Arbetet i ett fÀngelse Àr annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det Àr en isolerad arbetsplats med lite insyn frÄn det övriga samhÀllet, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fÀngelseanstÀllda har högre arbetsengagemang dÄ de upplever sin arbetsplats som rÀttvis, och dÄ de fÄr stöd frÄn arbetsledare. Studien Àmnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rÀttvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens pÄ 15 % vilket pÄverkade studiens tillförlitlighet.

I denna uppsats gör vi en ansats till att förklara varför konflikten i Tjetjenien inte Àr löst. Genom att undersöka om konflikten i Tjetjenien Àr en Protracted Social Conflict, fÄr vi fram de underliggande mekanismerna och komplexiteten som gör att konflikten kan fortgÄ. NÀr dessa Àr tydliggjorda identifierar och senare kritiserar vi de traditionella fredsbyggandestrategierna, vilka inte Àr tillrÀckliga i en sÄdan komplex konflikt. Detta framförallt pÄ grund av att de traditionella fredsbyggandestrategiernas mÄl snarare Àr att bygga en liberal markandsdemokrati snarare Àn fred. För att komma till en lösning krÀvs en uppmuntran till civilbefolkningen att utveckla forum som kan överbrygga splittringen mellan de olika identitetsgrupperna, detta Àr dock nÄgot som mÄste ske frivilligt och pÄ folkets egna premisser..

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Israel-Palestina konflikten Àr en av de mest debatterade konflikterna i massmedia. Konflikten bevakas vÀrlden över och har varit studieobjekt för mÄnga forskare. I denna uppsats undersöks framstÀllandet av sexdagarskriget 1967 och intifadans inledningsfas 1987 i Dagens Nyheter.Materialet analyseras utifrÄn Norman Faircloughs tredimensionella modell som sedan placeras i en större samhÀllig kontext. Björn Hettnes modell om vÀrldsordningen har anvÀnts för att fÄ ett större samhÀlligt perspektiv. I uppsatsen redogörs för den kritiska diskursanalysen och den tredimensionella modellen.

I Demokratiska Republiken Kongo (DRC) lever 71% (2006) av landets befolkning under fattigdomsgrÀnsen, trots att landet Àr kapabelt att producera 80% av vÀrldens diamanter och besitter stora reserver av mineralerna coltan, kassiterit och koppar. Förklaringen till detta Àr delvis att landet sedan 1996 plÄgats av en utdragen konflikt som Àn idag pÄgÄr i östra DRC. Milisgrupper har finansierat sina uppror mot regeringen i huvudstaden Kinshasa genom att illegalt exploatera östra DRC:s gruvomrÄden samt genom direkt assistans frÄn DRC:s grannlÀnder Uganda och Rwanda. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie dÀr jag velat belysa vilken roll utvinningen av naturresuser haft i konflikten sedan 1996. Jag har avgrÀnsat mig till östra DRC, dit konflikten och den illegala utvinningen begrÀnsat sig till sedan 1999. Begrepp som varit centrala i uppsatsen Àr Marx primitiv ackumulation och David Harveys ackumulation genom frÄntagande. En av slutsatserna, att den illegala utvinningen av naturresuser framförallt fungerat som en ekonomisk kÀlla för milisgrupper i regionen instÀmmer med Rwandas president Paul Kagame som sagt att ?konflikten finansierar sig sjÀlv?.

Konflikt och vad som definieras som en vÄldsam konflikt Àr en central frÄga i freds och konfliktforskning, men det Àr ocksÄ en frÄga som inte behandlas. Generellt definieras en vÄldsam konflikt som en konflikt enligt definitionen av Uppsala University Conflict Database med 1000 dödsoffer per Är.Den hÀr uppsatsen försöker titta pÄ andar aspekter Àn den begrÀnsade definitionen, genom att applicera Johan Galtungs konfliktmodell pÄ ett fall som inte accepteras som en vÄldsam konflikt under definitionen av 1000 döda per Är, nÀmligen Konflikten mellan Kina och Tibet. Galtung menar att det finns olika former av vÄld och att en för ensidig fokusering av det fysikiska eller direkta vÄldet begrÀnsar uppfattningen av konflikten och att det gör att samhÀllsstrukturer uppfattas som fredliga trots att de har uppvisar flera andra icke fredliga..

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den vĂ€pnade konflikten som Ă€gde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav pĂ„ mĂ„ngsidighet och objektivitet som förvĂ€ntas av svenska medier utifrĂ„n de Ă„tagangen som medierna har tagit. VĂ„r studie baseras pĂ„ kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag frĂ„n SVT:s Aktuellt utifrĂ„n mistankens hermeneutik. VĂ„ra analyser visade att medierapportering har i mĂ„nga fall inte uppfyllt de krav pĂ„ mĂ„ngsidighet som exempelvis SVT Ă„lĂ€ggs att förmedla genom TillstĂ„ndet att sĂ€nda television. Även DN har i mĂ„nga fall utmĂ„lat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den hĂ€r frĂ„gan inte fĂ„tt all den in formation som behövs för att sjĂ€lv skapa sig en egen uppfattning om konflikten..

Den hĂ€r studien beskriver en konflikt kring en bergvĂ€rmetrend för bostadsrĂ€ttsföreningar som uppstĂ„tt i Uppsala under hösten 2010 och vĂ„ren 2011. Konfliktens parter Ă€r Ă„ ena sidan bostadsrĂ€ttsföreningar som valt att satsa pĂ„ bergvĂ€rme för att i första hand minska sina uppvĂ€rmningskostnader frĂ„n fjĂ€rrvĂ€rmen. Å andra sidan majoriteten i Uppsala kommuns miljö- och hĂ€lsoskyddsnĂ€mnd som Ă€r oroliga för trendens miljömĂ€ssiga effekter, framförallt för elförsörjningen, och föresprĂ„kar fjĂ€rrvĂ€rme. UtifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv har jag satt konflikten kring bergvĂ€rmetrenden i ett större historiskt och samhĂ€lleligt sammanhang. Jag har prövat möjligheten att se konflikten som en konflikt kring fjĂ€rrvĂ€rme som ett stort tekniskt system med referens till teknikhistorikern Thomas B. Hughes.

I över 50 Är har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet prÀglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vÄr frÄgestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgÄngar, politisk problematik och etniska skiljelinjer Àr grunden till sÄvÀl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som Àr en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan Är 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrÀmjande mÄl vilka ofta fokuserat pÄ att mildra den humanitÀra katastrof som rÄder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjÀlpliga till att motverka de viktigaste kÀllorna till konflikten.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

År 1978 bröt en vild strejk ut pĂ„ Bil och Traktor i Boden, detta till följd av företagsledningens krav pĂ„ införande av prestationslöner som villkor för löneökning utöver det centrala avtalet. Konflikten kom att bli utdragen och de strejkande stĂ€lldes inför arbetsdomstolen tvĂ„ gĂ„nger och Ă„lades de högsta bötesbelopp strejkande nĂ„gonsin Ă„lagts i Sverige. Strejken resulterade till sist i avsked för de som strejkat. nĂ„gra av de avskedade kom dock att Ă„teranstĂ€llas efter en tid. Konflikten vĂ€ckte stor uppmĂ€rksamhet i pressen.

VĂ„r undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna Ă€r delĂ€gare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med bĂ„de AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de Ă€ger och delĂ€ger. Teorin som vi utgĂ„r frĂ„n för att undersöka vĂ„rt syfte Ă€r agentteorin, dessutom anvĂ€nder vi teori för att beskriva pĂ„ vilket sĂ€tt redovisningen anvĂ€nds för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vĂ„r studie Ă€r att fastighetsbolagens redovisning spelar en begrĂ€nsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istĂ€llet möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning fĂ„r dĂ€rmed en mer begrĂ€nsad roll i att minska principal-agent konflikten..

En militĂ€rt starkare makt har ofta överraskande svĂ„rt att ?besegra? eller ?hantera? en betyd-ligt svagare part i en konflikt, inbördes sĂ„vĂ€l som internationella. Övermakten uppvisar inte sĂ€llan en oförmĂ„ga att anpassa sig till nya omstĂ€ndigheter, medan den svagare aktören tvingas förĂ€ndra sig. Vad beror detta pĂ„?Jag ska i denna uppsats undersöka en starkare aktörs förmĂ„ga, eller oförmĂ„ga, att hantera en militĂ€rt underlĂ€gsen mostĂ„ndare.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nÄ en kvalitativ reflektion angÄende skillnader i framstÀllning av en konflikt i tvÄ mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsÀttningar under tvÄ tidsperioder. Material frÄn dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien Àr analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten pÄ Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrÄn Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrÄn Pierre Bourdieu, genom begreppen angÄende produktionen av tro, kapital och fÀlt som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrÄn Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nÄddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framstÀllning av ett komplicerat skeende som konflikten pÄ Sri Lanka tillhör. Det korta svaret Àr att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mÄngfacetterad och bredare bild av konflikten Àn Göteborgs-Posten.