Sökresultat:
1013 Uppsatser om Konflikt och motsägelse - Sida 10 av 68
Mots?ttningen mellan statlig intervention och tradition: En kvalitativ fallstudie av barn?ktenskap i Nam Dich Vietnam
Using interviews conducted within the municipality of Nam Dich, Vietnam, this qualitative study explores how ethnic minority parents and children navigate around the state's supervision in order to preserve their traditional practices of child marriages. Moreover, the research explores the roles and expectations between individuals within an ethnic minority family as a collective unit. Using governmentality supported by the concept of state evasion, culture bearers and empowerment, I argue that understanding child marriage as a phenomenon requires analysis of cultural context. The paper starts with an introduction of the ongoing relation between the Vietnamese state and ethnic minority traditions related to child marriage. While the Vietnamese state ?s modernization projects aim to empower individuals by creating more freedom within the process of marriage and increasing the opportunity for education and work, certain ethnic minority groups want to uphold their cultural ways of marriage when parental arrangement occurs from an early age.
Konflikthantering inom sÀrskilt boende: en studie om hur enhetschefer hanterar konflikter inom personalgruppen
Syftet med studien var att undersöka hur enhetschefer för Àldreboenden hanterar konflikter som kan uppstÄ inom personalgruppen. Studien genomfördes i en mellanstor kommun i Sverige. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. IntervjufrÄgorna har varit av öppen karaktÀr och tematiserade efter studiens syfte och frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna var: Hur definierar enhetscheferna en konflikt? Vilken roll har enhetscheferna vid uppstÄdda konflikter inom personalgruppen? Vilka resurser har enhetscheferna gÀllande konflikthantering och konfliktlösning inom personalgruppen? Hur hanterar enhetscheferna konflikter inom personalgruppen? Resultatet visar att enhetschefernas uppfattning och definition av vad en konflikt Àr stÀmmer vÀl överens med det som har Äterfunnits i litteraturen.
Ideologins permanens : Louis Althusser och den socialistiska humanismen
Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen Ären 1960-1967. Tesen i uppsatsen Àr att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen ÄtervÀnder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en sÀrstÀllning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den Àr ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska sprÄkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi mÄste den socialistiska humanismen misskÀnna verkligheten, men som praktisk ideologi Àr den det kitt som hÄller samman Sovjetmedborgarna sÄvÀl som Althussers politiska ÄskÄdning..
RIKSINTRESSEN OCH BOSTADSBYGGANDE -InnebÀr riksintressen ett hinder för bostadsutveckling? Fallstudier i tre kustkommuner i VÀstra Götalands lÀn
I den kommunala fysiska planeringen ingÄr det att planera för riksintressen vilka Àr sÀrskilda omrÄden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid dÄ det inte fanns bostadsbrist i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. DÄ situationen ser annorlunda ut idag har frÄgan vÀckts om riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av riksintressenas vÀrden och exploatering av bostÀder vÀckte vÄrt intresse.Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka huruvida riksintressena för naturvÄrd, friluftsliv, kulturmiljövÄrd samt omrÄden under 4 kap. miljöbalken stÄr i konflikt med bostadsbyggande och sÄledes Àr ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun.
Parternas jÀmstÀlldhet i förhÄllande till lÀnderkunskapen i den nya instans- och processordningen i utlÀnningsÀrenden
I och med inrÀttandet av den nya instans- och processordningen i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden genomgick den svenska UtlÀnningslagen en betydande reform med en övergÄng till ett renodlat tvÄpartssystem med överprövning i domstol och större inslag av muntlig förhandling. Förhoppningar fanns om att en ökad öppenhet skulle leda till större tilltro till systemet samt fÄ en positiv inverkan pÄ rÀttssÀkerheten. DÄ den utlÀnningsrÀttsliga lagstiftningen i stort sett kan sÀgas vara uppbyggd kring fastslagna principer och metoder sÄ blir definitioner av grundlÀggande begrepp av central betydelse. Detta mÀrktes vÀl, sÀrskilt i media, under 2007 med Migrationsverkets vÀgledande beslut gÀllande irakier dÀr verket fastslog att en vÀpnad konflikt ej kunde anses föreligga i Irak. Prövningen blev dÀrmed inriktad mot begreppet svÄra motsÀttningar med en fokusering av den individuella prövningen i det enskilda fallet pÄ orsakssamband mellan sökandens anförda skÀl och de svÄra motsÀttningar som fick anses rÄdande i vissa delar av Irak.
Forumspel
Under mina verksamma Är som lÀrare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhÄllas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhÀllets nytta. Faktakunskap mÄste kunna upplevas genom att studerande fÄr möjlighet till tillÀmpning och dÀrmed utveckla sin förstÄelse. LÀrares roll i dagens skola Àr inte enbart vara kunskapskÀlla utan ocksÄ möjliggöra förutsÀttningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. LÀraren har huvudrollen till att med sitt arbetssÀtt skapa ett sammanhang dÀr det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina kÀnslor och tankar i förhÄllande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.
"Sjukt osÀker" : Nyexaminerade tidigarelÀrare beskriver sina erfarenheter av att hantera konflikter mellan elever
Syftet med studien Àr att undersöka hur nyexaminerade lÀrare beskriver sina erfarenheter och kunskaper vad gÀller hantering av konflikter mellan elever samt hur de genom sin utbildning har förberetts för sÄdana utmaningar. FrÄgestÀllningarna Àr följande:-         hur definieras och beskrivs konflikter?-         vilka strategier har lÀrarana för att lösa konflikter mellan elever?-         vilka kunskaper i konflikthantering har lÀrarna fÄtt frÄn lÀrarutbildningen pÄ Högskolan för lÀrande och kommunikation i Jönköping?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomförde vi halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med  Ätta nyexaminerade tidigarelÀrare. Datamaterialet analyserades samt tolkades och tre huvudkategorier gick att urskilja, Konflikt och konflikthantering, KÀnslor samt Förberedelser frÄn lÀrarutbildningen.Resultatet visar att de nyexaminerade tidigarelÀrarna kÀnner sig osÀkra pÄ hur de ska hantera konflikter mellan elever och att de saknar metoder och strategier för hur de ska gÄ tillvÀga i en konfliktsituation. De upplever att smÄ konflikter, som till exempel tjafs Àr svÄrare atthantera Àn stora konflikter som innehÄller vÄld.
UtvÀrdering av ett Àldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess
ABSTRACTTitel: UtvÀrdering av ett Àldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocessFörfattare: Emmy Johansson och Susanna PaulssonNyckelord: Àldreomsorg, personal, vÄrdtagare, organisatoriska förÀndringar, konflikt, maktutövning och förÀndringsmotstÄnd.Den hÀr studien Àr baserad pÄ ett uppdrag frÄn en mindre kommun som efterfrÄgar en utvÀrderingen inom Àldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvÀrderingen stÄr ett Àldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgÄtt en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. VÄrt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av sÄvÀl de materiella som de organisatoriska förÀndringarna samt identifiera om dessa omÀndringar har fÄtt nÄgon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville Àven utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i nÄgot avseende och i sÄ fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, Àldreomsorgs- och enhetschef har anvÀnts för att uppnÄ syftet och besvara vÄra frÄgestÀllningar.Det framkommer i studien att personalen har upplevt förÀndringsfasen som turbulent, omvÀlvande och lÄngdragen.
Konflikter pÄ arbetsplatsen : mellanmÀnnskliga konflikter i butik
En stor del av livet spenderas pÄ arbetsplatsen, dÀrför Àr det viktigt att arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen Àr bra. Konflikter anses vara nÄgot negativt och kan leda till stress och frÄnvaro, men det Àr de olösta konflikterna som Àr problemet. Chefen Àr den som ska vara förebilden pÄ arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. MÄnga chefer tycker att konflikter Àr besvÀrande och anser sig inte vara tillrÀckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen Àr: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet Àr att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.
Bildens planering - BildlÀrares tankar och motiveringar av det egna planeringsarbetet sett i ett tidsperspektiv
Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet.
För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet.
Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.
Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt?
Sammanfattning Titel: Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och förstÄ hur den virtuella gruppen pÄverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssÀtt pÄverkas/förÀndras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundÀrdata (litteraturstudien) och kompletera med primÀrdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstÄr. Vi kan sÀtta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nÄ studiens syfte.
Konflikter och konflikthantering i tvÄ offentliga organisationer : - ett ledningsperspektiv
En organisation Àr en arena för mÄnga mÀnniskor dÀr alla har olika synsÀtt, erfarenheter och intressen. Detta kan ibland ligga till grund för att konflikter uppstÄr. Det finns forskning som menar att alla mÀnniskor nÄgon gÄng under sin livstid mer eller mindre kommer att befinna sig i en konfliktsituation.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur chefer i tvÄ olika organisationer upplever konflikter och konflikthantering. De tvÄ organisationerna Àr ett sjukhus och polisen. Vi valde att genomföra undersökningen utifrÄn ett ledningsperspektiv dÄ vi anser att chefer Àr nyckelpersonerna för att hjÀlpa personalen med att nÄ fram till lösningar om de inte kan lösa en konflikt sjÀlva.
Konflikthantering - Pedagogers tankar kring hantering av konflikter mellan barn i förskoleklass
BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan Àven ske konflikter mellan barnen. Pedagoger mÄste hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt mÄste pedagogerna Àven ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. NÀr en konflikt uppstÄr mellan barnen Àr det viktigt att pedagogerna Àr lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska fÄ en chans att tala.
Hur undviker man konflikter med hjÀlp av sitt ledarskap? : en undersökning om hur butikschefer hanterar oro och konflikter vid organisationsförÀndringar
Ledarskap Àr ett komplext begrepp som innehÄller mÄnga olika faktorer och har olika innebörder för mÄnga mÀnniskor. Som ledare för en mindre butik Àr du ensam om att utöva ett ledarskap och Àr dÄ ocksÄ ensam om att hantera de eventuella konflikter och svÄrigheter som uppstÄr. Som ledare fÄr du dagligen hantera förÀndringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstÄr oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tÀnker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförÀndringar. Delsyftet Àr att undersöka hur de allmÀnt kan pÄverka personalen pÄ ett positivt sÀtt.
Hur ser pedagoger pÄ barn och mat i förskolan?- ett etnografiskt perspektiv / Children and food- Viewed by Pre-shool Pedagogues from an Ethnographic perspective
PÄ regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens FolkhÀlsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhÀllsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger ser pÄ barn och mat. Finns det olika tankar och synsÀtt? Hur viktigt Àr det med regler nÀr det gÀller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha nÀr det gÀller vad barnen ska Àta pÄ förskolan. Hur mycket inflytande ska förÀldrarna ha nÀr det gÀller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade Ätta pedagoger om deras syn pÄ barn och mat.