Mitt arbete handlar om hur lärare beskriver att de arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen samt hur de upptäcker och arbetar stödjande med elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare har jag undersökt i vilken utsträckning lärarna anser att riktad specialundervisning kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter. Slutligen har jag även tittat på vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lärare som arbetar på en kommunal skola och lärare som arbetar på en friskola med Freinetpedagogik.Syftet med denna studie är att undersöka lärares beskrivning av hur de arbetar med läsinlärning i de lägre åldrarna samt hur lärarna upptäcker och arbetar med barn i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Fyra pedagoger arbetar på en kommunal skola och fyra pedagoger arbetar på två friskolor med Freinetpedagogik.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte enbart använder sig av en metod när det gäller den tidiga läsinlärningen, utan de blandar flera metoder.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare upplever klädselns betydelse för hur man blir framgångsrik i sin yrkesroll. Om klädseln har betydelse, på vilket sätt bidrar den till lärares professionalitet? Bakgrund: Ord som professionell, kompetent och utvecklingsinriktad används flitigt i både media och marknadsföring. Inför anställningsintervjuer ges råd och direktiv för hur du ska skriva ditt CV, svara på intervjufrågor och hur du ska klä dig för att ge ett professionellt intryck. Estetisk kompetens är ett relativt nytt begrepp som introducerats som komplement till formell, social och emotionell kompetens och då framförallt inom handeln.

I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola.

Sammanfattning Att vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:? Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.