Syftet med studien är att genom en parallellstudie av två företag, där leverantörerna spelar en viktig roll, tydliggöra för hur företag bör gå tillväga för att bygga leverantörsrelationer där gemensamt värde skapas. Tanken med studien är att identifiera problem och möjligheter i fallföretagen men även skapa en generaliserande bild. Studien identifierar ett antal viktiga faktorer som är kritiska i byggandet av värdeskapande leverantörsrelationer. Dessa är intern Konsensus om dels vilken kunskap utifrån som är kritisk för företaget, dels hur arbetet med leverantörerna skall gå till. Företaget behöver även en segmenteringsmodell för att identifiera de rätta leverantörerna.

This study highlights the structures and networks thatexist among financial analysts on the Swedish financial market. The study isbased on nine semi-structured interviews with buy- and sell-side analysts, anindependent analyst and an Investor Relations Manager.The theoretical framework of the study is based on acombination of the research fields Behavioral Finance and Social Studies ofFinance. These two research fields have proven to be a good basis for thequalitative approach used in the analysis. The study is divided into four thematic areas: Fundamentals / Psychology, Independence and consensus, Ranking and Social network.The results show that there are a large number offactors, structures and interpersonal relationships that affect how analystsmake their decisions and conduct their analysis. Among other things, theinterdependence between analysts and their counterparts prohibits the movetowards a more clear system for compensation.

Denna studie belyser vårdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod är en allmänlitteraturstudie där 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundläggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer är; en god människosyn, en etablerad kommunikation mellan vårdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det råder en allmän Konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvårdnadssituationen.

Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. Därför är det intressant att veta om någon av dessa kan kopplas till den svenska synen på sjökrigföring, och om någon av dessa i så fall haft större inflytande.Undersökningen bygger på att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jämföras med hur de olika teoretikerna ser på respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det råder Konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnås och deras faktiska tillämpbarhet. Utifrån det konstateras att den svenska synen på sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitära teoretikers tankar. Corbett och Vego är de teoretiker som ligger närmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser.

Efter att ett debattinlägg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att ägnas åt Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lämpliga debattämnen när Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter på Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgång och vad detta innebär för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, värderingar, verktyg, historia, och väljarna.Studien präglas av ett perspektiv som fokuserar på hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptäckten av ett antagonistiskt förhållande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Under senare år har det etablerats ett flertal kommersiella vinodlingar runt om i Sverige och viner från dessa finns nu till försäljning genom Systembolaget. En debatt har uppstått kring Sveriges potential för att tillverka vin, hur dessa viner ter sig rent kvalitetsmässigt och huruvida de är något att ta notis om, annat än som kuriosa för vinentusiaster. I länder med längre tradition av vinodling förekommer begreppet ?terroireffekt? frekvent i samband med viners kvalitet och typicitet. Detta arbete syftar till att klargöra innebörden av begreppet ?terroir?, samt hur några av företagsledarna till större svenska vinodlingsföretag uppfattar och värderar denna teori. Detta har gjorts genom en litteraturstudie inriktad på aktuell forskning inom ämnet och genom en enkät ? och intervjustudie riktad mot tre svenska vinodlare. Resultatet av detta arbete visar att: ? det inte råder Konsensus kring begreppets innebörd, men att det finns några tydliga huvudströmningar. ? de svenska vinodlarna som deltagit i studien i hög grad är av samma åsikter gällande uppfattning av begreppet terroireffekt.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på Konsensus inte är gällande överallt.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på Konsensus inte är gällande överallt.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på Konsensus inte är gällande överallt.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader.

Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller Konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866?1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en Konsensussituation.