Sökresultat:
744 Uppsatser om Konstämnet - Sida 29 av 50
Gudinnekultens kultkontinuitet inom den romanska konsten
Begreppet kultkontinuitet anvÀnds mÄnga gÄnger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen frÄn en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvÀrvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förÀndrad form. Symboliken Àr emellertid i mÄnga fall otydlig, och kan mer förstÄs genom vad jag benÀmner som en symbolisk anknytning; det vill sÀga Àven om symbolerna inte direkt gÄr att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.
PĂ„ spaning efter Craig
SkÄdespelaren, konstnÀren, scenografen och teaterteoretikern Edward Gordon Craig (1872-1966) kom att pÄverka den moderna teaterns utveckling. Framför allt Àr det uttrycket Uber-Marionette som förknippas med Craig.Studiens inriktning Àr dock- eller figurteater och undersöker vilken betydelse denna teaterform fick för Craig.Syftet Àr att se om hans stora intresse för marionetteater gÄr att koppla till hans vision om en Uber-Marionette. FrÄgor stÀlls ocksÄ om vilka teorier han stödde sig pÄ och om han fortfarande pÄverkar nutida teateruppsÀttningar.Craig placeras in i sin samtid och jÀmförelser görs med samtida utövare inom konst,teater och dans. Fanns det en gemensam pÄverkan som kan förklara att liknande teorier uppstod parallellt? Har han pÄverkat den moderna dockteaterns utveckling och var gÄr det att spÄra hans inflytande.NÀr det gÀller sentida utövare fokuseras pÄ Michael Meschke och Marionetteatern i Stockholm..
Esther Ellqvist, kvinna och konstnÀr kring sekelskiftet 1900
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Om matematikundervisningens svÄra konst. Ett sÀtt att undervisa abstrakt bevisföring
Tree fiber lengths controls properties like strength and smoothness in paper and other wood products. For forest researchers it is of interest to be able to determine the fiber lengths in standing trees. Mo?rling et al. (2003), among others, have developed methods to estimate fiber length distributions in standing trees without damaging them.
Dalens Ande : ett konstprojekts transformation till en etik- och moralfrÄga
?Dalens Ande? Àr ett kommunalt konstprojekt i SÀter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pÄgÄ under tre somrar. Det ingÄr i hela SÀterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en sÀregen miljö och natur.KonstutstÀllningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmÀrksammad, inte minst i lokalpressen.Efterhand följde den affekterade insÀndardebatt som lett till den ?etiska vÀndning? som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera.De tolv berörda konstnÀrerna har beslutat att avsÀga sig vidare samarbete med SÀters kommun sedan den insÀndarskribent som de sett sig krÀnkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare.HÀr presenteras förutom ett urval av nÀmnda skriverier Àven som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelÀra samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemstÀllningens delfrÄgor; yttrandefrihet kontra ÀrekrÀnkning, pressetik och begreppet ?konstskandal?..
3D-visualisering till Eve
Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stÄtt bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit nÄgot i idéarbetet och idén bakom filmen, dÀremot har vi pÄverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. PÄ sÄ sÀtt har vÄra idéer och vÄr konst fÄtt en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla vÄra kunskaper frÀmst i programmet AliasWavefront Maya, men Àven rent estetiskt.
BilduppmĂ€rksamhet : I samtal och i barns tankar vid möte med en konstbildÂ
Syftet med undersökningen, var att se hur 6-Äringar i en förskoleklass uppfattade och resonerade i möte med en konstbild, "Starry Night över Rhone" 1880, mÄlad av konstnÀren Vincent Van Gogh. NÄgon tidigare forskning om barns möte med konst har jag inte funnit och hÀvdar att jag ville fÄ inblick i, om och hur det skulle gÄ att anvÀnda och genomföra bildtolkning av en konstbild hos yngre barn. Tolkningen gjordes med en del inslag av bildanalys. Metoden som anvÀndes var strukturerade intervjuer. Samtalen genomfördes enskilt med barnen.
Gallery Wall
För vissa Àr graffiti konst, för andra Àr det ett tecken pÄ förlorad kontroll. För mig Àr det ett redskap för att mötas. Jag har delat in mitt examensarbete i tvÄ delar. Den första behandlar visionen jag baserat mitt arbete pÄ. Den andra handlar om design och placering av de fysiska paviljongerna. I den första delen har jag utgÄtt ifrÄn ett scenario dÀr den fysiska arkitekturen Äterspeglas i ett virtuellt gallerisystem jag get namnet Gallery Wall. Denna del finns bara pÄ idébasis men har varit utgÄngspunkt dÄ jag formgivit mina paviljonger. Jag har skapat fem olika paviljongstyper som tillsammans pÄ ett teoretiskt plan utgör en och samma virtuella huvudform.I, eller rÀttare sagt pÄ, paviljongerna ges tillfÀlle för vem som helst att mÄla och presenteras sin gatukonst. Min förhoppning Àr att mina paviljongtyper skall inspirera andra att bygga egna varianter som alla Àr del av Gallery Wall.
?Om man s?ger massa saker n?r fr?knarna pratar och det ska vara tyst s? blir fr?knarna arga...?
F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.
Ledarens olika nyanser: En kvalitativ studie i hur ledarskap gestaltas och hur kommunikation anvÀnds utifrÄn ett ledarskapsperspektiv
UtifrÄn ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig sjÀlva i sin roll och hur kommunikation anvÀnds som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lÀrande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. DÄ vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhÄlla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vÄr studie. Resultatet visar att ledarskap Àr ett komplext fenomen och gÄr dÀrför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet Àr beroende av individens egenskaper och hur de tillÀmpas i ledarskapet.
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att ansvara för omvÄrdnaden. : Intervjuer med fenomenologisk ansats
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
FrÀmlingsbilder : Om judar och judendom i medeltida danskt och svenskt kalkmÄleri
This thesis deals with the Jewish motifs of the medieval mural paintings in Denmark and Sweden; the presences of the motifs are of interest considering that no Jews were allowed entry into Scandinavia at the time. The purpose of the thesis is to study the Europeaninfluences in the medieval depiction of Jews and Judaism in the Danish and Swedish churches and the purpose for the production of the paintings. To this end, the Danish and Swedish mural paintings ? as well as the medieval texts and motifs of Jews and Judaismthat were used as source material ? are studied with respect to the attitudes conveyed. The Danish and Swedish mural paintings are unevenly distributed both within the groups of motifs as wells as its chronological and geographical spread.
Det queera Japan: GenusförestÀllningar och normbrytande konst i det samtida Japan
This paper discusses some concerns about Japanese gender identity as a construct and the subversive means to overthrow it. In my paper I claim that the eastern influences on Japan has created a gap between old and new gender- traditions and norms. This interspace is what the philosopher Judith Butler claims as the site for a possible gender transformation. As Butler claims gender identity to be a construct, I use her methods of understanding and subsequently queertheory, to investigate the construct of Japanese gender identity and also the norms that constitute a national identity. As I elaborate on this theory I use specific artworks from Morimura Yasumasa, Yoshiko Shimada and Bubu de la Madeleine and also the all-male theatre kabuki vs.
Hilma af Klint : Tempelbilderna och historieskrivningen
Hilma af Klint Àr en av de mest uppmÀrksammade kvinnliga konstnÀrerna ur sin tid trots ellerkanske pÄ grund av att hennes bilder inte uppmÀrksammades förrÀn 45 Är efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framstÀllda bilder gör dets vÄrt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjÀlp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha pÄverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare.
Unik som alla andra : unga mÀnniskors resonemang om identitet samt rollspel i undervisningen
I mitt arbete som gymnasielÀrare har jag förmÄnen att möta mÄnga olika unga mÀnniskor. Det jag fascineras av Àr de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som mÄnga av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an pÄ gymnasiet med en viss stil och identitet och förÀndras helt under de tre Ären de gÄr pÄ skolan och andra Àr precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat pÄ hur medvetna eleverna Àr över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre pÄverkas av identiteten och hur identiteten pÄverkas av deras val av stil eller stilar? NÀr jag pratat med dem och lyssnat pÄ deras resonemang har jag kunnat ana att mÄnga av dem anser att det Àr viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter Àr ?att lÄta varje enskild elev finna sin unika egenart?.