Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka förutsättningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans värld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom Luleå Kommun där ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för Luleå kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, då det empiriska materialet inhämtades med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i två forskningsfrågor. Den första gällde huruvida prestationer inom skolan gick att mäta och hur exakt de i så fall gick att mäta, vilket båda är grundförutsättningar för belöningssystem.

SAMMANFATTNINGTitel                     Det kontantlösa samhället - Bankernas och deras kunders syn på av-              vecklingen av den manuella kontanthanteringenFörfattare           Lisa Karlsson & Elin TorgnyssonProgram             EkonomprogrammetHandledare        Thomas KarlssonInstitution           Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar  Bakgrund: De senaste åren har fler och fler banker runt om i Sverige minskat och i vissa fall helt tagit bort den manuella hanteringen av kontanter på sina kontor. Det finns uppgifter om att den manuella kontanthanteringen har avvecklats på cirka 500 bankkontor mellan åren 2010 och 2012 och denna siffra ökar ständigt. Detta kan ses som en stor förändring som påverkar hela samhället vilket bankerna och deras kunder reagerar olika på. Syfte: Att undersöka varför fler och fler banker i Kalmar tar bort hanteringen av kontanter på sina kontor, vad som är positivt respektive negativt med detta för bankerna och hur det påverkar bankernas kunder. Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ undersökningsmetod. Empirin har samlats in genom fyra semi-strukturerade intervjuer med banker i Kalmar samt en enkätundersökning med privatpersoner i olika åldrar för att få båda parters perspektiv på förändringen i samhället. Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att bankerna främst har beslutat att minska eller ta bort den manuella kontanthanteringen med orsak av att efterfrågan på kontanterna har minskat, de vill ha ökad säkerhet och minska den svarta sektorn. Kunder kan nu få mer hjälp med mer komplexa frågor, dock har förändringen medfört att ett fåtal kunder har fått minskat förtroende för sin bank och därför beslutat att byta.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ?alignment? (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet.

Malmö kommun har under nittonhundratalet upplevt två perioder av stark befolkningstillväxt: den första började i och med andra världskrigets slut och sträckte sig fram till 1970, den andra perioden tar sin början i det tidiga 2000- talet och pågår ännu under färdigställandet av denna uppsats (2010). ppsatsens syfte är att analysera hur man under dessa perioder har jobbat inom kommunen för att lösa den bostadsbristen, bland annat ett resultat av befolkningstillväxten. Målet med uppsatsen har varit att ge en överblick för den oinitierade till den komplexa verklighet som påverkar både bostadsbyggandets omfång och utformning. Antalet faktorer som påverkar bostadspolitiken är i den närmaste oändligt och uppsatsen skrapar sålunda bara ämnet på ytan. Genom studiet av litteratur, generalplaner och översiktsplaner presenterar jag bakgrunden till bostadsbristen under de två undersökta perioderna samt de metoder som kommunen använt med för att öka bostadsbyggandet i Malmö. För att ge en förståelse till varför kommunen under de två perioderna jobbat med olika metoder presenterar uppsatsen också kort den ekonomisk och politiska bakgrunden som har påverkat kommunens val av metod. Uppsatsen undersöker också hur den fysiska gestaltningen och planeringsidealet skiljer sig åt mellan perioderna. De två perioderna har mycket gemensamt gällande kommunens sätt att arbeta för att öka bostadsbyggandet och också i uppfattningen om hur Malmöstad bör/borde växa. Det finns dock en hel del som skiljer de två perioderna åt. Generellt kan sägas att samhället hade en större kontroll över byggandet under den första perioden medan marknaden har starkare mandat idag, kommunens roll har allt mer blivit att agera som samordnare för byggandet.

Detta examensarbete utförs på en av tillverkningslinjerna på Kraft Foods AB vid tillverkningen av produkten Noblesse. Huvuduppgiften är att i samråd med operatörer och produktionstekniker ta fram ett verktyg för att kunna stärka kompetensen vid tillverkningen. Detta verktyg ska skapas i form av användarvänliga instruktioner samt en utbildningsplan för de arbetsmoment som utförs på Noblesselinjen. För att öka kvaliteten i produktionen och göra den mer effektiv ska arbetsmoment vid linjen standardiseras. Arbetet initieras med en fallstudie där det dagliga arbetet runt linjen följs.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nära relation riktat mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor årligen i Sverige på grund av fysiskt våld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt våld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svårt att identifiera.

SAMMANFATTNINGBakgrundLångvarig smärta är en komplex problematik som återfinns hos 40 till 50 procent av befolkningen. Den orsakar ofta stort lidande och minskad livskvalitet för de drabbade och kräver behandling med multidisciplinära insatser. Tidigare forskning visar att många patienter med långvarig smärta är missnöjda med det bemötande de får av hälso- och sjukvården samtidigt som sjuksköterskor beskriver ett flertal hinder som försvårar möjligheten att ge denna patientgrupp en god omvårdnad.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med långvarig smärta.MetodFörfattarna valde att genomföra en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor då detta tillvägagångssätt ansågs bäst lämpat för att fånga varje enskild deltagares upplevelse av att bemöta patienter med långvarig smärta. I studien deltog sju sjuksköterskor från olika somatiska vårdavdelningar på fyra av Stockholms akutsjukhus.ResultatEtt flertal faktorer som påverkade sjuksköterskornas möjlighet att ge patienterna ett gott bemötande identifierades. Sjuksköterskorna och avdelningsläkarna upplevdes i många fall ha bristande kunskap om långvarig smärta men fortbildning på arbetsplatsen, kontakt med smärtkonsulter och upprättandet av tydliga behandlingsplaner ansågs ha positiv inverkan på omvårdnaden.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera äldre homo/bisexuella kvinnors tankar och strategier kring att ta del av äldreomsorgen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur resonerar informanterna kring att vara homo/bisexuell och ta del av en heteronormativ äldreomsorg? Vad har informanterna för strategier inför denna nya sociala situation, och hur resonerar dem runt dessa? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med socialpsykologiskteori och queerteori som grund. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och ett deduktivt arbetssätt har använts för att belysa empirin med hjälp av valda teorier. Vi ser det komplexa i att behöva förhålla sig till att vara homo/bisexuell i ett heteronormativt samhälle.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade påAv litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen.

To achieve a working collaboration in a big, complex organization where there are vast requirements on both quality and profitability is not always an easy task. An example of this is the organization that was created in the Swedish railway industry following a series of deregulations during the past 25 years. A partial market in this organization is the railway maintenance. In order to achieve a working collaboration between actors in this organization the so-called Purchaser-provider model (PPM) is presently used for the procurement of rail maintenance projects. Previous research has shown that this market-based instrument has clear positive effects regarding the cost-efficiency but hinders the collaboration.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund och problem: Det finns mycket litteratur skrivet kring styrning i privat verksamhet, dock glöms den offentliga sektorn ofta bort, trots att styrning krävs även i dessa verksamheter. I denna studie kommer att fokuseras kring styrning i den offentliga sektorn och närmare bestämt i den akademiska världen. Anställda inom akademin värderar ofta friheten att själva kunna organisera sitt arbete högt, vilken kan hämmas av de finansiella begränsningar som dessa organisationer innehar. Här har strategin en viktig uppgift i att visa för de anställda i vilken riktning de ska sträva och få dem att fokusera på rätt saker. Vi ser att de finansiella begränsningarna kan hämma de anställdas frihet och på så vis påverka motivationen negativt.