Uppsatsen tar sin utgångspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS år 2005. Studien fokuserar på redovisningen av förvärvade immateriella tillgångar enligt IFRS 3 eftersom övergången till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krävande förändringarna beroende på standardens Komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS på företagens redovisning av immateriella tillgångar har vi valt att studera hur förändringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgångar och dels förändringen i de upplysningar som företagen lämnar om immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för åren 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utsträckning tagit till sig den nya standarden och därmed bidrar till ökad jämförbarhet på den inre marknaden..

Ericastiftelsen bedriver forskning om psykodynamisk barnpsykoterapi. En pågående studie är Målprojektet där olika aspekter av målformuleringar analyseras. Syftet med detta arbete var att undersöka målformuleringarnas innehåll samt att belysa fem barnpsykoterapeuters upplevelser av att arbeta med mål i ärenden under psykoterapeututbildningen. Metoden var kvalitativ och bestod av en del där målen kategoriserades och en annan del där intervjumaterialet bearbetades. Barnpsykoterapeuternas målformuleringar delades in i tre kategorier med emotionellt fokus, problemfokus och socialt fokus.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en Komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

Den svenska livförsäkringsbranschen har genomgått en förtroendekris under början av 2000-talet. Associationsformen i vilken livförsäkringsbolagen bedriver sin verksamhet lyder under liknande lagar och förordningar som redovisningen i allmänna aktiebolag men fördelningen mellan ägnade och risk är dock inte densamma vilket leder till intressekonflikter. Författarna ämnar genom denna studie öka förståelsen för den Komplexitet associationsformerna ger upphov till och hur bemötandet av dem kan tolkas ur ett agent- och informationsteoretiskt perspektiv. Intervjuer har skett med Finansinspektionen och dessa har sedermera analyserats och därefter har slutsatser dragits. Resultatet av studien visar att problematiken med intressekonflikter är snarlik oavsett associationsform, vilket har till följd att det inte finns skäl att behandla olika livförsäkringsbolag olika enkom på grund av associationsform.

Jehovas vittnen är idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig på denna grupp. Syftet med uppsatsen är undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser på sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets Komplexitet. Utifrån en kvalitativt reflexiv metod har åtta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berättar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som kräver lydnad och underordning.

De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet, både nationellt och internationellt, därav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick Bokföringsnämnden i uppdrag att både skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken på ett ställe, vilket blev inledningen på K-projekten.Bokföringsnämndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, då nästan 90 procent per definition skulle kunna tillämpa K2. Den 31/12 2008 var det första gången som mindre privata aktiebolag kunde använda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock på att det nästintill inte var några företag som frivilligt valde att gå över till K2.Syftet med vår uppsats är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2.

Det senmoderna samhällets Komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det senmoderna samhällets Komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

Det senmoderna samhällets Komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin Komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts.

Det senmoderna samhällets Komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Huvudfrågan i arbetet är hur produktivitet och säkerhet kombineras i de säkerhetslösningar som existerar idag samt huruvida högre säkerhet leder till ökad Komplexitet. Det tillvägagångssätt som använts består av en lastmätning av Secure Socket Layer (SSL), och Pretty Good Privacy (PGP), samt en teoretisk jämförelse av säkerhetslösningarna PGP, SSL och Secure Electronic Transaction (SET). Detta innebär att PGP som har jämförelsevis hög säkerhet när det kommer till kryptering även är den säkerhetslösning är mest resurskrävande. SSL däremot är mindre säkert med betydligt lägre resursanvändning. Generellt kan man med facit i hand säga att den lösning som är säkrast även är den mest komplexa.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.