Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

Detaljhandelsarbete har målats upp som ett lågstatusyrke i såväl media, litteratur, som av branschen själv under alla de tre år som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjälp av teorier kring status och angränsande begrepp, samt intervjuer med företrädare för både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna svar på vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker också svar på varför branschen vill höja statusen samt vilka åtgärder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets låga status med att det är en bransch som kännetecknas av obekväma arbetstider, många deltidsanställningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en låg lönenivå.Denna studie visar också att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbättrar företagens Konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbättrade arbetsvillkor. För att uppnå statusmålet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriärvägarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivån.

Bakgrund: Lärande betraktas idag vara av hög relevans när det gäller organisationers utveckling och Konkurrenskraft på marknaden på grund av den snabbt föränderliga omgivningen. I en lärande organisation ses lärandet som ett medel för att skapa en förändringsbenägenhet inom organisationen, skapa innovation, anpassa sig efter omgivningen samt för att skapa konkurrensfördelar. Det finns ingen entydlig definition av organisatoriskt lärande och inte heller hur organisationer agerar eller bör agera för att uppnå detta.Syfte: Studien har ett tvådelat syfte: För det första syftar den till att undersöka konstruktionen av organisatoriskt lärande med avseende på såväl planerade som oplanerade aktiviteter. Detta för att se vad som karaktäriserar lärandet och hur aktiviteterna bidrar till att medarbetarna lär. För det andra syftar den till att lämna rekommendationer som bidrar till förbättringar av lärandet.Metod: För att besvara vårt syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom semistrukturerade intervjuer och observationer på äldreboendet Rosen.

Grönt byggande ligger i tiden och är en av framtidens nyckelfaktorer för Konkurrenskraft och samhällsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundläggande förståelse skapas. För att bättre nå ut hela vägen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll.I vårt examensarbete har vi valt att analysera de problemområden som vi stött på inom grönt byggande, för att därefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgångsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förståelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm Bostäder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nå företagets mål inom området. Frågan vi inledningsvis ställde oss var:Finns det idag några generella framgångsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering?Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm Bostäder, från ledning till projekt?Vi har angripit frågan genom att på regionen empiriskt studera nuläget inom grönt byggande.

Välgörenhet är något som har ökat de senaste 30 åren och 2008 slogs det ett världs rekord i insamling till välgörenhetsändamål. Med flera organisationer som ägnar sig åt välgörenhet kan det bidra till att konkurrensen hårdnar i mellan dem. Med ökad konkurrens i en marknad växer behovet av att ha en strategisk marknadsföringsplan som bidrar till Konkurrenskraft. I denna uppsats undersöks hur välgörenhetsorganisationer kan stärka sitt varumärke och utveckla förtroendet hos sina bidragsgivare via sociala medier.Varumärke är något som är under ständig påbyggnad. Det går att jämföra med ett pussel, där alla bitar skall tillsammans bilda en helhet.

När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer.

Bakgrund och problemformulering:I takt med ökad globalisering och en större press på att minska kostnader så blir företagens inköpsfunktion en allt mer viktig konkurrensfaktor. När inköp går från att vara en administrativ funktion till att få en alltmer strategisk roll så ökar betydelsen av att värdera hur denna funktion bidrar till företagets resultat och konkurrensförmåga. Eftersom andelen inköpta varor och tjänster ofta utgör en betydande andel av företagets kostnader så kan inköpsfunktionen få en avgörande strategisk roll. Vår studie tar avstamp i denna debatten och avser att studera och analysera fyra bolags inköpsprocesser för att se hur dessa är unika och skapar konkurrensfördelar.Syfte:Syftet med studien är att beskriva och analysera olika möjligheter att skapa konkurrensfördelar genom inköpsstrategiska val.Metod:För att besvara vårt syfte valde vi att intervjua och studera fyra företag i olika branscher för att få en bred bild av inköpsprocessen och hur den integreras i företagets värdekedja. Uppsatsens angreppssätt kan betraktas som abduktivt då vi har pendlat mellan teori och empiri för att nå till vår slutsats.Teori:Vi har studerat ett antal olika böcker och artiklar som behandlar inköpsprocessen, vilka metoder det finns för att värdera och mäta denna samt inköpsfunktionen ur ett strategiskt perspektiv.

Bakgrund: En ökad press på företagen gällande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebär att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lägga fokus på företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnå starkare Konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut främst IT-relaterade tjänster, medan idag har vändningen gått mer mot att lägga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har ständigt varit motiven till att lägga ut.

År 2009 kom EU-direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel? som bland annat innehåller begreppet integrerat växtskydd (IPM). Direktivet säger bland annat att år 2014 ska alla jordbruksproducenter inom EU använda sig av integrerat växtskydd. Integrerat växtskydd betyder att man tar hjälp av flera kontrollåtgärder tillsammans med kemisk bekämpning när man reglerar ogräs och växtskadegörare i jordbruket. Målsättningen är att när förebyggande och mekaniska åtgärder används för att kontrollera ogräs och växtskadegörare kan man minska mängden kemisk bekämpning.

Prefabricering av betongväggar kan förbättras med hjälp av leanprinciper, men det kräver att både leanmetoderna och produktionssystemet utvecklas. Prefabricering innebär förtillverkning av betongprodukter i fabriksmiljö innan de transporteras till byggplatsen för montering till en färdig byggnad. I betonggjuteriindustrin har implementeringen av lean produktion inte varit lika utbredd som exempelvis i fordonsindustrin. En anledning är att kunskapen om leanfilosofin inte är lika vedertagen och att forskningen inte intresserat sig för detta område i särskilt stor omfattning. Lean produktion är en av de mest etablerade och använda produktionsfilosofierna.

SammanfattningTitel:                                   Talent Management inom den svenska banksektorn.Författare:                         Martin Eriksson och Oscar Alfelt Handledare:                      Timurs UmansNivå:                                  Kandidatuppsats 15 hp, Ledarskap, VT 2012 Frågeställning:                  Hur använder svenska banker talent management processen som en del av sitt HR-arbete? Syfte:                                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur banker använder talent management processen som en del av sitt HR-arbete och på så sätt öka sin Konkurrenskraft och effektivisera sitt arbete. Vi ämnar undersöka hur processen kan anpassas till en specifik sektor vilket i vårt fall är den svenska banksektorn.Metod:                               Studien gjordes med ett beskrivande angreppssätt. Vi använde en kvalitativ ansatts med individuella öppna intervjuer. Intervjuerna gjordes över telefon med fem stycken respondenter från svenska banker. Teoretisk referensram:    Den teoretiska referensramen består av tre delar där första delen handlar om att förklara vad talent management är för att sedan presentera två talent management processer samt att beskriva HR inom banksektorn.

Att upprätthålla en god affärsetik är viktigt för många företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark ställning på marknaden krävs även att företagen är Konkurrenskraftiga. Ökad Konkurrenskraft kan fås genom konkurrentbe- vakning, då information inhämtas från konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- gränsande företeelser på marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan påverka ett företags självständighet att ta beslut. Detta har även fastslagits av domstolen och artikeln måste därför anses omfatta informationsutbyte.

Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som är beläget på en udde på ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms län. I slutet av 1970-talet kom vågsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var några lokala entusiaster som upptäckte platsen och såg att vågorna lämpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frågan om stranden bör vara helt tillgänglig för allmänheten eller om de privata tomterna, som finns längsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha äganderätt av marken ner till vattnet.

Vid beslut om gemensam säljorganisation tvärs divisionsgränser, har jag kommit fram till att sex aspekter måste tas i beaktande på följande sätt: 1) Att upprätta teknikorganisationer, vilka kan vara produktledningar, som stöd för säljkåren i tekniska frågor. Dessa ska kunna ge support till säljare ute hos kunder, vilket är speciellt viktigt vid nykundsbearbetning och större projekt, ta fram offerter, och allmänt fungera som en teknisk back up i olika tekniska frågor. 2) Produktutbildning för säljkåren, för att ge den tillräcklig teknisk kompetens, så att den kan hantera frågeställningar mellan kund och teknikorganisation. 3) Hantera mål- och rollkonflikter, genom strukturerat arbetssätt, med mål och planer, tydlighet med vad som förväntas av olika parter, samt lämpligt kompensationssystem. Med hänsyn till det som framkommit i intervjuer är detta den enskilt viktigaste punkten att nogsamt beakta, speciellt då den kan riskera att underskattas.

Logistikens vikt för företag blir allt större. En mängd faktorer i företagens omvärld tvingar företag att följa med i utvecklingen för att behålla sin Konkurrenskraft. Den ständiga förändringen som sker inom logistikområdet präglas av en mängd tidstypiska trender. Företag med en betydande logistik tvingas därför ta ställning till dessa trender, som på olika sätt sätter avtryck i organisationer då de väljer att implementera tillhörande arbetssätt och metoder från trenderna.Studien undersöker hur företag påverkas av logistiska trender. Detta sker genom att beskriva hur de ser på utvecklingen inom logistik och de trender som utvecklas inom området, samt att se till hur trenderna har satt spår i företagens verksamheter.