Kantzoner mot vattendrag är av stor betydelse för att upprätthålla eller förbättra vattenkvaliteten i våra vattendrag. De strandnära zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mångfald. De utgör barriärer för näringsämnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. Trädens rötter armerar jorden närmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör användas och hur bredden på kantzonen, med hjälp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhållandena runt vattendraget.

Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.

Syftet med examensarbetet har varit att studera kol i mindre vattendrag med hjälp av jämviktsmodellering i PHREEQC. Fokus har varit dynamik av löst icke organiskt kol (DIC) samt att förstå hur mycket koldioxid (CO2) som avges från mindre vattendrag och om den mängden har signifikant inverkan på den globala kolbalansen. Med hjälp av provtagen data från Krycklans avrinningsområde år 2003-2007 och 2009 har modellering av DIC och pCO2 utförts med målet att se förändring både över säsong och nedströms i ytvattensystemet. För att utvärdera modellen har tillhandahållen data över uppmätt pCO2 använts. Målet var att jämföra modellerade och tillhandahållna pCO2-värden för att se hur väl modellen kunde beskriva verkligheten och om den fungerade bättre för någon plats eller under vissa delar av året.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Gagnefs kommun och Bergs kommun arbetar med det generella strandskyddet, vilka attityder till detta som finns i kommunerna och hur arbetet påverkar landsbygdsutvecklingen. Särskilt fokus läggs på hanteringen av små sjöar och vattendrag. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med markägare och tjänstemän från kommunerna samt observationer. Analysen utgår från Garrett Hardins begrepp tragedy of the commons, Elinor Ostroms begrepp common-pool resources och open access resources samt Bo Rothsteins begrepp sociala fällor och tillit. Slutsatsen med uppsatsen är att Gagnefs kommun och Bergs kommuner arbetar olika med strandskyddet gällande små sjöar och vattendrag. En majoritet av informanterna anser att det generella strandskyddet endast ska omfatta naturliga vattendrag, samt att strandskyddet bör vara mer flexibelt på landsbygden än i storstäderna. Flexibiliteten innebär exempelvis att strandskyddets regelverk ska anpassas till platsen och inte tillämpas generellt över hela landet..

Höga flöden och dess inverkan på spårmetalltransporten är av stort samhällsintresse med klimatförändringarnas redan idag märkbara påverkan. Ökad nederbörd och därmed vattenföring kommer leda till att spårmetalltranporten i våra svenska vattendrag kommer att förändras på sikt. Stora och snabba förändringar, som exempelvis klimatförändringar med extrem nederbörd, temperaturskillnader eller snö är typer av event vilka har visat sig ha direkt eller indirekt påverkan på metallers dynamik i vatten. Även de stigande koncentrationerna av Fe och TOC i våra vattendrag, även kallat brunifiering, vilket gör våra vattendrag allt mörkare i färg, har troligen med klimatförändringarna att göra.Syftet med det här arbetet har varit att samla in analysdata om metalltransporter i sex utvalda vattendrag (Kalixälv, Råneälv, Moälven, Ljungbyån, Ätran och Pipbäcken Nedre) och försöka beskriva dess tillstånd och förändringar i vattenkemin för att se om något samband fanns mellan spårmetallerna och flödesökningar. Valet av studerade vattendrag vilka arbetet fokuserade på avgränsades för möjligheten att kunna studera dessa närmare.

Färskvatten förutspås i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till många konflikter. Då vatten är en oersättlig resurs för såväl stat som individ är samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie ämnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frågeställningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag får nyttjas kommit till stånd?».

Guld är ett grundämne och den bästa elektriska ledaren i tekniska apparater. Denna studie utvärderar vilka effekter guldbrytningen har på människors hälsa och miljö. Studien behandlar tre länder och hur de har påverkats av guldföretagen som opererar i respektive land. Det har framkommit att cyanid och kvicksilver har förödande effekter för människors hälsa i både Peru och Kongo. Problemet är att arbetsnormer och säkerhetsrutiner inte efterlevs.

Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) är två vanligt förekommande arter i Sverige. En fråga som lyfts allt mer frekvent i olika artiklar och publikationer är hur dessa två arter påverkar varandra och vilka faktorer som påverkar denna interaktion. (Gabler & Amundsen 1999, Holmen et al. 2003, Elliot 2006, Hesthagen et al. 2010).

Klimatet är i ständig förändring. Genom historien har det skett stora temperaturväxlingar och vad man kan se idag är att medeltemperaturen på jorden ökar, samt att dramatiska vädersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förändras naturligt men våra utsläpp av växthusgaser bidrar med att ytterligare förstärka denna trend. De förändringar som vi ser idag förutspås eskalera i framtiden. Ökade medeltemperaturer leder till att glaciärer successivt smälter och det kan komma att innebära dramatiskt förändrade landskapsbilder. Havsytenivån höjs och kustnära- och låglänta områden riskerar att svämmas över.

Med start i slutet av 1800-talet har jordbrukare dränerat åkrar och därmed ökat arealen produktiv jordbruksmark. På grund av exploatering och därmed ökad andel hårdgjorda ytor har flödet i många vattendrag blivit betydligt större än vad de från början var dimensionerade för. Dessa aktiviteter leder till olägenheter som översvämningar dels för privata fastighetsägare men också för kommuner som är ansvariga för dagvattnet inom deras verksamhetsområden. Detta examensarbete utreder ansvarsfördelningen för ett vattendrag generellt men också specifikt för dagvattenrecipienten Trönningeån. Dessutom undersöks flödeskapaciteten och flödesresponsen i Trönningeån efter olika nederbördsscenarier.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

The environmental monitoring in Sweden has been developed by several different parties and is now being coordinated and made more effective in order to meet the current demands on high quality information regarding the state of the environment. Sweden has been divided into five different water districts based on watershed areas because of requirements in the Water Directive of the EU. In Sweden there are two common types of environmental monitoring programs used to gather information on changes in time and in space. Currently both these two types are used for lakes in the water district of the western sea but only one is used for watersheds. The purpose of this report is to supply basic information regarding the possible need for a second environmental monitoring program for watersheds in order to better describe the spatial variation within the district as well as to determine the number of samples necessary in order to describe the district over time and space.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

In Halland, agriculture is the major source of eutrophication of water. In the study, synoptic sampling were performed in the three watercourses Nyrebäcken, Skintan and Vinån all located in the county of Halland. Sampling occurred during the period February to May on three occasions with different flow rates: high, low and base flow. Samples were taken in the mainstream and tributaries with intention to show how big the impact of eutrophication it is in the water and  to assess the impact of the tributariesThe results show that all watercourses are affected by eutrophication. Nyrebäcken has the highest concentrations of nitrogen and phosphorus in the mainstream, then Skintan and last Vinån.