Sök:

Sökresultat:

451 Uppsatser om Konstant sammansättningskoder - Sida 3 av 31

Centrala motiv till att arbeta i brottsofferjouren

Intresset för ideellt arbete har ökat drastiskt de senaste Ären. Brottsofferjouren Àr inget undantag; verksamheten fyller en medmÀnsklig funktion, det vill sÀga att lyssna. Rapport frÄn brottsofferjouren visar pÄ en konstant ökning av antalet vittnesstöd/stödpersoner. Syftet med uppsatsen var att ge inblick i blivande och verksamma vittnesstöds/stödpersonens livsvÀrld och ge en förstÄelse av de centrala motiven till att de arbetar i brottsofferjouren. Genom induktiv tematisk analys analyserades nio intervjuer.

Elevers skilda sÀtt att erfara talmönster - en studie av elever i Ärskurs 3 och 4

Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

Spin-coatade dispersioner pÄ glasytor : en studie av aggregationen mellan latex och DoTAB med AFM

Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

Penningpolitik med arbetslöshet i stÀllet för BNP i förlustfunktionen. Fungerar en sÄdan modell?

Hur skulle en vÀlfÀrdsmodell som anvÀnder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istÀllet för BNP-gapet pÄverka Riksbankens reaktionsfunktion?Detta undersöks i den hÀr uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan anvÀnds för att sÀtta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen pÄ löneprischockerna och efterfrÄgechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förÀndras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hÄlls konstant.Resultatet av dessa simuleringar visar pÄ att efterfrÄgechocker ökar koefficienten mer Àn vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer pÄ inflationsavvikelser Àn vad de kommer att göra pÄ BNP-gapet..

Utredning av behovsstyrd ventilation : En jÀmförelse mellan CAV och VAV

Denna rapport Àr ett examensarbete pÄ C-nivÄ som görs i sammarbete med teknikkonsulten Ramböll. Det vanligaste sÀttet att ventilera en byggnad idag Àr med sÄ kallad CAV-ventilation (Constant Air Volume). Denna metod bygger pÄ att ett luftflöde bestÀms för rummet och upprÀtthÄlls med konstant flöde. En annan metod Àr sÄ kallad VAV (Variable Air Volume) som bygger pÄ att flödet varierar efter behovet. Anledningen till varför man vÀljer VAV istÀllet för CAV Àr att med CAV finns det ofta en stor risk att man överventilerar ett rum eller byggnad, just pÄ grund av att flödet Àr konstant. Problemet med VAV Àr att det Àr en högre investeringskostnad Àn för CAV sÄ metoden lÀmpar sig bara dÀr energibesparingen Àr sÄ stor sÄ den tÀcker mellanskillnaden i pris.

Utveckling och balans inom personalhantering

Jag upplever det som att dagens samhÀlle Àr i ett konstant lÀge av förÀndring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhÀlle mÄste befinna sig i ett konstant lÀge av anpassning. UtifrÄn det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mÀnskliga resurserna samtidigt som de mÄste klara av den förÀnderliga omgivningen. Jag har dÀrför valt att undersöka personalhanteringen pÄ tre företag inom samma bransch för att faststÀlla ifall personalhanteringen utvecklas Ät liknande hÄll. Eller om företagen utvecklas Ät helt olika hÄll utan nÄgra likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag Àr intresserad av Àr hur lyckas de med en sÄdan balansering.Mitt syfte Àr sÄledes inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Bokstavssymbolens olika betydelser

Syftet med denna uppsats var att undersöka elevernas förstÄelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. För att uppfylla detta fick 93 elever, som lÀser matematik C, genomföra ett skriftligt test. Resultaten visade att eleverna hade mycket svag förstÄelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. En tredjedel av eleverna trodde att bokstavssymbolerna ibland skulle uppfattas som nÄgot som saknar mening istÀllet för kvantiteter, medan Äterstoden hade svÄrt att skilja bokstavssymbolens olika betydelser Ät. Som slutsats kunde jag ponera att det Àr viktigt att lÀraren tydligt demonstrerar hur bokstavssymbolen ska uppfattas i varje given kontext, men ocksÄ vad i kontexten som avgör betydelsen..

FörÀndring av pappersegenskaper vid lagring under dragspÀnning

SammanfattningI en pappersrulle Àr de yttre lagren utsatta för dragspÀnning. Om det finns variationer i rullens diameter i form av valkar finns det risk för att papperet förlÀngs irreversibelt i dessa positioner och orsaka slappa strÄk. Den deformation som uppstÄr vid lÄngvarig belastning av papper kallas krypning.Uppgiften i detta arbete var, att pÄ lab., simulera valkar genom att utsÀtta pappersremsor för konstant dragspÀnning av olika storlekar. En av frÄgestÀllningarna var om egenskapsförÀndringar kan pÄvisas nÀr papper utsÀtts för konstant inspÀnningskraft under en lÀngre tid. De parametrar som undersökts var töjning, kryphastighet och relaxation, Àven mÀtningar pÄ papperets mekaniska egenskaper dragstyrka, brottöjning och dragstyvhet har utförts i detta arbete.De papperskvalitéer som undersöktes var 71g/m2 MG-papper, 80g/m2 optisk liner och 135g/m2 liner.

Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Högstadieskolors drogförebyggande arbete

Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

Matematikutvecklare : Varför? Vad? Hur?

I nÀstan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att frÀmja undervisningen i matematik, bistÄ kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklÀrare och ingÄr sjÀlva i bÄde regionala och nationella nÀtverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, till-sammans med andra ?ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för mate-matikÀmnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i VÀxjö region genom att besvara tre frÄgor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken Àr bakgrunden till de negativa trenden inom Àmnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad Àr matematikutvecklarnas förut-sÀttningar (allmÀnna faktorer som pÄverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i VÀxjö region? Samt Hur arbetar, tÀnker och ser matematikutvecklarna i VÀxjö region pÄ sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, lÀroplanshistorik och pedagogiska influenser pÄ matematik, som kan ha pÄverkat utvecklingen av skolÀmnet. Det görs ocksÄ en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Förtroendeskapande och dess konstanta spel : En kritisk diskursanalys

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhÀllet av idag. Det Àr allmÀnt kÀnt att massmedier pÄverkar opinionsbildningen i samhÀllet, dock inte i vilken utstrÀckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan pÄverka förtroendet bÄde positivt och negativt beroende pÄ individens egna erfarenheter och i vilken utstrÀckning individen Àr beroende av massmedier i sin Äsiktsbildning. DÄ förtroende konstant och regelbundet mÄste omförhandlas och aldrig fÄr tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens Äsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom sprÄk och framstÀllning i massmedier kan pÄverka den allmÀnna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet..

DIMENSIONERING AV VÄRMEANLÄGGNING

 SAMMANFATTNING Projektet Àr gjort pÄ uppdrag av BAR Fastighetsförvaltning AB. BAR har för avsikt att byta ut vÀrmesystemen för tre nÀrliggande hus. TvÄ nya lÀgenheter ska Àven byggas och man ville dÀrför se över möjligheten med en centralt placerad panna i ett nÀrvÀrmesystem. Projektet gick ut pÄ att ta fram en teknisk lösning för denna nÀrvÀrmeanlÀggning och sedan ta in pris frÄn leverantör. Dessutom ville uppdragsgivaren veta om solvÀrme Àr ett ekonomiskt lönsamt komplement till anlÀggningen.

UppvÀrmning av WallmarksgÄrden

Vid VÀsterbottens museum finns ett antal byggnader som Àr flyttade frÄn olika delar av VÀsterbotten för att visa hur livet vid en gÄrd pÄ 1800-tals sÄg ut. Idag kallstÀlls husen under vinterhalvÄret dÄ de saknar uppvÀrmningssystem. Museet önskar installera ett vÀrmesystem i ett av husen, WallmarksgÄrden byggd Är 1736, för att möjliggöra anvÀndande av huset under den kalla delen av Äret. VÀrmesystemet skall i sÄ liten utstrÀckning som möjligt pÄverka husets kulturhistoriska vÀrden.Tre olika uppvÀrmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggflÀktar har jÀmförts under fem olika driftförhÄllanden. De olika driftförhÄllandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och tvÄ har varierande temperatur med en grundtemperatur pÄ 0 °C respektive 10 °C och vÀrms tvÄ dagar per vecka till 20 °C.

IT-strategier i litteraturen och praktiken

IT-marknaden förÀndras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gÀller för en verksamhet, den Àr dynamisk och förÀndras hela tiden. En IT-strategi kan hjÀlpa till att hantera dessa förÀndringar samt underlÀtta och förbÀttra arbetet med IT.Studiens syfte Àr att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gÄ till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjÀlpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara pÄ studiens problemstÀllning genomfördes dÀrmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet bestÄr av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gÄ till.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->