Sökresultat:
1494 Uppsatser om Konflikter och ćhus. - Sida 31 av 100
Ăr hjĂ€rt- och lungrĂ€ddning en sjĂ€lvklarhet? En litteraturstudie om sjuksköterskors attityder och upplevelser i samband med ej HLR
Varje Är drabbas cirka 3000 mÀnniskor av hjÀrtstopp pÄ sjukhus i Sverige. Behandling vid ett intrÀffat hjÀrtstopp Àr hjÀrt- och lungrÀddning, HLR, vilket innefattar bröstkompressioner, inblÄsningar och eventuellt defibrillering. Ibland kan det dock bli aktuellt för lÀkare att i förvÀg fatta beslut om att inte utföra HLR vid ett hjÀrtstopp. Detta kan exempelvis gÀlla patienter som befinner sig i livets slutskede eller om HLR förmodas ge ett dÄligt överlevnadsresultat pÄ grund av patientens tillstÄnd. TvÄ av sjuksköterskans uppgifter Àr att lindra lidande och frÀmja för en vÀrdig död.
SkadestÄndsansvar för styrelser i aktiebolag : En utredning av betydelsen av avgörandet NJA 2013 s. 117 för aktiebolagsrÀtten
I en association, sÄsom en ekonomisk förening eller ett aktiebolag, har styrelsen uppdraget att sköta verksamheten. Medlemmarna eller Àgarna ska dÀrför kunna lita pÄ att uppdraget sköts med omsorg och efter bÀsta förmÄga. De bör Àven ha möjligheten att stÀlla styrelsens ledamöter inför rÀtta, i de fall styrelseledamöterna misslyckas med att vÄrda bolaget, vilket leder till förmögenhetsskada för associationen. I svensk rÀtt Àr litteraturen om skadestÄndsansvaret för styrelseledamöter knapp och avgöranden av svensk domstol fÄ. Denna informationsbrist beror pÄ att associationer har ett intresse av att dölja interna konflikter frÄn offentlighetens ögon och dÀrför förlikar alternativt löser dessa konflikter i skiljedomstol genom sekretessbelagda förfaranden.
Kultur, förÀndring och delaktighet inom sjukvÄrden : sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning av en organisationsförÀndring
OrganisationsförÀndring och dess effekter Àr nÄgot som mÄnga upplever. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt i ett arbetslivspedagogiskt perspektiv beskriva och analysera individers uppfattning av en organisationsförÀndring inom sjukvÄrden. Uppfattningarna analyseras huvudsakligen ur ett organisationskulturellt perspektiv.Uppsatsen bygger pÄ en empirisk undersökning, med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre undersköterskor verksamma vid tvÄ olika avdelningar pÄ ett sjukhus i SkÄne, dÀr verksamhetsledningen beslutat om och genomfört en organisationsförÀndring, en sammanslagning av tvÄ avdelningar.I intervjuerna framkommer att merparten av personalen sjÀlva önskat en sammanslagning, inte minst utifrÄn behovet av en ny chef. Denna önskan Àr enligt respondenterna, en av avdelningarnas frÀmsta syfte till organisationsförÀndringen.
Etnicitet i Rwanda och Burundi, En komparativ studie med fokus pÄ etnisk konstruktion och konflikt
VÄr uppsats Àr en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus stÄr pÄ vilket sÀtt etnisk polarisering har skapats och lett till Äterkommande konflikter. Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svÄrare konflikter Àn Burundi? Vad har de bÄda lÀnderna gemensamt och vad skiljer dem Ät? BÄda Rwanda och Burundi Àr rankade etniska system dÀr social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktÀr. Rankade system kan utvecklas Ät olika hÄll dess tvÄ lÀnder Àr goda exempel pÄ detta.I frÄga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det Àr myter som har spelat stor roll.
VÀstra Sörhaga, AlingsÄs - en subtraktion och en addition
Avsikten med detta examensarbete Àr att utreda
möjligheterna för och föreslÄ lÀmplig bebyggelse i VÀstra
Sörhaga, AlingsÄs. Vid en första anblick ser VÀstra Sörhaga ut att strÀcka ut
sig över ett mycket stort omrÄde. Men VÀstra Sörhaga begrÀnsas ocksÄ av flera
faktorer. Jag kommer i detta arbete visa hur den byggbara marken för bostÀder
reduceras av olika omstÀndigheter och hur dessa kan Ätererövras..
RIKSINTRESSEN OCH BOSTADSBYGGANDE -InnebÀr riksintressen ett hinder för bostadsutveckling? Fallstudier i tre kustkommuner i VÀstra Götalands lÀn
I den kommunala fysiska planeringen ingÄr det att planera för riksintressen vilka Àr sÀrskilda omrÄden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid dÄ det inte fanns bostadsbrist i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. DÄ situationen ser annorlunda ut idag har frÄgan vÀckts om riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av riksintressenas vÀrden och exploatering av bostÀder vÀckte vÄrt intresse.Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka huruvida riksintressena för naturvÄrd, friluftsliv, kulturmiljövÄrd samt omrÄden under 4 kap. miljöbalken stÄr i konflikt med bostadsbyggande och sÄledes Àr ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun.
Litteraturval : Valet av skönlitteratur i svenskundervisningen
Detta arbete behandlar val avskönlitteratur i svenskundervisningen. Arbetet syftar frÀmst till att redogöra utifrÄn vilka premisser som ett antal undervisande lÀrare grundar sina litteraturval, och försöker Àven att ge en förklaring till varför. Detta stÀlls sedan i relation till vad ett antal elever anser om hur litteratur skall vÀljas, samt vilka konflikter som kan uppstÄ nÀr lÀrarens och elevens Äsikter om litteraturval möts..
KreditsÀkerheters stÀllning under företagsrekonstruktion och fortsatt drift i konkurs
SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebÀr sÄvÀl ett ansvar för barnens kunskapsinhÀmtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstÄr situationer dÄ elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrÄn triviala hÀndelser till större motsÀttningar gÀllande exempelvis etnicitet eller könsfrÄgor. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att med hjÀlp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser pÄ sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att fÄ en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen pÄ gruppintervjuer pÄ tvÄ skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktÀr med utgÄngspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrÄn kategorierna genus, makt och etnicitet.
Neutralitet under kallt krig : En jÀmförande studie om alliansfriheten, vÀstsamarbete och flygoperativa förberedelser, med tonvikt pÄ Ären 1949-1969
Sverige befann sig i en tid dÀr andra vÀrldskriget fortfarande var i fÀrskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan tvÄ supermakter, och det rÄder en spÀnd stÀmning i det internationella sÀkerhetspolitiska lÀget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskrÀckande initiativ i form en av vÀrldens starkaste flygvapen försöker Sverige hÄlla sig utanför eventuella vÀpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig Àr den officiella sÀkerhetspolitiska stÀllning Sverige har haft i nÀstan 200 Är, och inte minst under tvÄ vÀrldskrig.
"Men jag ska inte döda alla djuren!" : En observationsstudie i förskolan av barns kommunikation, samspel och regler i leken.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.
?Man mÄste visa hÀnsyn Àven om man inte tycker om dem? : vargfrÄgan i glesbygden
Vargen fridlystes 1966 och var i det nĂ€rmaste utrotad i Sverige. Vargens Ă„teretablering Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, dĂ€r licensjakten var en viktig frĂ„ga. Ăven i den senaste debatten nĂ€r det kommer till vargfrĂ„gan, handlar det om licensjakten pĂ„ varg. Denna debatt delar Sverige i tvĂ„ lĂ€ger.
Storkommunreformen 1952 i Sunne : utifrÄn perspektiven makt, konflikt, konsensus och lokal identitet
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dĂ„varande Sunne landskommun, VĂ€stra Ămtervik, Ăstra Ămtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter tvĂ„ konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gĂ€ller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten.Undersökningen Ă€r utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar frĂ„n lĂ€ns- och lokaltidningen. Metoden Ă€r att gĂ„ igenom materialet utifrĂ„n en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet.
Vindkraftsplanering och skyddad natur : Konflikter mellan tvÄ intressen
Vindkraften Ă€r en snabbt vĂ€xande energikĂ€lla i Sverige och hjĂ€lper till att uppnĂ„ det uppsatta mĂ„let att 50 % av den slutgiltiga energianvĂ€ndningen ska vara frĂ„n förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften krĂ€ver en god planering dĂ„ en Ă€ndring av markanvĂ€ndningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjĂ€llomrĂ„den med hjĂ€lp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel anvĂ€nds VĂ€sterbottens och JĂ€mtlands lĂ€n. Ăven vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.
NÀr livet tar en ovÀntad vÀndning. : NÀrstÄendes upplevelse av sin förÀndrade livssituation nÀr stroke drabbar deras nÀra
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
MÀn inom vÄrden i konfliktsituationer
Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vÄrden och hur mÀn klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av nÄgot vÀrde i dagens samhÀlle. Jag har tidigare arbetat med vÄrd i ca 2 Ärs tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika stÀder i södra Sverige under hösten 2006. Min frÄgestÀllning Àr i projektet: ?Hur hanterar mÀn konfliktsituationer inom vÄrden??.