Inledning: På BVC möter sjuksköterskan föräldrar och deras barn under barnens första år.Hon har här en betydande roll i att vägleda och stödja föräldrarna till att ge sina barn enhälsosam uppväxt. Få studier har visat på mammors behov och erfarenhet av stöd från BVC -sjuksköterskan efter nedläggning av amning före 6 månader ålder. Vi har i denna pilotstudievalt att undersöka dessa erfarenheter utifrån mödrarnas vardagsvärld.Syfte: Att få kunskap om vad modern upplever som stöd/icke stöd från BVC-sjuksköterskannär hon fattat beslutet att sluta amma.Metod: Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes föranalysering av pilotstudiens två intervjuer.Resultat: När intervjuerna analyserades framkom temat: mödrars efterfrågan och erfarenhetav stöd från BVC-sjuksköterskan efter nedläggning av amning. Resultatet presenteras utifrånfyra subteman: Upplevelsen av att sakna stöd och konkret information från BVC, upplevelsenav att söka bekräftelse från BVC, upplevelsen av att efterlysa en attitydförändring ochupplevelsen av att få ett positivt bemötande.Diskussion: Vid analys av resultatet är författarna medvetna om sin egen förförståelse ochbristande erfarenhet av intervjuver. Resultatet belyser tänkvärda och intressanta erfarenheterav hur mödrarna upplever stödet från BVC.

Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om, och i så fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vårdnadstvist mellan föräldrarna under barndomen inverkat när det gäller inställning till samlevnadsfrågor. Mer konkret är avsikten att söka svar på frågor som beaktar principen om barnets bästa, attityder gentemot relationer, separationer och giftermål liksom dagens relation till föräldrarna. Tolkningsramen som användes för att tolka och förstå uppsatsens empiriska material baseras på de inledande bestämmelserna enligt 6 kap. föräldrabalken, några risker med socialarbetarens förhållningssätt, barnets känsla av ansvar, lojalitet och hemlighållande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter från barndomen och deras attityder till samlevnadsfrågor.

SammanfattningInledning: Bipolär sjukdom är en svårhanterlig sjukdom som påverkar alla aspekter av livet. Uppskattningsvis lider ca 2-4 % av Sveriges befolkning av denna sjukdom. Bipolär sjukdom drabbar i stor utsträckning även närstående och då i synnerhet barn som växer upp med föräldrar med denna sjukdom. Hur dessa barn upplever sina uppväxtförhållanden och vad det innebär för deras liv är inte tillräckligt utforskat. Detta ligger till grund för undersökningen i denna pilotstudie.

HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete.

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare år har det gjorts flera utvärderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikämnet har försämrats. Skolverket rapporterar också att lusten att läramatematik försämrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie är att belysa lärares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssättet/angreppssättet kan innebära för elevers lärande. Jag kommer också att lyfta fram möjligheter och hinder som lärare upplever kring arbetssättet. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lärare som undervisar i år 4-6 alternativt år 7-9.Resultatet från studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan på elevers lärande.

Hållande är ett begrepp som används i utrednings- och behandlingsarbete med förälder-barn relationen. Vårt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hållande konkret, samt att se på hur det omsätts i det praktiska arbetet. Våra frågeställningar har därför varit: Hur förstår personal, som arbetar med förälder-barn relationen, begreppet hållande? Hur omsätter de sin förståelse i praktiken? Hur stämmer deras förståelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar på ett behandlingshem, som riktar sig till spädbarnsfamiljer där det finns svårigheter i föräldraskapet. Materialet har analyserats med hjälp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av och kunskaper om hur verksamma lärare för grundskolans tidigare år motiverar sina elever till att lära sig matematik och vad begreppet motivation innebär för dem. I studien undersöks också hur de verksamma lärarna upplever motivationens påverkan på elevernas inlärning i matematikundervisningen.I bakgrunden behandlas begreppet motivation och vad motivation innebär. Hur det definieras av olika personer och hur man skiljer på inre och yttre motivation. Där berörs även det humanistiska, kognitiva och behavioristiska perspektivet på motivation samt innebörden av prestationsmotivation. I arbetet behandlas också motivationens betydelse för matematiken, motivationens betydelse för elevens inlärning samt lärarens betydelse för elevens motivation.

I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sätt att  rapportera från kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras på en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön påverkar korrespondenternas roll i krig samt deras ämnesval och sätt att rapportera. Vi ville även undersöka huruvida kön påverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrån sitt kön. Undersökningen är en typ av stickprov mer än en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig både från skribent till skribent men även mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjälp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer känslosamt och konkret medan män skriver mer abstrakt och analytiskt.

Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

 Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

En problematik som har upplevts är att de gestaltningsintentioner som finns i projektet inte genomlever hela processen och realiseras i färdig väganläggning. Inom Trafikverket pågår ett arbete för att öka andelen totalentreprenader (SOU 2011). Detta innebär förändrade förutsättningar för kravställande i projekt, vilket blir särskilt påtagligt i gestaltningsfrågor. Behov finns enligt personer involverade i branschen av att klargöra tillvägagångssättet för gestaltningsarbete vid totalentreprenad. I en totalentreprenad, där ett större ansvar för de gestaltningsmässiga aspekterna ligger hos entreprenören, ställs särskilda krav på gestaltningsprogram och de handlingar i förfrågningsunderlaget som behandlar gestaltningsaspekter.

Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar språkutvecklande med andraspråkselever på en mindre skola utan SVA-lärare. Integreras andraspråksundervisningen eller isoleras den från den övriga verksamheten? Undervisningen måste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförståelse. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att elever vilka är i behov av ämnet har rätt till undervisning. Syftet med svenska som andraspråk är att eleverna i slutändan ska hamna på samma språkliga nivå som svensktalande elever.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn på betydelsen av modersmålet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i två kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt är goda kring hur värdefullt det är att ta tillvara på barnens modersmål för att främja andraspråket och för att stödja barnets självkänsla och identitet. Dock tyder resultatet på att det inte alltid är enkelt att ta tillvara på barnens modersmål. Det kan till exempel bero på att pedagogerna upplever att barnen använder sitt modersmål för att utestänga andra barn ur leken eller menar pedagogerna på att de själva måste kunna andra språk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.