Sök:

Sökresultat:

17813 Uppsatser om Konstnärlig forskning - Sida 51 av 1188

Stress : stresshantering inom Àmnet idrott och hÀlsa

Vi har i vÄr studie valt att undersöka stressen bland ungdomar i gymnasieskolan och grundskolans senare Är. Anledningen till att vi valde detta Àmne var studier som folkhÀlsorapporten 2009[1]visar pÄ att stressen har ökat bland unga idag. Det Àr Àven av stort intresse för oss som blivande idrottslÀrare att ta reda pÄ detta ? för att kunna bedriva en bra undervisning inom Àmnet. Tidigare forskning har bedrivits inom omrÄdet stress, denna forskning saknar dock fokus pÄ hur man arbetar med stresshantering i skolan. I vÄr studie har vi dÀrför valt att ha fokus pÄ hur man kan fÄ in stresshantering i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ bÀsta sÀtt.

Gammal Àr vis? Vilka variabler pÄverkar svenska börsbolags benÀgenhet att investera i Forskning och Utveckling?

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida ett företags Älder, storlek, framgÄng och bransch pÄverkar omfattningen av investeringar i Forskning & Utveckling (FoU). Enligt teorin Àr investeringarna beroende av tillgÄngen pÄ kapital. Dessutom pÄverkar ett företags position pÄ marknaden och företagets mognad deras villighet att ta de risker som FoU innefattar. Urvalet av företag hÀnförs till Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor. Datainsamlingen har genomförts utifrÄn företagens Ärsredovisningar och informationen har analyserats med Spearmans rank korrelationsanalys.

Att hitta sig sjÀlv bland : sex- och samlevnadsundervisning i ett sexualiserat samhÀlle

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

MÀnniskorna bakom domsluten : en artikelserie om den svenska domarkÄren

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

Högskolestudenters upplevda stress : Har kÀnsla av sammanhang, kön och delaktighet betydelse?

Stress Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen inom mÄnga domÀner dÀr individer pÄ olika vis drabbas. Högskolestuderande Àr en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien lÄg fem frÄgestÀllningar.

Resursfördelning pÄ BUP: vilka blir patienter under en lÀngre tid och varför?

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos Àr ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belÀgga hur befintliga resurser inom BUP anvÀnds har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 Är som blev patienter pÄ BUP i 24 mÄnader eller mer. Alla (n=323) nya patienter pÄ BUP i VÀsterÄs och Sala 2006 ingick i studien. Data frÄn intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivÄ, pÄverkan pÄ familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades lÀnge hade större svÄrigheter med extrovert beteende, lÀgre funktionsnivÄ och större pÄverkan pÄ familjen.

Kognitiv beteendeterapi i grupp för personer med insomni: : Effekter pÄ sömn, depressiva symtom och transdiagnostiska processer

SammanfattningSömnproblem Àr vanligt förekommande hÀlsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits pÄ effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende pÄ graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design anvÀndes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermÀtningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten.

Tematiken i praktiken

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.

VD-ersĂ€ttningar i svenska noterade bolag : Ålderns pĂ„verkan pĂ„ form av ersĂ€ttning med fokus pĂ„ rörlig ersĂ€ttning samt pension

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersÀttningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker dÄ det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersÀttningar vilket dock inte lett till mer förstÄelse för hur ersÀttningarna sÀtts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersÀttningar sÀtts för VD:ar Àr nödvÀndig för att öka förstÄelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-Älder, bolagens ekonomiska stÀllning och typ av ersÀttning. Detta görs dÄ vi inte kunnat finna nÄgon liknande forskning gjord pÄ företag i Sverige.

Etniska Bostadssegregation. Kan det förklaras av Göteborgs stads styrning av de allmÀnnyttiga bostadsbolagen.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Mer empati hos mÀn som arbetar med mÀnniskor Àn med robotar

Tidigare forskning har visat att beroende pÄ vilken utbildning man lÀser varierade den emotionella empatin. DÀremot saknas forskning pÄ andra empatikomponenter angÄende skillnader mellan utbildningsprogram. Syftet med studien var att undersöka om empatin skiljer sig beroende pÄ vilket högskoleprogram som studeras. En enkÀtundersökning om empati genomfördes mellan olika högskoleprogram. EnkÀten mÀter Davis (1983) mÄngdimensionella syn pÄ empati och bestÄr av fyra delskalor.

Socialt stöd ? en viktig komponent för engagemang i arbetslivet?

Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.

Kommunikativ matematikundervisning : -en aktionsforskningsstudie om laborativ matematikundervisning

Denna aktionsforskningsstudies syfte Àr att fÄ kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikÀmnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, dÀr eleverna ges möjlighetatt lÀra av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen Àrviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik Àr viktig för att eleverna ska fÄ en begreppsförstÄelse. PÄ deberörda skolorna i studien var detta nÄgot som behövde utvecklas.UtgÄngspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fÄtt arbeta med laborativt material i matematik inomomrÄdena problemlösning samt lÀngd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys dÀr den sociala interaktionen i förhÄllande tillkommunikationen studerats.

Byggelevers syn pÄ olika lÀrmiljöer

Denna kvantitativa studie Àr en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lÀrande. Syftet med studien Àr att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lÀrande i karaktÀrsundervisningen, dels pÄ skolan och dels pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det fÄr för deras utbildning i de olika lÀrmiljöerna. Informationen samlades in via en enkÀt som Àr utformad med likvÀrdiga frÄgestÀllningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n Àr en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lÀttare att motivera sig pÄ arbetsplatsen nÀr det gÀller bÄde lÀrande till yrket och till anvÀndandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jÀmförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag.

Att leda sig sjÀlv : SjÀlvledarskapsstrategiers betydelse för stress

SjÀlvledarskap innefattar strategier som syftar till att medvetandegöra och förÀndra individens tankar och i förlÀngningen beteende. Genom att förÀndra tankemönster kan individen förhoppningsvis öka chansen att hantera stress. Forskning visar att ökat sjÀlvledarskap medför ökad self-efficacy, vilket i sin tur förbÀttrar förmÄgan att hantera stress. Studien syftar till att undersöka om det Àven finns samband mellan sjÀlvledarskap och stress, hypotesen var att det föreligger ett negativt samband mellan de bÄda variablerna. Deltagarna (89 studenter, varav 56 kvinnor) besvarade en enkÀt bestÄende av sjÀlvledarskap, sjÀlvskattad stress och arbetsmiljö.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->