AbstractEn förklaring till Irakkriget tror vi inte kan finnas i vare sig retoriken eller i pÄstÄendet om att det var ett folkrÀttsligt legalt internationellt sanktionerat krig. Detta Àr en teoriprövande studie dÀr de tvÄ teoretiska perspektiven i statsvetenskaplig internationell politik; Marxism och Realism undersöks, vi vill se om de bÀttre kan förklara varför USA invaderade Irak. Huvudproblemet i uppsatsen Àr att identifiera orsakerna till varför Irakkriget blev ett faktum. Vi gÄr i b-uppsatsen igenom olika perspektiv inom respektive skola och redogör i kortfattade drag för dess synsÀtt. Vi har samlat in material bÄde om Irakkriget i sig och om de teorier vi vill pröva.

Nya krav pÄ tillgÀngligheter, prioriteringar, synsÀtt, kompetens och konkurrens om arbetskraft pÄverkar dagens hÀlso- och sjukvÄrd i stor utstrÀckning, detta i och med den stÀndiga utvecklingen med ny teknik och forskning. Kvalitet inom vÄrden innebÀr för patienten bland annat ett bra bemötande, tillit och olika respektfaktorer men Àven en bra tillgÀnglighet, hur enhetens mottagande i miljösynpunkt kÀnns och ett gott behandlingens resultat pÄverkar patientens kvalitets upplevelse. Gapet mellan möjligheterna att behandla och bota har ökat vilket medför att etiska övervÀganden blir allt vanligare. FrÄn slutet av 1990-talet sÄ har inom Norrbottens lÀns landsting införskaffats ett antal direktiv om sÄ vÀl etiska plattformar som etiska kommiteér och diskussionsgrupper. PÄ PiteÄ vÄrdcentral har man sedan vÄren 2006 försökt starta upp ett projekt som berör de etiska omrÄderna inom vÄrden och med detta pÄ sikt höja kundnöjdheten. I denna studie har tvÄ skilda kvantitativa enkÀtanalyser gjorts en för patienter och en för anstÀllda.

Parkeringsplatser och parkeringsgarage i stÀder har mycket intressant funktion för stadsplaneringen pÄ grund av hur de pÄverkar tillgÀnglighet, miljö och konkurrens om markyta. Planeringen av dessa anlÀggningar mÄste ses som bÄde komplexa och ibland problematiska av en mÀngd skÀl kopplat till hur de pÄverkar ovan nÀmnda faktorer. Parkering Àr dessutom tÀtt förknippat med boende pÄ grund av att det mÄste anlÀggas parkeringsplatser i anslutning till bostÀder vilket ocksÄ Àr i enlighet med plan- och bygg lagen 4:13. Syftet med denna studie Àr att genomföra en kostnadsnyttoanalys för anlÀggandet av RÄdhusgaraget. Detta innebÀr att denna uppsats kommer att undersöka om den aggregerade nyttan överstiger kostnaderna för projektet. Syftet Àr att visa komplexiteten i beslutsfattande och i investeringsanalyser, i synnerhet nÀr det gÀller projekt som pÄverkar miljön. Resultaten visar att projektet Àr framgÄngsrikt i den meningen att nyttan överstiger kostnaderna men den visar ocksÄ att denna typ av analys Àr vÀldigt kÀnslig nÀr det gÀller antaganden kring reell prissÀttning.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.

Samodling Àr en odlingsmetod som kan anvÀndas för att förbÀttra dagens odlingssystem. Metoden innebÀr att tvÄ eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av vÀxtsÀsongen. Samodling kan anvÀndas pÄ flera olika sÀtt för att förbÀttra odlingsförhÄllandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt pÄ olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan Àven anvÀndas för att minska ogrÀsspridningen, förbÀttra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

Sverige Àr idag ett av fÄ lÀnder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. NÀr Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket Àn idag Àr aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av Àmnet nÀr det offentliggjordes att apotek samt jÀrnvÀgsmonopolen i Sverige Àr pÄ vÀg att avvecklas. Den frÄga som ansÄgs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad stÀller sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in pÄ en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun dÄ de fick agera talesperson för de förordningar och bestÀmmelser som i dagslÀget finns.

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vÀnskapsrelationer ser ut med fokus pÄ innehÄll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra mÀn genomfördes utifrÄn en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta omrÄdet Àr begrÀnsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jÀmförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vÀnskapsrelationerna.

Syfte: Syfte Àr att kartlÀgga hur Com Hem och ICA arbetar med sina skapade frontfigurer som "spokespersons".Problem: Det kan vara svÄrt för företag att nÄ ut till sina kunder i dagens hÄrda konkurrens. Det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnder sig av olika strategier för att differentiera sitt varumÀrke och bli unika pÄ marknaden. En varumÀrkesstrategi kan vara "spokespersons", dÀr nÄgon blir företagets ansikte utÄt. Företagets "spokespersons" syns dÀrefter kontinuerligt i deras reklam. Det krÀvs att företaget noggrant överlÀgger vem som ska sammankopplas med varumÀrket, för att kommunicera ut rÀtt budskap till sina mottagare.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer och textanalyser.Resultat: VÄra resultat visade att Com Hem och ICAs "spokespersons" har och Àr effektiva i deras marknadsföring.

Vi har gjort en fallstudie pÄ barnlÀkarfallet som mellan Ären 2009 och 2011 fick stor uppmÀrksamhet i medierna. En tre mÄnader gammal flicka dog pÄ Astrid Lindgrens sjukhus och en barnlÀkare blev misstÀnkt för drÄp.Vi har undersökt hur rapporteringen och debatten sÄg ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 96 artiklar har varit föremÄl för en innehÄllsanalys och fyra artiklar för textanalys.VÄr undersökning har visat att barnlÀkarens sida fick mer utrymme i rapporteringen. Artiklarna tog oftare parti för barnlÀkaren Àn för Äklagaren. Vi har ocksÄ sett tendenser hos journalister att indirekt, eller i vissa fall direkt, stÀlla sig pÄ barnlÀkarens sida.

Sverige Àr idag ett av fÄ lÀnder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. NÀr Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket Àn idag Àr aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av Àmnet nÀr det offentliggjordes att apotek samt jÀrnvÀgsmonopolen i Sverige Àr pÄ vÀg att avvecklas. Den frÄga som ansÄgs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad stÀller sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in pÄ en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun dÄ de fick agera talesperson för de förordningar och bestÀmmelser som i dagslÀget finns.

Att vara en aktör inom detaljhandeln innebÀr hÄrd konkurrens. Det Àr av stor vikt att erbjuda nÄgot unikt och kunna skilja sig frÄn mÀngden, men Àven att synas. Marknadsföring i klassisk bemÀrkelse, TV-, radio-, tidnings- och Internetreklam, Àr huvudsakligen de sÀtt företag anvÀnder för att göra sig och sina produkter tillkÀnna. Att skilja sig frÄn mÀngden Àr nÄgot företaget Monki baserar hela sin affÀrsidé pÄ, och det gÀller Àven sÀttet de marknadsför sig. DÄ de inte anvÀnder nÄgon form av ?klassisk? marknadsföring stödjer det deras annorlunda och unika koncept.

Uppsatsen behandlar jÀmstÀlldhetsfrÄgor i skolan, för det första frÄgan om hur det teoretiskt sett ska gÄ till att i undervisningen förverkliga de jÀmstÀlldhetsmÄl som anges i lÀroplaner och skollag, och för det andra hur det praktiskt upplevs av ett antal intervjuade lÀrare pÄ en grundskola. Den empiriska delen gÄr i stort sett pÄ samma linje som tidigare forskning vad gÀller problemen med jÀmstÀlldhetsarbetet: att det inte bedöms som vardagligt relevant, att arbetet i hög grad beror pÄ enstaka entusiaster, att skolledningen spelar en viktig roll för vilka frÄgor som lyfts fram och att det rÄder konkurrens mellan olika projekt. Uppsatsen visar ocksÄ pÄ att det mycket vÀl kan försiggÄ ett dolt jÀmstÀlldhetsarbete hos enstaka lÀrare, men det Àr ingenting som diskuteras och som andra lÀrare eller skolledare kÀnner till sÄ lÀnge frÄgan inte tas upp. Detta motsÀger Àven lÀroplanens krav som lÀgger stort ansvar pÄ rektor. Slutligen Àr en framtrÀdande detalj att informanterna ofta har inbördes motsÀgelsefulla utsagor som pendlar mellan att de anser skolan vara relativt jÀmstÀlld, för att sedan hÀvda att det Àr ganska dÄligt med den saken..

Den konkurrens som rÄder inom affÀrsvÀrlden har gjort att företag blivit tvungna att effektivisera sitt arbete. Man ser gÀrna att vissa steg i vÀrdekedjan förkortas eller försvinner helt och hÄllet.Internet Àr en plats som mÄnga företag etablerat sig och bedriver e-handel pÄ och har blivit ett komplement till detaljhandeln. Internet och e-handelns stora framgÄng har gjort det möjligt för företag att nÄ ut till fler konsumenter Àn tidigare. Urvalet av företag och produkter pÄ Internet ökar och har gett konsumenten större valmöjligheter nÀr de handlar pÄ Internet. Internet har blivit ett bekvÀmligt sÀtt för konsumenten att handla pÄ eftersom företagen alltid finns tillgÀngliga.

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de anstÀllda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förÀndringarna har kommit att pÄverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de frÀmst framtrÀdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förÀndringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anstÀllda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror pÄ att forskningen kring hur personalen pÄverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader Ànnu inte Àr utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig pÄ Àr insamlat frÄn tvÄ apoteksverksamheter i VÀrmland dÀr de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya Àgare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrÄgan om personal som kunde tÀnka sig att stÀlla upp pÄ intervju.