Sökresultat:
1112 Uppsatser om Komplext arbetssätt - Sida 44 av 75
En statistisk kartlÀggning av dimma för Arlanda flygplats
Dimma Ă€r ett komplext smĂ„skaligt vĂ€derfenomen som gĂ€ckat meteorologerna Ă€nda sedan vĂ€derprognosernas start och varit en bidragande orsak till att mĂ„nga mist livet inte minst inom flyget. Ăn idag Ă€r prognostisering av dimma mycket svĂ„rt i synnerhet strĂ„lningsdimma. Studier (COST, 2007) har visat att för att en modell ska kunna fĂ„nga formation av dimma krĂ€vs det i vissa fall att den skall kunna lösa upp inversionsskikt pĂ„ 10m.DĂ€rtill uppgĂ„r osĂ€kerheten i mĂ„nga fall för numeriska modeller vid faststĂ€llande av sikten i dimma till 50 %. DĂ„ kan en statistisk kartlĂ€ggning specifikt för varje dimtyp utgöra ett bra komplement till modellerna för att fĂ„ en uppfattning om exempelvis sikten i dimman. I den hĂ€r studien anvĂ€ndes observationer gjorda med en halvtimmes mellanrum frĂ„n Arlanda under perioden 1993-07-01 ? 2009-11-03.I denna kartlĂ€ggning identifierades de fyra dimtyperna: strĂ„lningsdimma, nederbördsdimma, advektionsdimma samt dimma orsakad av en sĂ€nkning av molnbasen till marknivĂ„ (molndimma).
Faktorer som p?verkar sjuksk?terskans?tidiga identifiering av sepsis : En litteratur?versikt med kvantitativ ansats
Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.
Socialpsykologiska kunskaper i skolan
Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö pÄ en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehÄlla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gÄtt tillvÀga för att lyckas. Högstadieskolans förÀndringsprocess har dÀrför varit i stor relevans för oss att synliggöra dÄ vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vÀnda den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har Àven varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krÀvs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda pÄ förÀndringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.
FöretagsvÀrdering pÄ tillvÀxtmarknader : En studie kring diskrepans samt svÄrigheter i teori och praktik
Bakgrund: Av jordens befolkning bor cirka 85 procent i tillvÀxt- och utvecklingslÀnder. Det Àr ocksÄ i dessa lÀnder som tillvÀxten framöver antas bli som störst. Globaliseringen har lett till att pengar idag överförs mellan lÀnder snabbare Àn nÄgonsin tidigare och Svenska direktinvesteringar utomlands har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Direktinvesteringarna beror till stor del pÄ företagsförvÀrv av redan existerande företag dÄ det idag Àr vanligare att företag vÀxer genom förvÀrv Àn genom etablering av en helt ny verksamhet. Vid företagsförvÀrv pÄ tillvÀxtmarknader finns det mÄnga möjliga vÀrderingsmodeller som man kan anvÀnda sig utav, dock rÄder det delade meningar bland akademiker, kapitalplacerare och representanter frÄn industrin om vilka modeller som Àr lÀmpligast.Syfte: Syftet med studien Àr att, ur ett fundamentalvÀrderingsperspektiv, belysa svÄrigheterna som svenska företag stÄr inför vid förvÀrv pÄ tillvÀxtmarknader samt redogöra för hur dessa hanteras praktiskt.
Ledarskapet i lÀrarskapet : En kvalitativ studie om synen pÄ ledarskap hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lÀrares syn pÄ ledarskap inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definierar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskap? (2) Vilka faktorer pÄverkar ledarskapet hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa? (3) Hur vÀrderar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskapet i lÀrarrollen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer frÄn sex kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa yrkesverksamma i StockholmsomrÄdet. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen.
INDIVIDUELL LĂNESĂTTNING FrĂ„n policy till praktik ? en fallstudie pĂ„ Sahlgrenska Universitetssjukhus
I större organisationer finns ett behov av att sÀkerstÀlla att organisationens olika verksamheter arbetar efter samma lönestrategi och mot samma mÄl, samtidigt som lokala verksamheter mÄste anpassa direktiv och policys som förs ner genom organisationen till sin kontext. Syftet med studien Àr att genom en fallstudie skapa en förstÄelse för hur individuell lön praktiseras och organiseras inom en stor offentlig verksamhet samt skapa en djupare förstÄelse för kopplingen mellan policy, strategi och lönesÀttning. Organisationen som studeras Àr Sahlgrenska Universitetssjukhus och HR-avdelningen centralt pÄ VÀstra Götalandsregionen.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med lönesÀttande chefer och tvÄ fokusgruppsintervjuer med HR- medarbetare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod och empirin har kopplats till teori och tidigare forskning.Studien fann att en av de huvudsakliga avsikterna med lönepolitiken i organisationen var att motivera medarbetarna, men att det bland respondenterna fanns en varierad syn pÄ sambandet mellan lönesÀttning och motivation.
Specialpedagogers syn pÄ sitt arbete i segregerad verksamhet
Studien har sin utgĂ„ngspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en kvalitativ undersökningsansats dĂ€r elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Ăvriga Ă€r verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom Ă€mnet. Valet av intervju ligger till grund för att fĂ„ en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter Ă€r komplext och en konflikt sĂ€llan Ă€r den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig pĂ„ framgĂ„ngsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs Ă€ven för forskning som visar vad en omvĂ€nd situation kan ge för utfall.
Sjuksköterskans roll i patientcentrerad vÄrd.
Patientcentrerad vÄrd har varit och Àr i fokus vid omorganisation och kvalitetsförbÀttringsarbete inom sjukvÄrden. Det finns ett vÀxande intresse hos myndigheter, forskare och patientföreningar nationellt och internationellt och det stÀlls numer krav pÄ att vÄrden skall vara mer patientcentrerad. Patientens upplevelse av vÄrden och dennes livsvÀrld bör vara i fokus. Patientcentrerad vÄrd Àr ett stort och komplext begrepp, vars definition kan tolkas som oklar och inte alltid enhetlig. Syftet med litteraturstudien var att försöka visa hur sjuksköterskans roll i patientcentrerad vÄrd kan beskrivas.
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Sjung om studentens lyckliga daŽr... : En studie om upplevd delaktighet och framtidsplaner hos elever inom gymnasiesÀrskolan.
MÄlet med studien Àr att presentera hur elever pÄ gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet, med fokus pÄ sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhÄllningssÀtt och resultatet har uppnÄtts genom att tvÄ elever, som snart tar studenten frÄn ett specialutformat program pÄ gymnasiesÀrskolan, delger oss sina livsberÀttelser. Studiens teoretiska ram Àr hÀmtad frÄn Foucaults tankar kring maktförhÄllanden som Àr till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebÀr dÀrmed en svagare stÀllning i samhÀllet.Samtalen med eleverna fokuserar pÄ deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.
"SÀger man att det inte finns sÄ ljuger man" : LÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidiga Är
I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.
Att möta obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid : Hur sjuksköterskor upplever och hanterar dessa situationer
Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid och detta Àr bÄde ett komplext och kontroversiellt Àmne som diskuteras flitigt runt om i vÀrlden. En uttalad önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid kan ha mÄnga olika betydelser och bör förstÄs utifrÄn varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid.Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgÄngspunkten för diskussionen.Resultat: NÀr patienter, pÄ grund av vad de upplever som ett omÀnskligt lidande, uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga grÀnser. De uttrycker Àven ett behov av stöd och av att fÄ samtala.Diskussion och slutsats: MÄnga sjuksköterskor upplever en rÀdsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osÀkerhet och svÄrigheter nÀr de vÄrdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid.
JÀmförelse av ambulanspersonals överrapportering till akutmottagning mot S-BAR protokollet : En observationsstudie
Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en sÀker och kvalitativ vÄrd Àr nÄgot som efterstrÀvas i sjukvÄrden. För att minimera risker, tillbud och mÀnskliga faktorer sÄ finns idag flera utarbetade system till hjÀlp. PÄ Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsÀker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra sÄ att information i överrapportering mellan olika vÄrdgivare inte gÄr förlorad. Otydlig kommunikation och bristfÀllig informationsöverföring kan riskera patientsÀkerheten eftersom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett komplext och riskfyllt omrÄde dÀr en stor mÀngd personlig information om enskilda patienter ska överföras frÄn en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstÀmmer med SBAR protokollet.
BrÀckt vatten smakar som tÄrar : En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstads kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck
BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.
Hur barn samspelar med varandra pÄ raster och utevistelse i förskola och skola : Ett arbete om inkludering och exkludering
Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ămnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.