Sökresultat:
1494 Uppsatser om Konflikter och ćhus. - Sida 14 av 100
Nya Moderaterna - nya medel eller nya mÄl?
Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berĂ€ttar om dem. Syftet Ă€r ocksĂ„ att reflektera över pĂ„ vilket sĂ€tt resultaten kan överföras pĂ„ och vara anvĂ€ndbara för organisationer.Metoden bestĂ„r av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjĂ€lp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stĂ€llet för att bevisa nĂ„gonting. Det anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band dĂ€r de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att fĂ„ fram empiri, samt böcker om Mötley CrĂŒe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar Ă€r viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger nĂ€rmare inblick pĂ„ detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förvĂ€ntningar, behov och krav.
Konfliktens vara eller icke vara i historieundervisningen, - En jÀmförande studie mellan den mÄngkulturella och den traditionella svenska skolan
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.
Sportevenemang - Kollektivt problem eller fenomen?
Titel: Sportevenemang ? Kollektivt fenomen eller problem? Författare: Ida Jensen och Ebba Nordlund Syfte: VĂ„r uppsats har som syfte Ă€r att skapa en inblick av vad som hĂ€nder dĂ„ en liten ort blir en uppmĂ€rksammad sportevenemangsdestination. FrĂ„gestĂ€llningar: Hur har platsen betydelse för sportevenemang och tvĂ€rtom?Varför uppstĂ„r mĂ„nga olika konflikter kring sportevenemangen pĂ„ smĂ„ orter? StudieomrĂ„de: VĂ„r empiriska studie tar sin utgĂ„ngspunkt i de konflikter som uppstĂ„tt som en följd av de sandsportsevenemang som varje sommar arrangeras i Ă
hus. För att uppfylla uppsatsens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska teman; Sportevenemang som strategisk resurs, Platsen som utgÄngspunkt för evenemangen och Konflikter pÄ platsen pÄ grund av sportevenemang.
SjukhusmÄltiden ur patientens perspektiv
Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.
Nya regler, ny marknad : Hur pÄverkas volatiliteten pÄ den lokala marknaden nÀr aktier noteras för handel pÄ en MTF-plattform
Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.
Konflikthantering
Det finns ett tydligt samband mellan konflikter och sjukskrivningar i organisationer. Det Àr oundvikligt med konflikter i organisationer dock upplevs de av flera som nÄgot jobbigt. Det Àr inte konflikter i sig som Àr det huvudsakliga problemet utan hur konflikten hanteras. Det ÀrdÀrför viktigt för chefer att ha kunskap i konflikthantering. Genom denna undersökning vill vita reda pÄ hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar med konflikter och konflikthantering medarbetare emellan.
Konflikthantering-enkÀtundersökning, hur sju lÀrare förhÄller sig till konflikthantering
Studiens problemomrÄde handlar om konflikthantering och Àr en undersökning som behandlar hur sju lÀrare förhÄller sig till fenomenet ute pÄ fÀltet. Urval av Àmnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för lÀraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lÀrare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om det anvÀnds nÄgra eventuella konfliktmodeller i skolan utifrÄn lÀrares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt att samla material pÄ Àr den kvalitativa ansatsen enkÀtundersökning. Fem grundskolor i VÀstra Götaland kontaktades genom email, lÀrarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrÄn tidigare forskning.
Ingen vÀnlig överenskommelse? : Konflikter vid laga skifte i Rengsjö socken 1847-1874
I denna uppsats undersöks laga skifte i Rengsjö socken och vilka konflikter som uppstod i samband med skiftesförrÀttningarna under Ären 1847 till 1874. En kategorisering av olika konflikter har gjorts och med studier av laga skiftesprotokollen har konflikterna identifierats samt uppstÀllda hypoteser och frÄgor bearbetats och besvarats.Den primÀra kÀllan Àr sÄledes laga skiftesprotokoll som arkiverats hos LantmÀteriet och till den tidigare forskning som omnÀmns hör bland annat Ronny Petterssons studie om laga skifte i Halland, Anders Franzéns studie över laga skifte i SmÄland samt Britt Liljewalls teorier om kontinuitet och förÀndring som drivkrafter.Forskningen kring laga skifte Àr tÀmligen omfattande men gÀller i huvudsak de södra delarna av vÄrt land. Denna studie avser en mindre socken i landskapaet HÀlsingland..
Kan centralt utformade förfrÄgningsunderlag motivera diskvalificerade anbud? : Offentlig upphandling inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin
Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.
XM982 Excalibur : anvÀndbar i krig och konflikter?
Denna uppsats behandlar precisionsgranaten XM982 Excalibur. Syftet med arbetet var att öka kunskapen inom Försvarsmakten avseende Excalibur inför ett nyttjande av granaten i krig och konflikter.Syftet var ocksÄ att definiera faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid nyttjandet av Excalibur i krig och konflikter.FrÄgestÀllning jag stÀllde upp för detta arbete Àr: Hur kan XM982 Excalibur anvÀndas i krig och konflikter?För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningen sÄ besvarades tre olika delfrÄgor.De tre delfrÄgorna Àr:Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information frÄn industrin?Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information frÄn Försvarsmakten?Vilka faktorer framkommer genom information frÄn nyttjandet av Excalibur av USA i Irak?  Metoden som anvÀndes var litteraturstudier samt intervjuer av personer som arbetat med utveckling av granaten. Varje frÄgestÀllning avslutas med en diskussion dÀr de olika faktorerna som framkommit diskuteras. Efter att ha diskuterat de tre olika frÄgorna avslutas arbetet med en sammanfattande diskussion.I resultaten frÄn avhandlingen framkom att Excalibur Àr en vÀldigt teknisk artillerigranat med mycket bra egenskaper för att kunna underlÀtta för markförbanden, frÀmst i strid i urban terrÀng..
Inget stöd, FN:s död - FN:s behov av andra aktörer för framgÄngsrik medling i mellanstatliga konflikter
I en tid dÄ allt fler röster höjs angÄende FN:s ineffektivitet har vi valt att undersöka hur organisationen behandlar medlingsuppdrag i mellanstatliga konflikter. UtifrÄn den pÄgÄende konflikten pÄ Cypern och kriget mellan Iran och Irak pÄ 1980-talet ser vi hur FN som tredje part har agerat dels utifrÄn ett systemperspektiv och dels pÄ medlingsnivÄ. De valda konflikterna grundar sig i liknande frÄgor om nationell identitet, etnicitet och grÀnsdragning. För att tÀcka flera problemomrÄden anvÀnder vi oss av realism, socialkonstruktivistisk organisationsteori samt erkÀnda medlingsteorier.Efter att ha analyserat konflikterna har vi sett att FN Àr i behov av reformer som stÀrker möjligheterna att medla fram lösningar i konflikter, dÄ rÄdande omstÀndigheter gör FN beroende av stöd frÄn andra aktörer och egna medlemslÀnder..
BÀddat för trubbel? : En studie om pars konflikter med fokus pÄ tillit, skam och genus
Den hÀr studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frÄgan om hur vi kan förstÄpars konflikter och hanteringen av dessa utifrÄn begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förstÄelse för pars konflikter pÄ mikronivÄ, samt till att kontextualiseradessa i förhÄllande till en samhÀllelig genus- och tvÄsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer Àr attbetrakta som nödvÀndiga och deras inverkan pÄ relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gÀller konflikthantering ochrelationens tillstÄnd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnÄrbalans mellan individuella och relationella behov.
Etniska konflikter ? nÀr uppstÄr de inte? En fallstudie av Zambia frÄn sjÀlvstÀndigheten till idag
Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.
Bandkonflikter och vad det har med organisationer att göra
Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berĂ€ttar om dem. Syftet Ă€r ocksĂ„ att reflektera över pĂ„ vilket sĂ€tt resultaten kan överföras pĂ„ och vara anvĂ€ndbara för organisationer.Metoden bestĂ„r av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjĂ€lp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stĂ€llet för att bevisa nĂ„gonting. Det anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band dĂ€r de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att fĂ„ fram empiri, samt böcker om Mötley CrĂŒe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar Ă€r viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger nĂ€rmare inblick pĂ„ detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förvĂ€ntningar, behov och krav.
?Konflikter Àr nÄgot man brottas med dagligen? : En studie av hur idrottslÀrare förebygger och hanterar konflikter i Àmnet Idrott och hÀlsa
SyfteSyftet har varit att undersöka hur lÀrare hanterar konflikter inom Àmnet Idrott och hÀlsa i Är fyra och fem. FrÄgestÀllningarna var följande: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att förebygga konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att hantera konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Vad styr lÀrarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i Àmnet Idrotts och hÀlsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslÀrare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i Är fyra och fem under tvÄ veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever Àr princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstÄnd).I ett lÄngsiktigt perspektiv förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemÀssiga regler och attityder som rör respekt för andra mÀnniskor. PÄ kort sikt förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att tÀnka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lÀmpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgÄngar.IdrottslÀrarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifrÄga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt dÀrefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna pÄ vars och ens uppfattning av situationen.