att 3D-modellera och göra 2D-ritningar pÄ samtliga ingÄende mekaniska delar samt att genomföra en styrteknisk studie.Arbetet har utförts pÄ uppdrag av Lars Eriksson och Annika Persson pÄ Ground Machinery Applications AB i Sunne. De krav som stÀlldes pÄ konstruktionen var enkelhet att montera och demontera, att man enkelt ska kunna byta ut komponenter som utsÀtts för slitage. Det skall finnas möjlighet att montera skyddskÄpor dÀr klÀmrisk kan uppstÄ. Krav pÄ att stÄngen skall hÄllas pÄ plats av ett mothÄll under gÀngningen samt att konstruktionen skall utföra sÄ fÄ och enkla rörelser som möjligt.

Projekt handlade om att skapa tvĂ„ olika modellgrunder av byxor till företaget Vintage by fĂ©. Företaget arbetar enbart med plaggskisser och mĂ„ttlistor och har tidigare haft passformsproblem med byxor. De vill dĂ€rmed ha modellgrunder att utgĂ„ ifrĂ„n till kommande byxor.Under projektet undersöktes vilka element som Ă€r viktiga för att kunna skapa en tajt byxmodell med stretch. Även vilka konstruktionsförĂ€ndringar som krĂ€vs samt hur tygvalet pĂ„verkar konstruktionen.Konstruktionen skedde pĂ„ en befintlig grund som vidareutvecklades till de nya modellgrunderna. Konstruktion, toiler, avprovning och analys av toiler genomfördes kontinuerligt under projektet.

I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende pÄ effektivisering av byggprocessen. MÄlet Àr att ersÀtta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmÀssiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. UtifrÄn dessa hinder skall förslag pÄ lösningar sammanstÀllas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jÀmförelse sammanstÀllas dÀr rullarmeringskonstruktionen stÀlls emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten frÄn granskningen visar pÄ minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket Àven sÀnker totalresultatet.

No abstract.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Denna uppsats Àr en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta Àr en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet Àr att undersöka och jÀmföra hur skönhet Àr konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser pÄ sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjÀlp av teorier om social inlÀrningsteori, senmodern teori om förhÄllandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebÀr en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men dÀremot kan alla göra sig snygga, d v s förÀndra sin kropp genom praktiker som bantning, trÀning, sminkning, klÀdsel och vissa rörelser.

MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram ett fungerande förslag pÄ befintligt vattensystem mellan motor och retarder, som Àr billigt, monteringsbart, har lÄg vikt och lÄng livslÀngd i fordon. Retarder Àr en hjÀlpbroms och har som frÀmsta uppgift att minska slitage pÄ de ordinarie bromsarna.För att lösa detta gjordes först en nulÀgesbeskrivning dÀr kylvattenröret kartlades. DÀrefter intervjuades Scania personalen pÄ Retarder och det resonerades kring tidigare konstruktioner gjorda pÄ omrÄdet.De teorier som anvÀndes var monteringsanpassad konstruktion (DFA), tillverkningsanpassad konstruktion (DFM), miljöanpassad konstruktion (DFE), feleffektanalys (FMEA) och Scania produktions system (SPS).För att sÀkerstÀlla vilken typ av material och tillverkningsmetod som ska anvÀndas i konstruktionen gjordes ett "out of the box" tÀnkande. Informationen som framkom pekade pÄ att dimensionen borde optimeras, det betydliga materialet Àndras och att fÀstena pÄ kylvattenröret borde elimineras. Detta för att erhÄll en billigare, lÀttare och mer monteringsvÀnligare konstruktion.Konstruktionsförslaget Àr ett kylvattenrör med fÀsten som Àr av bockad plÄt och som monteras pÄ gummirör för att dÀmpa vibrationerna.

Syfte: Att kartlÀgga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de tvÄ tidningarna i form av rubriksÀttning, ordval och innehÄll. .

Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

Att dagens alla existerande konstruktioner mĂ„ste underhĂ„llas för att ha en livslĂ€ngd som Ă€r ekonomiskt försvarbar, rĂ„der det inga tvivel om. För vissa av konstruktionerna kanske det inte rĂ€cker med att underhĂ„lla och Ă„terstĂ€lla deras ursprungliga egenskaper, utan de mĂ„ste förstĂ€rkas för att klara nya behov stĂ€llda av nyttjarna. Under denna förstĂ€rkning förĂ€ndras förutsĂ€ttningarna för konstruktionen, som exempel kan nĂ€mnas att vid förstĂ€rkning med utanpĂ„liggande kolfiberkompositer, applicerade med epoxilim, blir ytskiktet diffusionstĂ€tt, vilket kan ge upphov till frostsprĂ€ngning i betongen vid upprepade fryscykler. DĂ€rför Ă€r det fördelaktigt att till förstĂ€rkning med utanpĂ„liggande kolfiberkompositer anvĂ€nda ett appliceringsmaterial vars egenskaper liknar betongen i den övriga delen av konstruktionen. Även ur en miljö/arbetsmiljömĂ€ssig synvinkel klingar anvĂ€ndandet av epoxiprodukter negativt.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrÄn ledarens eget perspektiv. För det anvÀnds socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg anvÀnds subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att sprÄket Àr det viktiga, vad ledarna sÀger och hur de sÀger det. Detta för att sprÄket ses som konstruerande istÀllet för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer anvÀnder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?UtifrÄn transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner pÄ olika företag i MÀlardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.