Sök:

Sökresultat:

1071 Uppsatser om Komplext produktionsflöde - Sida 44 av 72

Uppdrag digital kompetens : En fallstudie av hur IKT-stöd implementeras i grundskolan

 I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhÀllet har ocksÄ kravet ökat pÄ effektivt anvÀndande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har dÀrför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framtrÀdde var hur otroligt komplext IKT Àr i förhÄllande till skolans vÀrld. Det finns mÄnga aktörer och intressenter pÄ en arena som stÀndigt förÀndras av den nya teknikens vÀxande framfart.

UtbrÀndhet - en obalans mellan samverkande levnadsfaktorer

Dagens samhÀlle prÀglas av ett företagsklimat som Àr hÄrdare Àn vad det har varit i historien. Det Àr en följd av att kraven frÄn omgivningen har blivit större och konkurrensen pÄ marknaden hÄrdare. DÀrigenom befinner sig mÄnga företag i en situation dÀr kraven pÄ att sÀnka kostnaderna har ökat. Omorganisationer och otydliga yttre villkor Àr idag vanligt förekommande och en verklighet för de individer som finns i organisationerna. Stress och utbrÀndhet Àr ord som har blivit allt vanligare.

Den moderna matnörden

Det finns mÄnga aspekter som pÄverkar mÀnniskors matval. Smak och preferenser Àr endast nÄgra av flera aspekter som styr vad vi Àter. Kultur, samhÀlle, familj, vÀnner och ekonomi Àr nÄgra av de saker som spelar in nÀr vi vÀljer mat. DÀrmed medför sjÀlva matvalet en identi- tetsaspekt, vi Àr helt enkelt vad vi Àter. Idag har vi via sociala medier stora möjligheter att dela med oss av vÄra Äsikter och visa glimtar av vÄr tillvaro för vÄr omgivning och mat Àr ett van- ligt Äterkommande Àmne i blogginlÀgg och ett motiv för bilder.

Förtroenderelationer i nya media : om tillit till e-handel

Trots stora satsningar pÄ en bred lansering av elektronisk handel blev inte genomslaget sÄ omedelbart som mÄnga förutspÄtt. I efterhand kan de optimistiska berÀkningarna förklaras som en följd av uppblÄsta förvÀntningar som prÀglade IT-branschen men det kan ha funnits ytterligare faktorer som bidrog till den uteblivna succén. Sett ur ett anvÀndarperspektiv innebÀr en övergÄng frÄn traditionell till elektronisk handel stora förÀndringar pÄ flera omrÄden, en omstÀllning som kanske inte riktigt togs pÄ allvar. Tillit och förtroende diskuteras ofta i sammanhang dÀr tvÄ parter etablerar en relation grundad pÄ löften och förvÀntningar. Tillitsbegreppet Àr komplext och blir Ànnu mer sammansatt nÀr det appliceras pÄ interaktion mellan mÀnniska och dator.

Är K3 en svensk version av IFRS? En jĂ€mförelse mellan IFRS och K3

Bakgrund och problemK3 Àr det nya svenska huvudregelverket vars syfte Àr att vara ett förenklingsregelverk till IFRS för svenska onoterade företag. Skillnader mellan dessa regelverk kommer att spela stor roll i koncerner dÀr vissa företag kommer tillÀmpa K3 och andra IFRS vilket leder till sammanslagningsproblem. Detta Àr Àven ett problem för intressenter som behöver veta om dessa skillnader för att kunna bedöma ett företag korrekt.SyfteSyftet med arbetet Àr sÄledes att jÀmföra de tvÄ regelverken för att förenkla för bÄde anvÀndare samt intressenter. Det kan Àven vara viktigt att veta varför dessa skillnader faktiskt existerar.AvgrÀnsningarFör att ha ett hanterbart ÀmnesomrÄde har vi valt att avgrÀnsa endast till koncernnivÄ och inte juridisk person. Vi har Àven valt ut de standards vi anser innehÄlla flest och mest relevanta skillnader.MetodEn jÀmförelse mellan regelverken har genomförts vilket vi sedan skrivit en diskussion utifrÄn.

Processorientering i en global kundorienterad koncern : En studie av Sandvik Coromants verksamhetsstyrning

För det multinationella företaget Àr det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hÀnsyn till sÄvÀl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlÀgga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgÄngspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förvÀntas vara lÀmplig för en global verksamhet dÀr stora krav pÄ kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet stÀlls. Samtidigt förvÀntas den försvÄra integrationen av koncernens dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skÀrverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 lÀnder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, pÄ tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.

"HÀsten blir till en bro, man nÄr det innersta" : - en kvalitativ studie om motivationen att arbeta med hÀstunderstött socialt arbete

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

?Delad börda Àr hÀlften sÄ tung?  Delat ledarskap ? ur ett ledar- och medarbetarperspektiv

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade fÄ svar pÄ hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser pÄ detta. Vi undersökte ocksÄ hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. VÄr metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats dÀr vi genom enkÀtfrÄgor, till sÄvÀl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fÄtt svar pÄ frÄgestÀllningarna betrÀffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren frÄn respondenterna ger en samstÀmmig bild av att det fungerar mycket bra.

Personalvetare ? vem a?r du? : Konstruktionen av en yrkesidentitet ? en diskursanalytisk studie

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

SpeciallÀrare i matematik - förvÀntningar och realitet : En kvalitativ studie som beskriver och analyserar arbetsuppdraget som speciallÀrare i matematik.

Höstterminen 2008 Äterinfördes speciallÀrarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallÀrarna i matematik och frÄgan Àr hur denna yrkesroll gestaltar sig, dÄ tidigare forskning pÄvisat svÄrigheter att förÀndra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och dÀrigenom mandat att ocksÄ pÄverka speciallÀrarens yrkesroll. Med utgÄngspunkt i detta var studiens syfte att, utifrÄn speciallÀrares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallÀrare i matematik. Syftet var ocksÄ att tolka, beskriva och analysera hur mÄlen för speciallÀrarutbildningen kommer till sin rÀtt i den praktiska verksamheten.

Pedagogisk grundsyn i centrum : En studie om lÀrares tankar kring lÀrande och kunskap inom VÀgsektorns utbildningscentrum

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Elever med orovÀckande skolfrÄnvaro, risk- och skyddsfaktorer och förebyggande insatser

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.

Kommunikation över kulturella grÀnser : Kultur - ett hinder vid internationella samarbeten

Globaliseringen har lett till att lÀnders ekonomi, politik och kultur stÀndigt integreras och förÀndras i ett komplext nÀtverk. Den teknologiska utvecklingen som vÀrderingar medfört har underlÀttat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sÀtter krav pÄ företag att vara innovativa och flexibla inför förÀndringar. StrÀvan efter att överleva pÄ den globala marknaden och att möta kunders efterfrÄgningar har lett till en internationalisering av företag.Detta krÀver ett samarbete mellan organisationer som Àr lokaliserade i olika lÀnder. I ett samarbete krÀvs effektiv kommunikation med ett flöde av förstÄlig och meningsfull information mellan involverade parter.

Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömningar : Hos patienter med depressiv ohÀlsa

Suicid/sjÀlvmord Àr idag enligt vÀrldshÀlsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det Àr vÀlkÀnt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter dÀr de Àr skyldiga att bedöma hur stor risken Àr att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angÄende hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det Àr att göra dessa bedömningar och syftet med studien var dÀrför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohÀlsa. Studiens design var av kvalitativ art dÀr intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrd. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Fritidsodlarens frÀmsta försvar : trÀdgÄrdsvÀxter som skydd mot skadedjur

Fritidsodling Àr ett stort intresse i Sverige och det odlas trÀdgÄrdsvÀxter bÄde för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra vÀxterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trÀdgÄrdsvÀxter som kan pÄverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller pÄverka odlingsmiljön och dÀrmed stÀrka trÀdgÄrdsvÀxter att bÀttre motstÄ ett angrepp. TrÀdgÄrdsvÀxter som inte Àr typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera vÀrdvÀxtens lukt och dÀrmed registrerar inte skadedjuret trÀdgÄrdsvÀxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trÀdgÄrdsvÀxter Àven utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->