Svenska Installationsproffsen AB är nordens största uthyrare av installationslösningar och underhåll inom AV-teknik, el, fiberoptik och styrsystem. De finns i Stockholm, Malmö, Linköping och Göteborg.Idag använder sig företaget vid montering av skärmar och projektorer av fästen från flera olika företag. För att kunna leverera en installationslösning som är mer skräddarsydd till kundernas önskemål och med ett bättre pris vill de ta fram en egen serie fästen. Detta är huvudincitament till examensarbetet. Målet är att ta fram en komplett lösning för ett projektorfäste i denna nya serie.Systematisk produktutvecklingsmetodik används för att få fram den bästa slutlösningen.

In the future the Swedish pension system will face major problems. With an increasing aging population combined with a decreasing share of working population the financing of the pension system is becoming a bigger problem than previously predicted. This means the individual himself will have a bigger responsibility to invest money for their future retirement. It has been shown that a large proportion of the people who invests for their future pension have neither the interest nor the time to actively invest their pension capital. To make it easier for those who invest for their retirement, some Swedish banks have created so-called generation funds.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Små och medelstora företag (SME) utgjorde 2010 en andel på 99,8% av alla företag i Sverige och bankerna är en viktig källa till finansiering för SMEs. På grund av bankernas betydelseskapade Baselkommittén för banktillsyn 1988 internationella regelverk som medförde ett kapitaltäckningskrav på 8% till banker. Kapitaltäckningskravet skulle kunna täcka oförutsägbara förluster vid en finanskris, vilket bidrar till att banksektorn är en av de mest reglerade branscherna i världen. 2006 skapades Basel II vilket för banker medförde svårigheter att bedöma kredit till och risker med SMEs. Basel II skapade en oro att kostnaderna skulle öka för kredit till SMEs och oron finns fortfarande kvar vid införandet av Basel III, vilket i sin tur kan försämra kreditvillkoren till SMEs.Syftet med uppsatsen är att beskriva bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs i nuläget, analysera och tolka hur Basel III kan påverka bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs, ge förståelse för hur Basel III kan påverka bankernas attityd till kreditbedömning av SMEs, på grund av ökade kapitaltäckningskrav.

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur.

Svensk Scenkonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen.Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den konstnärliga processen.

Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå.

Det råder ingen tvekan om att små och medelstora företag (SME) fyller en mycket viktig funktion i samhällsekonomin. Det råder heller ingen tvekan om att tillgång till finansiering är av avgörande betydelse för tillväxt och utveckling av SME-sektorn.Enligt den vetenskapliga litteraturen är det dock inte helt enkelt för enskilda bolag i SME-sektorn att få kredit från bankerna. Detta gäller även Sverige och i många andra västländer med ett bankorienterat ekonomiskt system.Syftet med denna studie är att undersöka hur bankerna agerar i kreditgivningsprocessen, kredituppföljningsprocessen och hur bankerna agerar när en av bankernas kreditkunder hamnat i finansiella problem. Studien syftar vidare till att diskutera hur förfarandena kan förbättras för att slutligen kunna avgöra om dagens förfarande är tillfredställande eller om ny lagstiftning behövs för att komma tillrätta med eventuella brister. Syftet har avgränsats genom att endast undersöka bankernas utlåning till SME samt genom att endast undersöka hur bankernas förfarande ser ut idag.

Efter millennieskiftet har det gjorts mycket få undersökningar om skogarbete. De få forskare som idag velat bedriva studier inom detta fält har haft svårt att få finansiering. Ett sätt att driva studier inom området är att göra examensarbete. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om hur skogsvårdsarbetarnas arbetsmiljö ser ut dag, vilken typ av personer som jobbar i våra skogar och skogsvårdsföretagen ser ut. Syftet är också att utreda ifall en planteringsbroschyr som Södra gett ut på medarbetarnas hemspråk gett något resultat.

Leverage buyout?s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add?s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions.

Affärsänglar är inget nytt fenomen på dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affärsänglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affärsänglar fått en mer framträdande roll i vårt alltmer komplexa samhälle, vilket tyder på att politiker och företagare har fått en större förståelse för affärsänglarnas betydelse för företagstillväxt och företagsutveckling. Affärsänglarnas verksamhet är emellertid fortfarande relativt outforskat. Affärsänglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande.

Ibyggbranschen i Sverige idag strävas det efter att fortsätta utvecklingen av eneffektivisering gällande miljö, kvalitet och styrning.Samhället och byggbranchen har utvecklats och digitaliserats enormt de senasteåren, dock har vissa mindre delområden avstannat och det är bland annatdigitala metoder för arbetsordrar och registrering bland hantverkare.  Studien som är gjord syftar därför till att undersöka ifall det går atteffektivisera och digitalisera metoder gällande arbetsordrar och registrering.Uppsatsen syftar till att undersöka ifall det går att effektivisera styrningen,miljöpåverkan, kvaliteten och ekonomiska delar bland byggföretag med hjälp aven mobil applikationslösning.I studien har jag valt att använda mig utav teori gällande miljö, kvalitet,styrning och finansiering där jag fördjupat mig i delar som är påverkningsbarmed hjälp av ett digitalt verktyg i form av en mobil applikation och dessfunktioner.För ett införande av applikationslösningen krävs det en invänjning och enmotivation ifrån hantverkarna eftersom att det innebär en stor förändringjämfört med den manuella metoden som använts under en längre tidsperiod. Detframgår att arbetsbelastningen för vissa delar i arbetet kan minska blandtjänstemännen vid  ett fullständigtinförande av den mobila portalen eftersom att vissa led försvinner när detgäller bland annat arbetsordrar och registrering. Jag kan konstatera att enförbättrad och förenklad version av applikationslösningen krävs för att få ettfullständigt införande bland hantverkarna..

Background: In the current labor and business policy debate in Sweden there is a major focus on the need for it to become easier to set up small firms, and that it needs to become easier for small firms to hire staff. In order to set up and run a business, funding is required. Firms can choose to work more or less actively with this issue, but they all need to relate to it. There are basically two ways to fund a business, either through equity or through debt. The ratio between these two sources is called the firm?s capital structure.Purpose: To chart the capital structure of small firms in Sweden.

Mot bakgrund av att många kulturorganisationer blivit allt mer pressade vad gäller kravet på finansiering noterade uppsatsförfattarna att flera större kulturorganisationer valt att på ett strategiskt vis vårda och bygga sitt varumärke. Då varumärken inom kultursektorn är ett relativt outforskat område intresserade sig uppsatsförfattarna för att undersöka det närmare.Frågan som uppsatsförfattarna sökte svar på var om man kan skapa ett trovärdigt varumärke, som genomsyrar hela kulturorganisationen, utan att göra intrång i den konstnärliga processen. För att finna svar på frågan valde uppsatsförfattarna att genomföra en fallstudie på Riksteatern, som ur kultursektorns perspektiv arbetat relativt länge med sitt varumärke. Syftet blev därmed att djupgående studera Riksteaterns varumärkesbyggande med utgångspunkt i den varumärkesstrategi som implementerats och se hur den mottagits inom den centrala organisationen. Detta för att öka förståelsen av varumärkesbyggande inom kultursektorn.Då forskningen inom detta område är relativt ny fanns därför endast ett fåtal teorier att tillgå därav valdes den abduktiva modellen som kunskapsmodell.

Syfte: Att beskriva och analysera IT-bubblan och dessefterverkningar samt konsekvenserna av denna kris för destuderade företagen. Vi kommer att undersöka hur de harförändrat sina system, sitt sätt att arbeta och anpassat sinfinansiering och sina tillgångar för att passa dagens kunderoch investerare. Kunskapsbidraget är att ge en tydligare bildöver hur företag överlever en så omfattande börskrasch somIT-kraschen och använder erhållen kunskap som en resurs.Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats med en kvalitativmetod. Vår utredning bygger på intervjuer med IT-företagsamt en börsanalytikerTeoretiskt perspektiv: Tidigare gjorda analyser av börskraschen samt artiklarkommer att ligga till grund för vår teoretiska bas.Vidare kommer företagsekonomisk- och informatiklitteraturanvändas för att få en bredare bas.Empiri: Intervju med åtta IT-företag för att se hur dessa hanteradeIT-kraschen och vad de lärt sig inför eventuellakommande kriser, samt hur de har förändrat tillämpningen avsina system. Vi kommer även att analysera företagensfinansiella information innan kraschen jämfört med idag.