Jag ville skriva om Sven Ljungberg och undersöka hur han arbetar, och på vilket sätt han lyckats att bli profet i sin egen hemstad. Man träffar på hans Konst på många platser, till exempel utsmyckningen av predikstolen i Hinneryds kyrka. Förutom att det finns ett museum i hans namn har det skrivits mycket både av och om Sven Ljungberg. Till exempel utkom 1985 Anne Lidéns biografi Sven Ljungberg, målare. Jag vill karakterisera den som en hyllning till hela Konstnärskapet.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av Konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av Konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika Konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/Konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika Konstbegrepp, med andra ord där synen på Konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av Konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av Konst man studerade. Vid analysen av Konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta Konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt Konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av Konstverket ifrån samtidsKonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern Konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om Konstnären och dennes omvärld..

This research shows and analyses how pupils in ninth grade in the nine-year compulsory school look at being multilingual, at the Swedish language and at Swedish as a second language. I also want to know if language and culture knowledge are taken care of in school as it says in official documents for the Swedish school and as it also is desired in an intercultural education. For my research I do eight interviews in a suburb school south of Stockholm.My work includes a limited account for the current research about being multilingual, Swedish as a second language and about the close relationship between language and culture. The applied theory is a social constructivist theory which in short can be explained like that we construct social structures that have consequences on the individual as well as on the society.I show in my research how the view of the world around the pupils influences their view on their languages, their school and their neighbourhood. I also draw conclusions from my interviews that language knowledge is little appreciated in school and that Swedish as a second language has a low status..

Uppsatsen undersöker den samtida Konstens gränser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens Konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av graffitins historieskrivning.Utgångspunkten är påståenden om att den samtida Konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara Konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida Konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt.

Detta examensarbete utfördes på IDA (Institutionen för datavetenskap) vid Linköpings universitet. Syftet med det här examensarbetet var att utveckla ett program som skulle skapa förutsättningar för generativ Konst med hjälp av MyPaint som är ett digitalt rit/målarverktyg. Metoden gick ut på att registrera vad användaren skapat för komponenter, dvs. musinteraktioner och kortkommandon, och därefter använda dem algoritmiskt.Examensarbetet resulterades i ett program (SharpArt), som fångar musinteraktioner samt simulerar tangentbordstryckningar (kortkommandon) från och till Mypaint, vilket i sin tur skapar komponenter som används algoritmiskt. Programmet kan även positionera objektet på canvasen enligt det önskade koordinatvärdet..

Med dagens spelmotorer kan man hålla rätt hög grafisk standard utan några problem. Man kan få hög realism och ljus sättning som är stort sett fotografiskt. Men hur är det om man ska efterlikna en klassisk målning? En klassisk målning brukar inte 100 % följa fysiken lagar när det gäller ljus, färg, form osv. Hur svårt blir det att få till en autentisk tavla med mönster från duken och penseldrag? Den här uppsatsen tar det upp hur man bästa möjliga sätt återskapar klassisk Konst i 3D.

An analysis of Konstvägen Sju Älvar, an exhibition of modern Nordic sculpture along a road trough the wilderness of Northern Sweden. Konstvägen is a project for public art and contemporary art in northern Sweden. The intention is to see what happens when you exhibit art alongside a road and what function it fills. By comparing the qualities of Konstvägen to the qualities of a monument Konstvägen and it?s exhibitional functions are sought to be understood..

The purpose of this paper is to analyze the project Knitting House using art and architectural theories to question the forms of the project as well as the town planning in the area of Husby, a suburb to Stockholm. In order to stress the architectural issues in the area of Husby, the thesis examines the aim and intention of the project Knitting House. The project explores the standardized architectural form that was used and built under the Miljonprogrammet, through the years of 1960-1970 in the neighborhoods of Järvafältet. The thesis will also investigate some of the problems that arise when attempting to discuss knitting as a method used to perform Knitting House. This paper explores the relationships between public and private spaces, the areas in between them and how they interact. The claim made throughout the thesis is that Knitting House can function as a political catalyst by presenting a combined perspective of art, architecture and politics to address the social and ethnic segregation in suburbs like Husby. .

Svensk ScenKonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av Konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen.Uppsatsen studerar relationen mellan Konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den Konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den Konstnärliga processen.

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för då de målar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet Konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.

Förskola, intervju, bildarbete, Konst, estetik..

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performanceKonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från Konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga Konstnärers roll i Konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i Konst och som förmedling av Konst diskuteras..

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av Konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av Konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrån antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet är de tre huvudfrågorna. Den sistnämnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden står i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker från denna i det att byggnaden inte förlänger strukturen, utan är en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum än en förlängning av museet. Frågan om arbetsplatsen har hanterats så att arbetsplatsen får uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Målet med det här examensarbetet är att skapa positiv Konst som ska hjälpa människor att börja tänka och känna sig mer positiva. För att ta reda på vad som upplevs som positivt i färg, form och motiv utfördes en undersökning på målgruppen. Målgruppen bestod av flickor mellan 14 och 18 år, då de enligt rapporter är den grupp i samhället som mår sämst. I undersökningen fick flickorna titta på 6 stycken olika tavlor, varav 5 stycken var målade med olika positiva inslag i både färg, form och motiv, medan 1 tavla var målad med negativa inslag. Flickorna fick skriva ner hur de upplevde tavlorna och i nästa moment fick de själva skapa någonting med inspiration utav en tavla som de själva valt.