Sammanfattning Kyrkogårdsförvaltningar arbetar, på grund av syftet med kyrkogårdar, till stor del i en något Konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna måste följa med i samhällets utveckling och agera efter brukarnas förändrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och därmed även en förändring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogårdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns är syftet med arbetet. Denna studie behandlar därför följande frågeställningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare har kyrkogårdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag först en litteraturstudie.

Spannmål med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska silor med väggelement bestående av korrugerad plåt. Då det lagrade spannmålet ska tömmas har det fuktiga spannmålet en tendens att fastna på väggarna, vilket medför att spannmålet i efterhand måste avlägsnas manuellt. För att slippa denna tidskrävande process monteras en slät plåt på den korrugerade plåten, för att på så vis hindra det fuktiga spannmålet från att fastna. Om samma plåtdimensioner för den korrugerade plåten används då den släta plåten är och inte är monterad kan väggelementen utsättas för buckling. Det här examensarbetet handlar således om hur väggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsättas för buckling.

I denna uppsats har skilsmässomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stått i fokus. Syftet har varit att utifrån tre övergripande frågeställningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhällets då rådande äktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktär. Här, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrån dessa perspektiv, och även jämföras med det rådande forskningsläget.1800-talets äktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska läran gjort bestående intryck påsamhällets styrande elit, såväl inom den världsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en sträng och Konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skärptes ytterligare och sedlighetsbrott bekämpades med hård hand från den kyrkliga överheten.