SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar pÄverkas av den fysiska miljön pÄ skolgÄrdar samt hur miljön pÄverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens frÀmsta syfte Àr att ÄskÄdliggöra vilka utvecklingsriktningar som Àr aktuella dÄ det gÀller förbÀttringar av skolgÄrdsmiljöer. Eftersom skolgÄrdens fysiska utformning Àven pÄverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansÀttning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas pÄ skolgÄrden flera timmar varje dag i mÄnga Är, dÀrför Àr det vÀsentligt att den utemiljö de har att tillgÄ ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att fÄ helhet i undervisningen, trÀna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lÀra eleverna lyssna till sin intuition.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

According to some researchers, dyscalculia is at least as prevalent as dyslexia. Somewhere between 3.6-6 % of all pupils have specific mathematics difficulties named dyslexia. If this be true, it should present the most complex special education predicament by far in schools today. Despite the statistics, dyscalculia is still a rather unknown concept.The cause of dyscalculia is not yet fully analyzed. There are several theories and many researchers see similarities between dyscalculia and the special educational problem of reading and writing, dyslexia.

Aspergers syndrom Àr ett neurologiskt tillstÄnd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgÄs och förstÄ andra mÀnniskors tankar och kÀnslor pÄ ett strukturerat sÀtt. Deras sociala oförmÄga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns pÄ"utsidan". De har ofta svÄrt att samtala pÄ ett naturligt sÀtt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt Àmne. Att vara annorlunda Àr mÄnga gÄnger frustrerande och det fÄr konsekvenser för individen sjÀlv men Àven för omgivningen. I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebÀr samt hur vi som Àr verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgÄ dessa elevers behov.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s Ärtionde för utbildning för hÄllbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem sÄ att de stödjer en hÄllbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hÄllbar utveckling innebÀr för lÀrare i grundskolans högre Ärskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svÄrigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrÄn en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades pÄ vetenskaplig litteratur sÄvÀl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lÀrare.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett Àmnesöverskridande temaarbete för Ärskurs 4-6 om mat med hÄllbar utveckling som grund. Dagens samhÀlle prÀglas av klimatförÀndringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att mÀrkas allt mer. För att vÀnda den negativa trenden och skapa ett hÄllbart samhÀlle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska lÀroplanen ska hÄllbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

I Sverige insjuknar ca 25-30.000 personer i stroke varje Är och vanliga bestÄende symtom kan vara halvsidig kroppsförlamning, muskelsvaghet, okoordinerade rörelser och ökad muskeltonus. StyrketrÀning efter stroke har visat sig ge positiva effekter av muskelstyrka och kan ge förbÀttrad balans och funktionell förmÄga. En ökad muskelstyrka ses som en viktig aspekt vid motorisk rehabilitering. Syftet med studien Àr att kritiskt granska vetenskapliga artiklar gÀllande styrketrÀning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Studien utfördes som en litteraturgranskning med litteratursökningar i databaserna Academic Search Elite, AMED/webspirs, CINAHL/webspirs och Medline/PubMed.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur förskollÀrare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har pÄ barns lÀrande och utveckling samt undersöka i vilken utstrÀckning nÄgra av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollÀrare. I resultatet framgÄr det att förskollÀrarna tycker att leken Àr grunden till barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt lÀrande.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Preschool belongs to Lpo-94. School readiness can interprets in different kind of aspects, then you can not found any goals to reach in Lpo- 94 for the pre-school, which preschool teachers can relay to. There are comprehensive goals for the nine-year school in Lpo- 94, about which knowledge the student should have for the fifth grade. Purpose of the studie is to examine preschool teachers understanding of the phenomenon school readiness. Qualitative interviews by preschool teachers in south and middle of Sweden has been carried out and a hermeneutic analyse has been used for a deeper understanding of pre-school teachers interprets of school readiness.