Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket.

Den senaste stora nedisningen orsakar fortfarande problem i landet. Ett av de mest påtagliga är den landhöjning som uppstod när trycket av den tjocka isen försvann. Denna landhöjning är orsaken till att Luleås innerfjärdar håller på att grundas ut och försvinna. Problemen kring innerfjärdarnas tillstånd har varit kända sedan början av nittiotalet och vattenkvalitetsmätningar har pågått sedan dess. Denna undersökning är den enda som ägt rum under vinterförhållanden och syftar till att ge en mer komplett bild av tillståndet i innerfjärdarna.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Föroreningar av metaller är ett problem längs med kusterna, vilket har en negativ inverkan på vattenlevande organismer och miljön. Orsaken till detta beror till stor del på pågående utsläpp från tätorter, hamnar, industrier och på ?gamla synder (då det inte fanns några detaljerade miljölagar som reglerade spridningen av föroreningar från exempelvis industriprocesser)?. Utsläpp av föroreningar behöver inte bara komma lokalt utan kan också transporteras via avrinningsområdena och via atmosfäriskt nedfall. Idag arbetar länsstyrelsen med att invertera och sanera förorenade områden, men för att kunna ta reda på hur det ligger till med kusterna och hamnarna är sedimentprovtagningar ett måste.

Fler fårägare efterfrågar effektivare produktionsmodeller med billigare foder, vilket har ökat intresset för vallbaljväxter som alternativt proteinfodermedel. Rödklöver, vitklöver, lusern och käringtand är de vanligaste sorterna i Sverige. Syftet med litteraturstudien är att beskriva näringsvärden i de fyra baljväxterna samt deras effekt på konsumtion, näringsbalans och produktion hos tackor och lamm. Baljväxters höga halt av protein och låga halt av WSC gör baljväxter svårensilerade. Därför krävs en snabb förtorkning och tillsatsmedel för att tillräckligt med mjölksyra ska bildas.

Timber floating operations in Scandinavia during the 19th and 20th centuries has contributed to severe negative impacts on riverine ecosystems. Increase in water velocity and lack of stream bed heterogeneity as a result of stream channelization lead to increased bed load transport. Since availability and recruitment of new suitable spawning substrate in Scandinavian watercourses is sparse, spawning habitats for salmonids has become a scarce commodity. Lately, increasingly more attention has been given to the recreation and improvement of brown trout (Salmo trutta) spawning habitats in restoration projects. While much of the research on spawning habitat has been focused on evaluation of the influence that the constructed spawning grounds have on fish populations, few studies have been conducted to evaluate the persistence of these constructions over time. I evaluate erosion of constructed spawning beds as an effect of sediment transport attributable to water discharge.

Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön.

During 40 years of industrial production, from the end of the 1890?s until the end of 1930?s, coal and wood distillation products were manufactured in AB Carbo?s tar factory along the River Gimån in Grötingen, in the county of Jämtland, Sweden. In accordance with the Swedish Environmental Protection Agency?s Methods for Inventories of contaminated sites, MIFO, the site in Grötingen has been identified as a potentially contaminated site. In order to determine whether toxic substances pose a threat to human health and ecological systems in the area, there was a need to investigate the presence of contaminants, their levels and potential for migration.

Muddringsprojekt är en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömässiga aspekter och för breddning av farleder. För att få en hållbar utveckling är det viktigt att finna bra lösningar på frågan hur förorenade sediment skall hanteras . I Mälaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden från slussen i Södertälje till hamnarna i Köping och Västerås. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och Västerås stad. En metod för att omhänderta muddermassorna är att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestående av en blandning av cement, masugnsslagg och aktivt kol och låta dem härda.

Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Sveriges hamnområden har under en längre tid tagit emot föroreningar från exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. Då sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte beräknas minska kan man räkna med att stora volymer sediment frambringas de närmaste åren. Dessa sediment kräver ett hållbart omhändertagande. I Gävle hamn planeras muddring av inloppskanalen vilket innebär 4 000 000m3 sediment.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Anledningarna till att använda sig av en trådlös signalöverföring i en industri kan vara många, oftast handlar det om ställen där det är svårt eller omöjligt att ha en trådad förbindelse. I det här fallet är det en sedimenteringsbassäng där man tar hand om processvatten från industrin. Bassängen är utformad som en cylinder där vattnet rinner genom olika avdelningar för att minska innehållet av sediment. I bassängen cirkulerar en plattform med diverse omrörare och skrapor på. Eftersom denna del går runt hela tiden är det svårt att ha en fast förbindelse till de drifter som finns.

Pellets produceras av sågspån som är en restprodukt från sågverk. Tillverkningen av pellets är en energiintensiv process. Mest energi används för att torka det fuktiga sågspånet från ca 50 till ca 11 % fukthalt. Torkningen är inledningsvis effektiv men vid torkning av sågspån under 20 % fukthalt minskar torkningens energieffektivitet. Efter att det torkade sågspånet malts i en kvarn konditioneras det med överhettad ånga innan det pressas till pellets.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.