Uppsatsen analyserar inledningsvis vad Method Acting innebär. Den ryske regissören och skådespelaren Konstantin Stanislavskij utarbetade i början på förra seklet ett system vars uppgift var att utforma ett skådespeleri som bröt mot normen av, vad han tyckte var, orealistiskt spel. Med naturalismen kom kravet att teaterns uppgift var inte att försköna verkligheten utan att visa verkligheten som den var. Stanislavskij besökte, tillsammans med the Moscow Art Theatre, USA i början på 1920-talet och presenterade sitt system för den amerikanska publiken. Några av hans lärljungar stannade kvar och började lära ut de nya skådespelarteknikerna.

Syftet med arbetet Sann på Scen var att undersöka och jämföra hur två olika teatertekniker kan fungera i det förberedande arbetet inför två konserter. Jag valde att som konstnärlig del göra två minikonserter, vardera med tre sånger. Den första konserten förberedde jag sceniskt utifrån Michael Tjechovs teknik och den andra utifrån Konstantin Stanislavskijs metod.I beskrivning av arbetets musikaliska och sceniska material har jag redogjort för de delar av Tjechovs och Stanislavskijs tekniker jag valt att arbeta med ? övningar och tankesätt ? samt de sex sånger som ingår i arbetet.I beskrivning av projektets genomförande har jag skildrat hur jag arbetade med sångerna och vilket resultatet blev, vilka övningar som visade sig fungera bra respektive mindre bra, samt reflekterat över vad det kan bero på. Slutsatsen är att det finns mycket att hämta både hos Stanislavskij och Tjechov och att vad som fungerar bäst, är beroende av situation och sångens karaktär.

Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från rollskapande till färdig föreställning.

Jag tycker många skådespelare resonerar felaktig när dom anser att man inte är tillräckligt serös som skådespelare om man kan stunt, vilket jag tycker är helt absurt! Jag skulle säga att man som skådespelare är mer seriös ju allsidigare man är. En skådespelare borde ju ha ett intresse av att kunna gestalta en mångfald av olika karaktärer beroende på vad en föreställning och scen kräver, och inte nöja sig med att spela samma person i föreställning efter föreställning utan någon som helst tanke på vad för roll dom gestaltar, och förlita sig på att dom kommer undan kritik med att vara duktiga på att höja och sänka rösten, samt flitigt använda sig av kortare eller längre processer. När det gäller stunt så tror jag många skådespelare är kritiska för att dom inte vet vad ett stunt är eller för att dom själva inte kan utföra ett stuntmoment och är för lata för att lära sig. Redan Konstantin Stanislavskij frågade hur det kom sig att inte skådespelarna tränade sitt instrument lika mycket som en dansare tränar sin kropp eller en sångare tränar sin röst? Jag tror många skådespelare av någon konstig anledning inte tror sig behöva träna sitt instrument, dom förlitar sig på att det räcker med att visa sitt kända ansikte för en publik och använda sig av stora känslor och gester på en scen för att få folk att tycka man är duktig.

ABSTRACTTitle ?Trying to stay healthy as long as possible and being in motion?Titel ?Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse?Author Martina SkoglundInstitute Institution For Health ScienceTutor Konstantin KougiomtzisDate 2014-06-05No. of pages 39Keywords Elder, Health, Healthy aging, Physical activity, SOCSummaryBackground: Thanks to advances in healthcare recent decades life expectancy have increased steadily. In order not to put pressure on the healthcare service we as a society need to think in terms of salutogenetic and health promotion. Research has shown that physical activity has great effects to healthy aging.

Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.