Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren.

Den ökade globaliseringen och senaste finanskrisen ställer höga krav på uppföljning och medvetenhet av ett företags prestation. Business Intelligence (BI) är ett område vars syfte är att förbättra en organisations prestation genom analys av historisk data. BI är ett komplext område som inte bara handlar om tekniska lösningar, även om det är en förutsättning. För närvarande investeras det mycket i olika BI-lösningar och företagen behöver veta vad resurserna bör läggas på. I dagsläget finns det ingen modell som bedömer ett företags arbete med Business Intelligence utifrån ett flertal dimensioner.Syftet med den här studien var att utveckla en mognadsmodell för Business Intelligence och sedan jämföra de undersökta företagen Axfood, Scania och Systembolagets mognad.

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lämnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram träder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext område. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nämligen vilkadet är som söker behandling, hur vårdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlätta behandlingen. Våra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svår att identifiera och med heterogen symptombild.

I vårt examensarbete har vi valt att studera närmare hur nivågrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrågan utifrån Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare år på två skolor i norra Sverige. Vår undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklärare på skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda på hur lärarna har organiserat och ser på nivågrupperad matematikundervisning.

SammanfattningI denna studie undersöks föräldrars attityder till kläder på små barn ur ett genusperspektiv. Nio föräldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrån socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. Föräldrarna visade sig navigera genom ett komplext nät av föreställningar om kläders betydelse för barnets identitet och klädernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i påklädningen. Vilken genuskodning klädesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, både genom sin fysiska utformning och hur de påverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod föräldrarnas syn på kön som ett kontinuum, där både kläderna men också barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

Följande studie handlar om Super PAC?s och hur de ska förstås, utifrån teorierna pluralismen och elitismen. Studien ämnade finna svaret på denna fråga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det är i USA som Super PAC?s verkar.

I detta arbete har jag valt att undersöka hur tre pedagoger använder sig av skönlitteratur i undervisningen i Svenska som Andraspråk och vilken betydelse de menar att skönlitteraturen har för dessa elever men också hur pedagogerna väljer de skönlitterära texter de använder i klassrummet. Med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter och tre kvlitativa intervjuundersökningar har jag försökt besvara min frågeställning. Min undersökning har inte gett mig någon generell bild av hur pedagoger i allmänhet arbetar med skönlitteratur i andraspråksundervisningen, men jag har insett att det inte finns ett sätt som är bättre eller sämre än det andra. Man måste jobba utifrån sig själv och sina förutsättningar. Pedagogerna menar att genom skönlitteraturen får eleverna det innehåll som de behöver kognitivt, men på ett mindre komplext språk än i traditionella läromedel. Pedagogernas huvudmål med allt arbete de gör med skönlitteratur är förståelse..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskolaoch ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse förklassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningenutformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever ochlärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningensubjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten ärkomplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll ikursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att detutvecklats olika synsätt på undervisningen.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur kliniska psykologer uppfattar och förhåller sig till sexmissbruk i klinisk verksamhet. Sex psykologer, med erfarenhet inom missbruksvården deltog i intervjuer och resultatet analyserades utifrån IPA. Fyra teman framkom: sexmissbrukets osynlighet, sexmissbruk som ett sökande, ytterligheter och sexmissbrukets komplexitet. Sexmissbruk betraktades som ett komplext fenomen, var i det ryms många ytterligheter. Det upplevdes som osynligt i utbildningen, kliniken och samhället och beskrevs som ett sökande eller självskadebeteende hos individen.

Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment.Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur patienter och behandlare ser på vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; Samhälle, Uppväxt, Socialt umgänge, Psykologiska sårbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod.