Kandidatuppsatsen undersöker hur sex börsnoterade företag i två olika branscher tar hänsyn till och balanserar förväntningar och krav från olika intressenter under en Konjunkturcykel. Tidigare forskning har påvisat tvetydiga resultat som både pekar på att det sociala ansvaret ökar och minskar under ett och samma stadie av en konjunktur. Undersökningen har utförts genom en innehållsanalys och en kompletterande ordsökning av publicerade årsredovisningar. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien valt att undersöka och analysera innehållet samt omfattningen av CSR-rapportering under både en hög- och lågkonjunktur. Resultatet visar på att CSR-rapportering inte följer konjunkturen och således inte ses som en kostnad då vissa företag ökade sin rapportering av CSR i lågkonjunktur. Detta påvisar att balansgången mellan att tillgodose olika intressenters krav inte gjort sig gällande..

Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en Konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion.Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer. Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning.Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer. SlutsatserAtt det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk..

Länge har det ansetts att en mer oberoende centralbank ger en lägre inflationsnivå utan att det påverkar övriga delar av ekonomin. I syfte att sänka och stabilisera inflationen har därför världens centralbanker blivit allt mer oberoende sedan 1980-talet. Under senare tid har dock det ökade oberoendet börjat ifrågasättas och det har blivit mer osäkert vilken effekt centralbanksoberoendet har på konjunkturvolatiliteten. I denna uppsats undersöks detta genom att använda ett uppdaterat centralbankoberoendemått mot mer nutida tillväxt- och arbetslöshetsdata. Den empiriska metod som används är en tvärsnittsanalys byggd på OLS-regressioner.

De eventuella orsakssambanden bakom en ofta observerad säsongsvariation i en populations självmordsfrekvens är ett debatterat ämne inom många vetenskapliga discipliner. Sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller omfattar variabler som tjänar till att mäta graden av social integrering medan variabler som Konjunkturcykel och arbetslöshetsnivå är förhärskande när ett ekonomiskt perspektiv anläggs.Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att utröna huruvida det föreligger ett samband mellan svenska självmordsfrekvenser och tre strikt exogena variabler: sol, nederbörd och temperatur. Data är insamlat mellan 1987 och 2004. En säsongsbundenhet i självmordfrekvensen påträffas med olika utseende för norra, södra respektive mellansverige. Vidare visar sig lokala skillnader i vädrets effekt på självmordfrekvensen.

Denna studie handlar om pelletering som möjlig lönsam marginalaffär vid mindre sågverk/hyvlerier. Studien, vilken skett genom djupintervjuer på plats, omfattar fem olika mindre sågverk/hyvlerier i Småland. Verksamheterna är sinsemellan på många sätt olika men har samtliga satsat på pelletering av ekonomiska skäl och av miljöskäl.Studien visar att pelletering är lönsam men också att det krävs vissa förutsättningar för att långsiktigt nå denna lönsamhet. Den viktigaste är långsiktig tillgång till råvara i form av torrt spån men det krävs även ett genuint intresse och en stor kunskap inom såväl teknik som trä för den som skall pelletera Detta beror på att produktionsprocessen är mycket komplicerad och även beroende av en del yttre omständigheter som t.ex. fukt, kyla och torka.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde.

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden?Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en Konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen.I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gällande värdering avförvaltningsfastigheter. Värdering till anskaffningsvärdet enligt RR 24 ersattes då av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde välja att värdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att värdera till verkligtvärde. Verkligt värde infördes vid en positiv Konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hände däremot något som ingen hadeförväntat sig.

Bakgrund och problem: Goodwill är en tillgångspost som i många företags balansräkningarhar vuxit mycket sedan införandet av IFRS år 2005. Istället för regelbunden avskrivning skadet istället ske en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta ger mer friheter åtföretagsledningar att avgöra om nedskrivning ska ske än vad som tidigare var fallet. Dennamöjlighet att manipulera redovisningen för företagets eller ledningens intresse skildras inomteorin earnings management. I denna teori finns en metod som kallas för big bath accounting.Den innebär att en nytillträdd VD genomför ett redovisningsmässigt stålbad som kan innefattasenareläggning av intäkter eller tidigareläggning av kostnader.