Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

Examensarbetet utfördes på University of Florida vid Department of Mechanical and AerospaceEngineering i deras Energy and Gas Dynamics Systems Laboratory. Laboratoriet forskar på enny gasturbincykel som producerar kraft, värme, kyla och vatten. Cykeln är kallad High PressureRegenerative Turbine Engine (HPRTE) och kombinerat med gasturbincykeln är ettabsorptionskylsystem (VARS). Kylsystemet drivs av spillvärme från avgaser som cirkuleras igasturbinen, den producerade kylan används för att kyla ned högtryckskompressorinloppet.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka möjligheten till att kyla ned inloppet tillkompressorn till temperaturer långt under fryspunkten för vattnet i den fuktiga gasen. Om gasenskall kylas till nivåer under fryspunkten måste vattnet föras bort från gasen.

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare år avstannat och det finns en stor förväntan på nästa ?tekniksprång?. Samtidigt är debatten om skador på mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hänsyn tas till mark och vatten. Genom att använda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrängmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvägar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart på trakten vatten potentiellt kan finnas och även vart på trakten virkesvolymen finns.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Knäckfrågan som uppsatsen rör sig kring är hur dessa rättigheter skall kunna garanteras när privata globala bolag, som inte har åligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebära risker för medborgarens rätt till tjänligt och tillgängligt vatten till rimlig kostnad, prövas därför.Vilka aktörer har i dagsläget egentligen makten över vattnet i Sverige och över de mänskliga rättigheternas tillämpning i vattenfrågan? För att få kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i ämnet, liksom en jämförande studie mellan Norrtälje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi.Konklusionerna är flera: dels att man från kommunalt håll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning är införlivat i ett globalt kommersiellt nätverk av privata aktörer och därför känner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ?överlagring?; dels att även den offentliga makten värnar sin domän i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stärka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det finns tendenser till global samverkan kring mänskliga rättigheter mellan FN-organ, det privata näringslivet, stater och ideella organisationer..

Övergödning, eller eutrofiering, är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och orsakas av förhöjda näringshalter i vatten. Eutrofieringen beror till stor del av näringsförluster från åkermark (Bernes, 2005, s. 83). För att sänka näringshalterna i vatten kan ett flertal åtgärder vidtas, till exempel genom att införa odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag (Jordbruksverket, 2008). I denna uppsats studeras sådana skyddszoner där det 16 år långa Dyåprojektet i Nynäshamns kommun har använts som fallstudie.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

Halten löst organiskt material (DOC) har under de senaste 20 åren ökat i våra sjöar. Det har också skett förändringar i karaktären. DOC ställer till problem för vattenverk som använder ytvatten som dricksvattenkälla genom att det kan ge lukt, smak och färg till vattnet. Det ger också ett ökat behov av fällningskemikalier, större slambildning och större bildning av potentiellt skadliga desinfektionsprodukter. I och med förändringarna i halt och karaktär av DOC behöver nuvarande reningstekniker förbättras och nya tekniker utvecklas.I den här studien undersöktes två konventionella reningstekniker; fällning med järnklorid och fällning med aluminiumsulfat, samt två modernare tekniker; jonbyte med MIEX® och membranteknik.

I Sverige kommer en stor del av elproduktionen från vattenkraftverk. I Lilla Luleälven finns Letsi vattenkraftverk som sedan dess etablering 1967 har medfört att Lilla Luleälven nedströms kraftverket nu delvis är helt torrlagd. Syftet med denna studie har varit att analysera huruvida det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt eller ej att släppa förbi en del av det vatten som nu passerar kraftverket för att återfå tillräckligt vattenflöde i den torrlagda älvfåran för att möjliggöra ett återställande av sportfiskevattnet nedströms Letsi kraftstation. Uppsatsen baseras på ekonomisk välfärdsteori där kostnader och intäkter har vägts mot varandra i en kostnads-intäktskalkyl. Värderingar av kostnader och intäkter baseras på andrahandsdata.

Gästrike Vatten är ett kommunalägt driftbolag bildat 2008. Bolaget har avloppsreningsverk i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner som tillsammans renar avloppsvatten från cirka 120 000 personer. Totalt producerar Gästrike Vatten cirka 11 000 ton slam per år som renderar en total kostnad om 5 000 000 kr.Med anledning av riksdagens uppsatta miljömål om återföring av 60 % av fosforn till produktiv mark vill Gästrike Vatten undersöka hur deras avsättningsmöjligheter ser ut.I dag går slam från samtliga Gästrike Vattens reningsverk till kompostering till anläggningsjord eller som täckmaterial på deponier. Slammet från fem av sex avloppsreningsverk har metallhalter under, i SFS 1998:944 ansatta, gränsvärden för att få spridas på produktiv mark. Det reningsverk som innehåller för höga metallhalter är Duvbackens reningsverk som tar emot spillvatten från Gävle kommun med omnejd och bidrar med mer än 60 % av den totala slammängden från Gästrike Vatten.

Bakgrund:Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar medhälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd.Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför dettakan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig avelementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om denobligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend isamhället.Metod:Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden förvår analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mothälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

This report is about the impact climate change has on the water and sewage systems in general, and the situation in the municipality of Karlstad in particular. Which vulnerabilities are linked to water and sewage systems with regard to climate change and extreme weather situations, what are the possibilities to adapt the system to this and what significance does climate adaptation of the water and sewage systems have in relation to sustainable development?To answer these questions I have studied literature on the subject and interviewed several people who work with these types of questions. The answers I have received state that there are a multitude of vulnerabilities linked to the water- and sewage systems, but that there are also many strong interests which strive to take measures and adapt to a changed climate. I have also come to the conclusion that the starting points and views of the possibilities to act differs between the people that I have interviewed, but that theses problems are built into the concept of democracy..

En text om måleri, handling, material och närvaro..

Sväljkapacitet kan skilja sig åt mellan olika åldrar och kön. Detta kan inverka på prestationen på så kallade vattensväljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angående effekt av ålder, kön och vattenmängd på sväljförmåga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mått på sväljförmåga: sväljtid, sväljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmängd och ålder respektive kön på sväljförmågan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrån ålder och kön.

Högåsens vattenverk som förser Nyköping och Oxelösunds tätorter med vatten använder sig av konstgjord grundvattenbildning. Verket har under en längre tid haft besvär med att producera önskad kvantitet dricksvatten. Kapaciteten begränsas av att ur marken pumpat vatten vid höga uttag innehåller järn- och manganhalter som överstiger lagstadgade gränsvärden. I förhoppning om att öka kapaciteten vid vattenverket borrades 2011 en ny grundvattenbrunn, benämnd V7. Kemiska analyser på vattnet från V7 i samband med provpumpning av brunnen visade dock på förhöjda halter järn, mangan samt COD Mn ? kemisk syreförbrukning.För att utreda möjligheterna att använda V7 för dricksvattenproduktion samt komma till rätta med Högåsens mangan- och järnproblem utfördes på vatten från V7 ett pilotförsök, där syresättning och filtrering användes för att reducera halterna av järn och mangan i vattnet.Resultaten visar på att järnhalten reduceras effektivt, medan manganhalten ej förändras genom pilotanläggningen.