Sökresultat:
745 Uppsatser om Kongokrisen 1960-1965 - Sida 50 av 50
IT Revision en ny del i den traditionella revisionen
Syfte:Vårt samhälle går igenom en stor förändring genom att industrisamhället alltmer ersätts med dagens informationssamhälle. Denna förändring lämnar ingen människa oberörd utan alla berörs på något sätt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förändrat företagens sätt att bedriva handel och hur det i sin tur har påverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssätt.Metod:Då arbetet var tänkt att undersöka om denna IT utveckling har förändrat revisionen eller revisorns arbetssätt, har jag valt att undersöka detta utifrån en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att på detta sätt få så uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde något i deras uppfattning beträffande metoder och arbetssätt i och med IT utvecklingen. Jag valde därför respondenter med snarlika förutsättningar.
Visioner och drömmar i Sveriges 4:e Storstadsregion : Järnvägens betydelse för regionalutvecklingen i Linköping/Norrköping
Regioner har alltid funnits. Det har stått för det intermediära, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt från länsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sätt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. När Sverige övergick till att bli ett industrisamhälle, blev regioner en viktig utgångspunkt för att förändra de nationella näten.
Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsområden
Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.
Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsområden
Sammanfattning
Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och
indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men
kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har
alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I
början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar
och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och
väldigt få hade tillgång till bil.
Skador orsakade av törskatesvamp på ungskog av tall Pinus sylvestris samt förekomst av kovall i hyggesbrända respektive mekaniskt markberedda bestånd
Törskatesvamp förekommer i två former, en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en icke värdväxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de två formerna och att de därför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansågs de vanligaste alternativa värdarna för C. flaccidum tillhöra släktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den värdväxlande formen betraktades vara begränsad till de alternativa värdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.
Ulleråker sjukhus : trädgård och park : vårdprogram
In the middle of the 19th century came an opposite reaction against the hospitals? treatment of their patients and a more human way was requested. A link between crowded housing, bad hygien and other bad conditions had been noticed and nature was considered to be healthy. Hospitals and sanatiories moved closer to nature due to influences from England, USA and Germany, and cities began building public parks. Employment was seen as calming and healthy for the patients.
Fäder på film : Föreställningar om faderskap och klass speglade genom svensk spelfilm 1961-1980
Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.
?Utveckla Arkösund! ? ett förslag till bebyggelse, planstruktur och utveckling av skärgårdssamhället Arkösund i Norrköpings kommun?
Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes.
?Utveckla Arkösund! ? ett förslag till bebyggelse, planstruktur och utveckling av skärgårdssamhället Arkösund i Norrköpings kommun?
Sammanfattning
Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och
utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd
till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint
förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen.
Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer.
Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en
järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan,
iordningställdes. Tanken var att hamnen i Arkösund skulle komplettera
Norrköpings hamn, som var belagd med is under den kalla delen av året. Den
nyöppnade järnvägslinjen lade grunden till en positiv utveckling av samhället.
Oppeby torg då, nu och sedan : att utveckla och förnya ett 1950-talstorg i Nyköping
Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och
land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping
för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och
riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag
vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta
fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en
förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.