Under senare Är har den privata och offentliga sektorn blivit allt mer intresserad av att investera i museum och science centres för att öka kunskap kring vetenskap hos allmÀnheten (Heath & vom Lehn, 2008). Den hÀr uppsatsen handlar om kamerans och mobiltelefonens anvÀndning vid besök pÄ ett museum och science centre. Syftet med denna studie, som en del i ett större forskningsprojekt var att kartlÀgga hur unga mÀnniskors teknikanvÀndning ser ut under ett besök pÄ ett science centre. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds video och foto i samband med besök pÄ Universeum av unga mÀnniskor? Vilken roll har denna anvÀndning under och efter besöket för unga mÀnniskor? Undersökningsgruppen för studien var barn och skolungdomar i Äldrarna 6-19 Är.Studien har anvÀnt sig av ansatsen Grounded theory med ett etnografiskt forskningsperspektiv, dÀr observation, enkÀter och innehÄllsanalys pÄ befintligt videomaterial frÄn YouTube (www.youtube.com) har gjorts.

Mycket pekar pÄ att det finns en brist hos mÄnga svenska unga kvinnor vad gÀller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att anvÀnda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hÀlsoförebyggande information inför en eventuell graviditet.Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie betrÀffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vÄrdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvÀrdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2).

Detta arbete ingÄr i GAFFEL-projektet, som stÄr för Genrearbete för flersprÄkiga elever, och Àr ett forskningsprojekt i samverkan mellan Institutet för svenska som andrasprÄk (ISA), Göteborgs universitet, och skolor i nordost i Göteborg under 2009/2010. GAFFEL-projektet, i vilket jag ingÄtt tillsammans med Per Holmberg och Eva Lundin, kartlÀgger tidiga skolÄrs skriftliga genrerepertoar. Min del i projektet har varit att analysera de texter, som eleverna i klass 4A, 4B och 5A mötte under fyra skoldagar under vÄrterminen 2010 och undersöka vad det Àr i texternas sprÄk som kan göra dessa texter svÄr- respektive lÀttlÀsta. Samtliga texter Àr av berÀttande karaktÀr förutom en faktatext ur Boken om Sverige. Denna text upplevdes av eleverna i klass 4A som allra svÄrast.

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberÀttelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gÄtt i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nÀra kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsÀttas för vid en oren revisionsberÀttelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser frÄn demografiska faktorer, som ocksÄ kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband Àr. Vi utförde studien kvantitativt utifrÄn material frÄn ett forskningsprojekt i företagsekonomi pÄ Mittuniversitetet i Sundsvall.

En ny trend inom flyg- och resebranschen Àr ett system som tillÄter flygresenÀrerna attkompensera för de utslÀpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen anvÀnder sig av som Äterför de pengar som flygresenÀren betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bÀttre miljö. Det omfattar ÄtgÀrder frÄn attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbÀttra miljön. Avgiften somresenÀren betalar rÀknas ut med hjÀlp av en kalkylator dÀr resenÀren fyller i var resan ska gÄ,dÀrefter rÀknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att slÀppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett Är.

Dilaterad kardiomyopati (DCM) Àr en allvarlig hjÀrtsjukdom som drabbar flera hundraser, men Àr vanligast bland de stora raserna. Sjukdomen drabbar hjÀrtmuskulaturen varpÄ hjÀrtats kontraktionsförmÄga försÀmras. Detta leder pÄ sikt till volymsöverbelastning, dilatation av hjÀrtats hÄlrum och kliniska tecken pÄ hjÀrtsvikt. DCM Àr en viktig dödsorsak hos grand danois och den höga prevalensen tyder pÄ att det finns en genetisk faktor bakom utvecklandet av sjukdom. Resultat frÄn flera studier dÀr Àrftligheten studerats, tyder pÄ en autosomal dominant nedÀrvning, men Àven x-bunden recessiv nedÀrvning har föreslagits. Syftet med denna studie var att, utifrÄn en studiepopulation bestÄende av renrasiga grand danois hemmahörande i Sverige och Norge, undersöka de vanligaste dödsorsakerna, och om det fanns nÄgon signifikant skillnad i medeldödsÄlder mellan hundar som dött i DCM och hundar som dött av övriga orsaker.

Projektet Àr en designpedagogisk undersökning som genomförts pÄ ett rehabiliteringscenter pÄ södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer pÄ en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? FrÄgestÀllningen undersöks och redovisas med hjÀlp av tvÄ olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning pÄ Konstfack vecka tvÄ 2012, dÀr bÄda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehÄll.Projektet Àr ett kvalitativt forskningsprojekt dÀr etnografiinspirerade metoder anvÀnds för att analysera och skapa nya kunskaper utifrÄn ungdomarnas berÀttelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sÀttet designpedagogen och informanterna lÀr och utbyter erfarenheter med varandra utifrÄn socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrÄn informanternas behov pÄ rehabiliteringsinstitutionen.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

PÄ SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, sÄ som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan Ät framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin gÄr utvecklingen mot en större anvÀndning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befÀsta sin position pÄ marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nÀsta generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial Àr den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmĂ€nt folkmusikaliskt? SĂ„ngstil och variation i folkliga koraler hos tre sĂ„ngare frĂ„n Gammalsvenskby. ? Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p).Uppsatsen behandlar den folkliga koralsĂ„ngen, dvs.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Den svenska skogsindustrin Àr i behov av förnyelse och förÀndring och inom modeindustrin pÄgÄr ett stÀndigt arbete med miljöförbÀttringar och socialt ansvarstagande. Dessa tvÄ aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhÀlle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin Àr bioraffinaderier en grund - en anlÀggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som rÄvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ dÄ bÄde brÀnsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga mÄlet med bioraffinaderier Àr att öka rÄvarans vÀrde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.

Oasen i arbetsplatsen Àr ett designförslag pÄ hur en restorativ zon i vÄra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen Àr en tillgÀnglig plats för daglig ÄterhÀmtning. En kÀlla som Àr kravlös, stimulerar och omhÀndertar vÄra sinnen. MÄnga i arbete vÀntar pÄ att de ska kÀnna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjÀrnan inte Àr trött. Att utveckla en plats för ÄterhÀmtning leder till mer genomtÀnkta beslut och mer energi i vÄrt dagliga arbete.

Konsumententer idag har blivit mer medvetna och noggranna att kontrollera att produkter uppfyller deras krav pÄ moral och etik. Företags sociala ansvarstagande och etiska agerande har dÀrmed kommit att spela allt större roll för konsumenters köpbeslut. Socialt ansvarstagande innefattar flera olika omrÄden. Ett av dessa Àr stöd för anstÀllda, till vilket anstÀlldas ergonomiska arbetsförhÄllanden kan rÀknas till. Idag finns en rad olika varumÀrkningar för produkter som pÄ olika sÀtt kan anses vara etiska.