Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. Målet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Avregleringen på elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen ändrade även spelets regler och förutsättningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna på marknaden och beslut om hur man skulle tävla om kunder på en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen på marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgångrika på den  nya marknaden krävdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier.Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier på elhandelsmarknaden görs mer komplext då företagen arbetar med en homogen produkt på en marknad som karaktäriseras av låga marginaler, lättrörliga kunder och där företagen har svårt att påverka produktens pris.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

SammanfattningBostadsmarknaden för äldre har vuxit de senaste åren i och med att andelen äldre ökar allt mer och en boendeform som har blivit populär är seniorboendet. Många äldre är köpstarka vilket har gjort dem till en attraktiv målgrupp på bostadsmarknaden. Seniorboendet kan erbjuda en social gemenskap och ökad trygget där de boende inte behöver ägna tid och energi åt att sköta underhållet som snöskottning och underhåll vilket många inte längre vill ta hand om själva. Att driva ett seniorboende är en kapitalkrävande verksamhet och för att lyckas med att skapa ett seniorboende som går med vinst är en affärsplan en hjälp då studier har visat att affärsplanering är ett sätt att få finslipa iden, organisera företaget och minska risker förknippade med projektet. Affärsplaner efterfrågas även allt mer av investerare och andra intressenter.Författaren har i den här studien sökt ett svar på problemformuleringen: Hur kan en affärsplan utformas med inriktning på etablering av seniorboende?Huvudsyftet med studien är att diskutera hur företag som driver seniorboende affärsplanerar.

Under de senaste två decennierna har allt fler företag börjat uppmärksamma denkunskapsbaserade synen på organisationer, vilket innebär att kunskapsrelaterade resurservuxit till att anses utgöra basen för konkurrensmässiga fördelar och grunden för framgång imånga företag. Som en gren inom den kunskapsbaserade synen på organisationer harknowledge management, kunskapshantering, växt fram. Kunskapshantering har kommit attomfatta ett helt koncept, vilket inrymmer hur en organisation på olika sätt kan påverkahanteringen av kunskap på ett sådant sätt att det ger fördelar för företaget likaväl som förindividen. Tidigare forskning i ämnet baseras i stor utsträckning på hur stora tjänsteföretagarbetar med kunskapshantering. Dock har betoningen på kunskap vuxit till att idag anses varaen av de viktigaste resurserna i många företag, oavsett storlek eller bransch.

På modemarknaden råder idag en stor konkurrens och det blir allt svårare att differentiera sitt företag. Ett ökat mediebrus distraherar kontinuerligt det budskap företaget vill sända ut till kundgruppen. Idag tvingas företagen ta ett allt större socialt ansvar främst av kommersiella skäl. Miljöengagemanget blir allt större och framför allt attityden och beteendet hos konsumenterna leder till en annan slags konsumtion eller rent av till en ny trend. Utifrån problematiseringen har vi undersökt, beskrivit samt analyserat marknadsförings-strategin av en kedjeägd- respektive en privatägd butik.

Studien undersöker Konkurrensstrategier med hjälp av immaterialrättsligt skydd: Om, och hur, det är möjligt för ett företag att använda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel på en attraktiv marknad?Om våra utvalda respondenter ansåg att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrätt väljer att nischa sitt produktutbud? Om patenträtten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gällande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rätt att utfärda tvångslicenser i Patenträtten som är generaliserbar och lättare att tillämpa än den vedertagna?Detta är en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strävat efter att få en helhetsför-ståelse. Därför har vi varit öppna med vår tanke med arbetet för våra respondenter, och även försökt hålla oss objektiva genom arbetet. Något som emellanåt varit svårt då vi har en för-förståelse och även en ifrågasättande ansats. I början av arbetet läste vi på och samlade in intressant litteratur för att öka våra kunskaper i ämnet.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.