Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att denskulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera ivilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiskahändelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del påintervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker.

Detaljplaner upprättas och antas när områden ska exploateras och bebyggas. Plan- och bygglagen säger att vissa handlingar måste upprättas under detaljplaneprocessen. Ett dokument som ofta upprättas, i synnerhet vid större exploateringsprojekt, kallas för gestaltningsprogram. Upprättandet av gestaltningsprogram är däremot inte ett krav uttryckt i lagen. Gestaltningsprogram upprättas framför allt för att det finns en önskan om att kunna få en bild av det nya områdets karaktär och stil.

Att kommunicera med hjälp av bilder är en vanlig metod i dagens postmoderna samhälle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans ämne historia har de didaktiska metoderna under senare år varit föremål för närmare granskning. Två av de metoder som lyfts i detta sammanhang är berättelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie är således att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlärnings- och förståelseprocess.

?Bland betygskrav och centrala innehåll?En undersökning av hur LGR-11 påverkar bedömning och undervisningens innehåll."Among rating requirements and core content"An examination of  how the LGR 11 affects the assessment and teaching content. Syftet med den här undersökningen är att få en fördjupad förståelse av innevarande kursplanen i bild och den innebörd den får i lärares dagliga arbete i bildsalen, främst när det gäller bedömning. Syftet är dessutom att undersökningen kan vara till hjälp för att säkerställa att formulera uppgifter och bedöma dem enligt Lgr11:s kursplan i bild.I undersökningen studeras vad styrdokumenten och bedömningsstöden som Skolverket gav ut i samband med sjösättningen av Lgr11 säger om hur bedömning och undervisningens innehåll ska se ut. I studien undersöks skillnaderna mellan Lpo94 och Lgr11:s kursplaner genom en jämförande textanalys och bearbetas med hjälp av litteratur inom området. Studien har inriktats på grundskolans senare år, och det är kursplanerna i bild för årskurs 7-9 har undersökts.Studiens resultat visar bland annat på att vad som ska studeras har tydligare skrivits fram i den senare kursplanen.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger verksamma inom särskolan arbetar språkutvecklande i undervisningen. För att ta reda på det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom särskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag är mer intresserad av djupet än av bredden. Resultatet visar att i arbetet med särskoleelever är det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus på det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer och har olika behov..

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarspråk samt text och bild i samverkan kan öka läsbarhet, läslighet och läsvärdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgränsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som är den enda informationen som från myndigheten som förklarar hur valet går till. Syftet med studien är att skapa förbättrad information till förstagångsväljare, som också hade lägst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört två olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att få en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gäller målgrupp, kontext, språkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda på vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbättrad information som ökar läsbarhet, läslighet och läsvärde hos målgruppen förstagångsväljare.

Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ?Public Understanding of Science?, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Omorganisering av verksamheter är idag ett vanligt fenomen som ställer höga krav på kunskap om förändringsarbeten och förmågan att kommunicera med organisationens medlemmar. Då en person eller grupp får i uppdrag att genomföra en förändring måste de utforma och förmedla ett förändringsbudskap till berörda medarbetare som bör innefatta vad som ska förändras, varför förändringen behövs, hur den kommer att påverka medarbetare samt en tidsplan för planerade aktiviteter och beslut för förändringen. Syftet med denna studie var därför att utreda hur en överensstämmande bild av förändringsbudskapet kunde uppnås mellan medarbetare och förändringsledning. För att kunna besvara syftet genomfördes enkätundersökningar, intervjuer och en observation på ett företag som nyligen genomförde en nationellt omfattande förändring som berörde ungefär 500 anställda. Genom detta tillvägagångssätt undersöktes de fyra delarna av förändringsbudskapet, kommunikationsformer samt faktorer som kunde påverka medarbetares uppfattning.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken påverkan har ledarens användning av specifika kommunikationsstilar på de anställdas bild av ledarens prestation? Nivå: C?Uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Pontus Eriksson & Aram AmeinHandledare: Per?Arne WikströmDatum: 2013-08 Syfte: Syftet är att undersöka vilken påverkan ledarens användning av sex specifika kommunikationsstilar har på de anställdas bild av ledarens prestation. Vi ämnar öka förståelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.  Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin är insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anställda på medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare.