Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers Konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig Konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig Konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.