Att förstå krigets väsen är ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det är av stor vikt att kunna definiera krig och härigenom skilja det från andra typer av konflikter. Denna problematik kommer på ett tydligt sätt i fokus bland annat när det gäller tillämpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz är en teoretiker som i hög grad kommit att prägla vår förståelse av krigets karaktär och väsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militära utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat är hans teorier intimt förknippade med begreppet staten.

Att vistas på gång- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de oskyddade trafikanterna som delar på detta utrymme. Samexistens och hänsyn till medtrafikanter är av vikt för att minska konflikter och skador som uppstår i denna miljö.En anledning till konflikter mellan fotgängare och cyklister är den höga hastigheten som cyklister kan färdas i. Denna hastighet skapar otrygghet bland fotgängare samt hos de cyklister som färdas i ett långsammare tempo. Otryggheten, beteende hos de båda trafikantgrupperna samt hastigheten leder i vissa fall till konflikter med kollisioner och personskador som följd. Att separera gång- och cykeltrafiken minskar till viss del konflikterna mellan dessa två grupper, men konflikten mellan cyklister som färdas fort och de cyklister som färdas långsamt kvarstår samt att otryggheten till viss del kvarstår hos fotgängarna, speciellt i de fall separeringen enbart skett med färgmarkering.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att inventera och undersöka förändringsarbetares förhållningssätt och hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förändringsarbete som fokuserar på jäm-ställdhet och mångfald i arbetsorganisationer. Studien är avgränsad till sex förändringsarbet-are, anställda i eller arbetande för välfärdsorganisationer i Göteborg, som arbetar utbildande med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.Tidigare forskning i uppsatsen har behandlat forskning som rör det komplexa i att arbeta praktiskt med jämställdhet och mångfald i arbetsorganisationer, motstånd mot förändrings-arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och det paradoxala i deltagarinflytande i utbildningar som rör frågorna. Teoribildningen som utgjort uppsatsens analytiska verktyg är diskursanalysens diskursteori, använd för att undersöka meningsskapande diskursiva utsagor om hantering av potentiella och utvecklade konflikter och kategoriseringsmodellen ABC-triangeln, använd för att kategorisera verksamma konfliktaspekter i utbildningssituationerna.Metoden för uppsatsen är öppet tematiska kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. Inter-vjuformen valdes för att möjliggöra sökandet efter diskursiva mönster i intervjupersonernas tal och den induktiva ansatsen gjorde det möjligt att sätta den insamlade empirin i centrum för uppsatsen.Resultatet av undersökningen visar en variation av meningsskapande strategier, som föränd-ringsarbetare använder sig av för att hantera potentiella och utvecklade konflikter i utbild-ningssituationer med fokus på jämställdhet och mångfald. Resultatet visar också att de meningsskapande strategierna är verksamma i två diskurser med olika fokus ? den ena mer uppdragsstyrt och med mindre strävan efter djupgående förändring och den andra vice versa..

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

The purpose of this study is to examine how four teachers in preschool describe their view of conflicts between children from gender perspective. The theories associated with the study conclude that sex can be considered as being either biologically or socially engineered. The study consists of empirical material by the means of qualitative research based on interviews. The results of the study show different views on whether children's gender plays a role in a conflict. Furthermore, I have chosen to find out whether gender plays a role in conflict management as well as in the children's play at preschool, this to come to as qualitative conclusions as possible..

Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning på multilateralt samarbete..

Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra.

SammanfattningAtt hantera konflikter är något som många ledare/chefer står inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka åtgärder och resurser dessa chefer tar till när de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer på olika nivåer, vad det gäller kön, ålder, och olika tid som chef för att få en uppfattning av hur de ser på konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge läsaren en förståelse av vad konflikthantering innebär både för oss som människor men också i form av arbetstagare och av chefer.

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lärares syn på och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstämmer med forskning inom ämnet. Uppsatsens frågeställningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lärare konflikter?? Hur anser lärare att de och elevgrupper påverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lärare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lärarna att deras gruppkonflikt har uppstått?? Vem anser lärarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgångspunkt, vad är en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstår konflikter i skolan, Går det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten Utifrån detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken användes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lärare, två män och två kvinnor.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort.

BAKGRUND:Bakgrundskapitlet är uppbyggt i två delar, en del om genus som fokuserar på könsmönster i skolan, samt en del som inriktar sig mot konfliktsituationer och konflikthantering. Delen som handlar om genus bygger på tidigare forskning som inriktar sig mot skolan. Vidare redogör även avsnittet för vad styrdokumenten säger om människors lika värde samt vilka villkor som bör gälla för flickor och pojkar. I den avslutande delen görs en närmre beskrivning av begreppet konfliktsituationer och hur det kan ta sig uttryck i skolan. Avsnittet tar även upp olika konflikttyper, en kort redogörelse om konflikthantering samt en beskrivning av tidigare forskning kring pojkars och flickors konflikter.SYFTE:Syftet är att belysa några lärares uppfattningar om konflikter och genus, samt att utifrån ett genusperspektiv studera lärarnas bemötande av eleverna vid konfliktsituationer i klassrummet.METOD:Denna studie har en kvalitativ karaktär.

Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext.

BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta.