Vårt mål har varit, i enlighet med läroplanens kursmål, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att på olika sätt kommunicera matematiska idéer och tankesätt. Under fyra veckor utförde vi vårt arbete i två parallella klasser som läste kursen matematik C på Komvux i Luleå. Grupperna fick arbeta enligt en modell där den kommunikativa biten betonades starkt, i såväl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av våra egna observationer och elevernas utvärderingar vill vi påstå att det matematiska problemet och dess lösning får en bättre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna än om man löst problemet på egen hand. Av undersökningen framgår att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

The purpose of this study is to examine how adult students, studying at an upper secondary school for adults, search for information for their independent tasks in different subjects. These independent tasks are frequent in most subjects and are a part of the ?investigation-work?. For most adult students this is a new way of learning. Fifteen qualitative interviews with adult students have been conducted.

The aim of this Master?s thesis is to analyse how adult students in Swedish adult education seek information for school tasks. The focus is on how they use the public library and electronic information sources and their reflection on information and sources in this process. Also of interest in the study is the help they receive from staff in the public library and their teacher. Methods used in collecting and analysing data for this study were of qualitative nature.

This study draws upon the framework for analyzing the discourse of a science classroom introduced by Mortimer and Scott (2003). It has been used for many studies before on high school youths, but never on adults. Therefore, this study focuses on the interaction between teacher and students in an adult education on high school level in physics, and how students can change the classroom discourse. Observations took place in two different schools for adults, in four different teaching groups. The result was analyzed by pattern of interactions, communicative approach, teaching purpose, type of student questions and their effect on the classroom discourse.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer..

Vi har en uppfattning om att rättning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. Rätt utförd rättning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte är att se på rättningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien är att se på förhållandet mellan rättning och bedömning. Vi har valt att avgränsa oss till svensklärare som arbetar inom skolår 7-9, på gymnasiet samt på Komvux eftersom att det är där man finner ämneslärarna.

I den här uppsatsen vill jag tydliggöra svårigheten med att lära in ämnen med avancerat språk för elever som har svenska som andraspråk. Min metod har varit att intervjua elever och lärare på Komvux omvårdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn på muntliga och skriftliga inslag i inlärningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbättringar i undervisningen. Lärare och elever är överens om att mer tid skulle behöva läggas på text- och ordförståelse. Åsikterna skiljer sig något mellan eleverna om det är positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk i samma grupp.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande länderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Kulturen har sedan urminnestider funnits i olika former, beroende på hur människorhar levt och förflyttat sig över jorden. Idag när vi lever närmare varandra ännågonsin kan den ge upphov till problem, kulturerna emellan. När olika kulturer skasamsas på en och samma plats behövs det verktyg för att samhället ska bli enhomogen och trygg plats. Mångkulturella samhällen existerar överallt i världen, därolika kulturer lever sida vid sida, detta examensarbete kommer ta upp förhållandeinterkulturalism, där kulturerna lever inte bara sida vid sida utan i en relation medandra kulturer som bygger på respekt för mångfald, ömsesidigt utbyte och synergi,och dokumentärfilm i form av två undervisningsfilmer.Två undervisningsfilmer har skapats med hjälp av två olika berättarsätt, medinterkulturalism som grund.Efter en enkätundersökning gjord med respondenter på Komvux vuxenutbildningSFI, svenska för invandrare, gjordes en jämförande studie som byggde på enjämförelse mellan dessa två filmer. Jag kunde därefter konstatera attinterkulturalismens budskap bäst går fram till mottagaren genom enundervisningsfilm gjord på Bill Nichols ?The Expository mode? som grund..

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med denna undersökning är att förstå hur två individer motiverar och förklarar sina val att studera svenska på Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstå vilka antaganden som kan tänkas ligga bakom beslutet. Studien är kvalitativ till sin karaktär och har inga generaliseringsmotiv. Frågeställningar för undersökningen är: På vilket sätt väljer informanterna att motivera varför de valt att studera svenska och vilka antaganden kan tänkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod används semistrukturerade intervjuer med två informanter och fenomenologisk analys. Resultatet visar att båda informanterna valt att studera svenska som ett sätt att lära sig språket och därigenom bli delaktiga i det svenska samhället och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv.

The purpose of this master?s thesis is to examine what needs and expectations the patrons have on the local public library services for adult students. With increased knowledge of these matters the library will be able to support and improve the service for users. The focus is on adult students with immigrant background who study Swedish as second language in a municipal adult education school. The main questions are: How do adult students use the library at present? What do they consider to be most important when using the public library for their studies? How do these expectations correspond to their experience of the library services? Two focusgroups and one in-depth interview were carried out.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder.