Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i Konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i Konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler Konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet Konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny Konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med Konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera Konkurser i framtiden. .

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Aftonbladet och Expressen framställer händelserna kring Saabs kris och Konkurs som skedde år 2011.Teorin och metoden som används i uppsatsen är en retorisk analys. De moment som huvudsakligen ligger till grund för den retoriska analysen är språket och de angreppsvinklar som journalisten använder sig av för att övertyga sina läsare.Materialet består av artiklar från Aftonbladet och Expressen gällande det som har skrivits om Saabs kris och Konkurs under år 2011. Urvalet har gjorts genom att välja ut 30 stycken artiklar från de två kvällstidningarna genom att göra ett nedslag varje månad och plocka ut artiklar som lyfter upp viktiga händelser kring krisen.Huvudresultatet är att nyhetsrapporteringen pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden låter det som att allt ska lösa sig och att man inte behöver oroa sig längre medan man nästa stund kan läsa om att nu är slutet nära. Det är helt enkelt en resa som pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan..

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 när den finansiella krisen spred sig över världeni och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i Konkurs ökade rädslan för attfler banker skulle gå i Konkurs. Det gjorde att banker inte vågade låna ut pengar till varandra ilika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det här skapade likviditetsbrist hos bankersom tidigare varit beroende av lån från kreditinstitut och medförde till slut att de tre störstabankerna på Island gick i Konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.De isländska bankerna liksom de flesta av världens banker använder sig av Basel II som är ettregelverk som ger vägledning i hur banker bland annat skall beräkna och upplysa om sinarisker. Regelverket ger även riktlinjer på hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankernaföljer regelverket på rätt sätt.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl de isländska bankerna har uppfylltupplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utsträckning det påförhand har kunnat utläsas av årsredovisningarna att de isländska bankerna var särskilt utsatta.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II sombehandlar upplysningskrav. Vi har studerat de isländska bankernas årsredovisningar för åren2003-2007 och jämfört deras siffror med Nordea för samma period.Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrån en kvalitativ ansats genom att årsredovisningarnaför Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats.

Uppsatsen undersöker vad som sker med företag som kommer på obestånd och där lagarna tar vid där företagaren inte själv kan lösa problemen. Enligt den undersökning som genomförts visas att borgenärerna får mycket liten utdelning, kostnaderna är för höga och att hanteringen tar för lång tid..

Företag som har ekonomiska problem går idag i Konkurs. När man har inlett en Konkurs uppstår ibland möjligheter för företagen. En av dessa möjligheter är att genomgå en företagsrekonstruktion. Detta är en möjlighet för företaget att under en begränsad tidsperiodsöka skydd mot sina borgenärer och få företaget lönsamt igen. En företagsrekonstruktion blir antingen lyckad, då lever företag vidare, eller misslyckad, då går företaget i Konkurs.

This paper is about sensemaking. By using sensemaking we have derived bankruptcy factors from business leaders? own statements about their bankruptcies. The focus in this paper is to ensure how business leaders create meaning about the bankruptcies, which is also our research question.To make the study feasible, we used a method that corresponds well to the purpose of our work. The collection of data started with collecting a number of newspaper articles with direct quotes from business leaders.

Bakgrund och problem: 1 april 2010 sänktes dåvarande kapitalkrav från SEK 100 000 till SEK 50 000 för att bland annat underlätta för företagare att nyttja bolagsformen. Flera remissinstanser argumenterade mot en sänkning och underströk betydelsen av att ytterligare forskning var nödvändig.Syfte: Att komplettera tidigare forskning med en konsekvensstudie av hur det sänkta kapital-kravet har påverkat Konkurser i samtliga svenska mikroföretag som registrerats under 9 månader före och efter lagändringen.Avgränsningar: Studien beaktar endast företag som enligt EU definieras som mikroföretag. Vidare analyseras enbart företagens finansiella rapporter. Ingen hänsyn tas till företag som startar med ett aktiekapital överstigande SEK 200 000, då de inte anses påverkas av lagändringen.Metod: Dubbelsidig hypotesprövning, med både ett parametriskt och icke-parametriskt test, testar skillnader i aktiekapital mellan de företag som går i Konkurs och de som fortlever. En multipel logistisk regressionsanalys testar om företag med ett aktiekapital om SEK 100 000 eller högre, har högre odds för att fortleva.

Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga Konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en Konkursförutsägelse.

Den första januari 2009 ändrades Förmånsrättslagen och bankerna har återigen fått särskild förmånsrätt med 100 procent vid utmätning och Konkurs. Den lagändring som genomfördes 2004 innebar endast 55 procent och allmän förmånsrätt för bankerna och fick inte den effekt som regeringen önskat och det blev svårare för företag att låna pengar från banken. De alternativa finansieringsformerna ökade då bankerna inte längre hade samma säkerhet vid Konkurser utan då fanns istället säkerheten i objektet. Genom de undersökningar som gjorts där resultat visat de negativa effekterna beslutades om att återställa bankernas förmånsrätt. Frågan är om återgången kommer att förändra bankernas kreditgivning.

This essay is questioning if the state as an unsecured creditor in a bankruptcy proceeding, according to the principle of equal treatment, has the same rights as the other unsecured creditors. The principle of equal treatment means that creditors with unsecured claims are supposed to have mutually equal rights to dividends in a bankruptcy. In the Swedish bankruptcy law from 1987 there are recycling rules which means that some legal actions taken by the bankrupt debtor before the bankruptcy can be recycled to the bankruptcy estate. These rules do not apply on taxes. This essay analyzes whether the state should have this advantage or not.

Syfte:Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av kläder, får för att stärka artisters/bands varumärken. Vi kommer även studera om en framtida utveckling av merchandise kan stärka varumärket. För att undersöka detta har vi även formulerat en forskningsfråga som lyder:? På vilka sätt kan ansvariga för merchandise i form av kläder hantera denna för att stärka artisters varumärken?Metod:I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna gå djupare in på ämnet. Denna kvalitativa studie bygger på åtta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen.

Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kännetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa händelser har gett upphov till förändringar i revisionsbranschen, men främst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över Konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som går att tyda är att de största ökningarna är inom byggindustrin, privata tjänster samt information och kommunikation. Revisorns roll i säkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part.

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en Konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i Konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

Bakgrund och inledning: Under våren 2007 gick ett flertal bostadsbanker i USA i Konkurs på grund av ekonomiska problem. När sedan även investmentbanken Lehman Brothers gick i Konkurs hösten 2008 skapade detta en förtroendekris som spred sig över hela världen. Eftersom det var bolånemarknaden i USA som utlöste krisen har vi valt att titta närmre på förvaltningsfastigheter. De företag som innehar förvaltningsfastigheter kan värdera dem till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde. Vilken värderingsprincip som används beror på om företagen är noterade eller icke noterade.