Examensarbetet är utfört på Axfood AB som vill se om det finns behov av att införa olika skyddsåtgärder beroende på vilken information som kommuniceras i ett trådlöst nätverk i butik. För att komma fram till ett förslag på vilka skyddsåtgärder som är lämpliga att införa vid trådlös kommunikation i en butiksmiljö har jag genomfört en kvalitativ riskanalys. Ett antal väl definierade scenarion har fungerat som en konkret utgångspunkt för riskanalysen.I den kvalitativa riskanalysen har hot som är speciellt intressanta vid trådlös kommunikation identifierats och en riskbedömning gjordes genom att bedöma sannolikhet och konsekvens av dessa hot. Även skyddsåtgärder identifierades för att tillsammans med resultatet från riskbedömningen avgöra vilken nivå av skyddsåtgärder som är lämpliga i de olika scenarierna. Med utgångspunkt i scenarierna har sedan konkreta rekommendationer för olika skyddsåtgärder gjorts.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den allt mer ökade efterfrågan av produkter som producerats i överensstämmelse med mänskliga rättigheter. Uppsatsen behandlar Lunds kommunstyrelses beslut att rekommendera dess förvaltningar att använda Rättvisemärkt kaffe och te. Syftet med uppsatsen är att se på vilket sätt, och i vilken omfattning beslutet har implementerats i organisationen. För detta har vi använt såväl en teoretisk referensram i form av nyinstitutionalistisk organisationsanalys som empiriskt material. Det empiriska materialet utgörs av interjuver med anställda inom kommunens förvaltningar. Till detta har ett bakgrundkapitel som behandlar den innehållsmässiga innebörden av begreppet hållbar utveckling, utifrån såväl en internationell, nationell som lokal aspekt lagts. Avslutningsvis är slutsatserna att det inom kommunen finns en konkret vilja att vidga innebörden av begreppet hållbar utveckling.

Hållbarhet handlar om att främja välfärd nu, och i all tid framöver, genom att ta hänsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.Vårt examensarbete undersöker förutsättningarna för hållbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall användas vid uppstart av hållbart producerande företag. Idén bygger på att råvarorna utvinns och förädlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna åstadkomma en djupare relation mellan användaren och objektet än vad endast köpande och ägande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrågasättande av stabilitet och hållbarhet både konkret och i ett vidareperspektiv.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och belysa hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på läs- och skrivinlärning. Jag ville också ta reda på olika pedagogers syn på läs- och skrivinlärning och hur de arbetar med detta. Även lärandemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet använde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger från förskola, förskoleklass och skola med fokus på 5-8åringar.

Denna uppsats behandlar ämnet ledarskap. Vi själva kände såväl en nyfikenhet som en osäkerhet inför detta ämne vilket bidrog till att vi ville undersöka hur vi kan ta till oss ledarskap. Uppsatsen syftar inte till att undersöka ett konkret problem utan vi gör istället ett försök att ta med läsaren på den resa vi själva gjort genom teori och praktik. Vi har en förhoppning om att resan ska ge både oss och läsaren en insikt som skapar tankar och diskussion. Eftersom ledarskap är något som vi anser är väldigt individuellt är vi därför inte ute efter generaliseringar.

Människans tankesätt och beslutsfattande är en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik är den på grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och värderingar. Den här studien handlar om hur man kan påverka människans beslutsfattande genom ett gränssnitt, och vad det är som påverkar beslutet. Då det finns många faktorer som har en påverkan på beslutsfattande, specialiserades studien på användaren och dess kognitiva egenskaper, så som uppmärksamhet och perception, samt en fördjupning på beslutsfattande och gränssnittsdesign. Detta för att kunna svara på vilken påverkan ett gränssnitt har på en människa som interagerar med det.Under studiens gång gjordes enkätundersökning, personas, prototyper, användartester, samt observationer, för att kunna analysera och få in tillräcklig data.

I samband med läroplanens tydliga fokus på Lära elever att Lära har portfoliometodiken under 90-talet vuxit sig stark som pedagogisk metod i Sverige. Syftet med denna studie var att teoretiskt undersöka om portfoliometodiken kan användas inom NO-ämnena på gymnasienivå. Metoden har hittills främst har använts inom skolans lägre stadier men i princip inte alls i skolans NO-undervisning på gymnasiet. Mål för övergång till denna metodik är att skapa bättre inlärningsmöjligheter för eleverna samt att stimulera dem till att reflektera över sitt eget lärande. Studien är uppbyggd av tre olika faser: a) inhämtande av bakgrundsinformation genom intervjuer, b) utformande av en konkret elevportfolio baserat på utfallet i intervjuerna samt c) teoretisk utvärdering av elevportfolion och portfoliometodiken i NO ?undervisningen.

Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna.

Målet med den här uppsatsen är att undersöka om skolan är en del av verkligheten i den bemärkelsen att so-lärarna använder sig av studiebesök och människomöten inom sina so-ämnen på högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat fyra elever respektive fyra lärare vad de anser i den här frågan. När det gäller elevernas uppfattning så visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och människomöten inom de olika so-ämnena och de har kvarstående minnen från olika utfärder och besök av personer på skolan. Resultaten visade också att hälften av de utfrågade eleverna är nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. Lärarna däremot vill göra mer än vad de anser sig ha möjlighet till.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning.

När en person drabbas av Alzheimers sjukdom faller ofta ett stort ansvar på närstående. Detta kan upplevas som krävande och ge upphov till bristande tillfredställelse i dagligt liv för närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av god livskvalitet i dagligt liv med en person med Alzheimers sjukdom. Via en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades tio vetenskapliga studier. Resultatet presenterades i fyra kategorier: Att leva här och nu och anpassa sig till situationen, att känna välbefinnande och närhet i relationen med den sjuke, att känna styrka och trygghet i den religiösa tron samt att kunna dela sina problem med andra och få stöd i vardagen.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..