Bakgrund: Idag finns ett ökat allmÀnt intresse för nÀrproducerat, bÄde hos konsumenter och hos kommuner. NÄgon rikstÀckande definition pÄ begreppet finns dÀremot inte. IstÀllet förknippas nÀrproducerat ofta med andra nÀrliggande begrepp sÄsom lokalproducerat, regionalt och smÄskalig odling. Att fÄ in nÀrproducerat i offentliga upphandlingar Àr dessutom svÄrt dÄ det enligt lag inte Àr tillÄtet att specifikt efterfrÄga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet nÀrproducerat och hur detta begrepp kan fÄ betydelse dÄ kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer med Ätta kommuner frÄn olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat pÄ delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens Ätta kommuner Àr det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för nÀrproducerat som de arbetar utifrÄn.

Allt sedan mÀnniskan övergick till fasta bosÀttningar frÄn ett jÀgar- och samlarsamhÀlle har den fasta boendemiljön pÄverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag stÀlls stora krav pÄ en flexibel identitetsprocess och det innebÀr att den sociala miljön Àr mer förÀnderlig och osÀkrare Àn tidigare. Den fysiska miljön dÀremot, utgör en trygghet i att den Àr stabil för var dag som gÄr.VÄr presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, bÄde ur ett socialt och fysiskt perspektiv, pÄverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar pÄ vilka effekter som det lokala rummet, i form av bÄde fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.VÄra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar pÄ kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och pÄverkan av varandra medan de tre övriga frÀmst har visat pÄ betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden.

MÀnniskor med kognitiva svÄrigheter Àr en bred mÄlgrupp med varierande problematik. Forskning om mÄlgruppen finns och intresset för mÄlgruppen har ökat. FörÀldrar med kognitiva svÄrigheter finns dÀremot inte omnÀmnda i nÄgon större utrÀckning i forskningen. Den hÀr studien Àr en litteraturstudie som fokuserar pÄ förÀldrar med kognitiva svÄrigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionism.

I denna studie analyseras interaktionen mellan nÄgra elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. ForskningsfrÄgorna belyser hur eleverna med hjÀlp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter pÄ komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. TvÄ grupparbeten observeras med hjÀlp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhÄlla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna bestÄr av fem Är 1 elever vardera. Resultatet visar pÄ att den information som lÀraren ger i förvÀg fÄr betydelse för hur eleverna interagerar.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla bidragande faktorer som pÄverkar patientens följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges av sjuksköterskan gÀllande bensÄrsbehandlingen. Syftet var Àven att sammanstÀlla vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som anvÀndes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades pÄ tio artiklar dÀr fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade lÄg kvalitet.

Denna rapport har för avsikt att utreda tekniska lösningar och programmeringssprÄk som kan varalÀmpliga att anvÀnda vid utveckling av ett administrationsverktyg som ska anvÀndas över internet. Dehuvudsakliga kraven för verktyget Àr sÀkerhet och tillförlitlighet.Huvudsakligt fokus ligger pÄ tvÄ programmeringssprÄk, Java och Erlang. Deras virtuella maskiner,syntax, standardbibliotek samt feltolerans Är nÄgra av aspekter som presenteras. DÀrutöver har olikalösningar för kryptering, minneshantering, nÀtverkstopologier samt olika sÀtt att kommunicera i parallella system granskats. Baserat pÄ denna studie har tvÄ system implementerats, ett system i Java och ett iErlang.

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla mĂ€nniskor och upplevelsen av Ă„lderdomen Ă€r individuell. Sexualitet hos Ă€ldre Ă€r ett omrĂ„de som det inte talas mycket om, ofta pĂ„ grund av negativa attityder. SĂ€rskilt pĂ„ vĂ„rdboenden Ă€r de Ă€ldre beroende av omgivningens attityder och förstĂ„else för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvĂ„rdnad betonar vĂ„rdandet av hela mĂ€nniskan och vikten av att hjĂ€lpa patienten att förmedla sina kĂ€nslor. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att grundlĂ€ggande behov som sexualitet inte Ă„sidosĂ€tts och att vĂ„rdpersonalens attityder i frĂ„gan utforskas.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som pĂ„verkar dessa pĂ„ vĂ„rdboenden för Ă€ldre.Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo.Resultat: Attityderna angĂ„ende de Ă€ldres sexualitet varierade frĂ„n tillĂ„tande till att vara begrĂ€nsande.

Under Är 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt Àr mÄnga, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. NÀr de kommer till Sverige fÄr de en god man som ska trÀda in i vÄrdnadshavarens stÀlle. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode mÀn för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode mÀnnen sjÀlva. Studien undersökte ocksÄ vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende pÄ kommunstorlek.

Risken att drabbas av sjukdom och bli beroende av vÄrd Àr stor, och att vara utbildad sjuksköterska och bli beroende av vÄrd kan skapa svÄra situationer. För att belysa detta komplexa och relativt orörda omrÄde valdes syftet att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vara patient. Analysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys av en biografi och en autobiografi, vilket resulterade i fem kategorier som lÄg till grund för resultatet. Resultatet i studien visar pÄ vÀrdet av att behandla alla patienter som unika individer oavsett vilken kunskap eller erfarenhet de kan tÀnkas ha. Att alla patienter, Àven patienter med sjuksköterskeutbildning, har behov av enkel och tydlig information, bekrÀftelse och stöd.

Byggandet av dagens sjukhus har blivit allt mer komplext. NÀr det kommer till uppbyggnaden av stomkonstruktionen har kraven för vibrationer ökat. För att sÀkerstÀlla kraven för stomvibrationer mÄste pÄgjutningens tjocklek öka med ca 90 mm frÄn standarden som Àr ca 40 mm. Att utföra denna extra pÄgjutning Àr inte ett problem i sig, utan den extra torktiden som tillkommer. Den extra torktiden Àr inte det enda problemet.

Denna rapport har för avsikt att utreda tekniska lösningar och programmeringssprÄk som kan varalÀmpliga att anvÀnda vid utveckling av ett administrationsverktyg som ska anvÀndas över internet. Dehuvudsakliga kraven för verktyget Àr sÀkerhet och tillförlitlighet.Huvudsakligt fokus ligger pÄ tvÄ programmeringssprÄk, Java och Erlang. Deras virtuella maskiner,syntax, standardbibliotek samt feltolerans Är nÄgra av aspekter som presenteras. DÀrutöver har olikalösningar för kryptering, minneshantering, nÀtverkstopologier samt olika sÀtt att kommunicera i parallella system granskats. Baserat pÄ denna studie har tvÄ system implementerats, ett system i Java och ett iErlang.

FörÀndring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrÄdgivare under en lÀngre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hÀlso- och sjukvÄrd utbildades för att arbeta pÄ Alkohollinjen. De blivande rÄdgivarna erhöll sammanlagt Ätta dagars MI-utbildning fördelade över nio mÄnader. Olika skattningar gjordes för att följa rÄdgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skÄdespelare) spelades in under utbildningens gÄng och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI).

InledningMellanchefens roll hamnar alltid i klÀm pÄ grund av att den stÀndigt pressas av att följaoch genomföra ledningens beslut uppifrÄn samtidigt ska mellanchefen jobba för attmedarbetarna ska ha det bra och trivas pÄ arbetet. Dessutom behövs en balans mellanekonomi, budget och avdelningens resultat. För att klara av de krav som stÀlls pÄ enmellanchef mÄste organisationer erbjuda stöd och stödfunktioner.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att ge en ökad förstÄelse för hur stöd och stödfunktionerfungerar, samt hur de underlÀttar i en mellanchefs arbete. Vi har ocksÄ i avslutningenvalt att ge rekommendationer om hur organisationer kan arbeta med stöd ochstödfunktioner.MetodStudien har genomförts genom en fallstudie inom Kalmar kommun. Den har haftutgÄngspunkt i mellanchefens roll och den synen som mÀnniskor i den rollen hargentemot stöd och stödfunktioner och hur de hjÀlper dem.

LÀrare vill bli stöttade och seddaTjugo lÀrares tankar om skolledarskapSharon Elhanati Berlin Studien tar avspark i den komplexa vardagsverklighet skolledare och lÀrare verkar i och avser att belysa vilka aspekter av skolledarskapet som ges betydelse nÀr lÀrare beskriver sina förutsÀttningar för att uppleva meningsfullhet i arbetet.  Det empiriska underlaget utgörs av skriftliga berÀttelser samt intervjuer. Totalt medverkade 20 lÀrare. Studien Àr upplagd som en tematisk analys med en kvalitativ ansats. Analysen av lÀrarnas berÀttelser resulterade i ett antal skolledarskapsaspekter med betydelse för lÀrarna. Dessa aspekter kodades i fem teman som gavs betydelse: (1) att kÀnna stöd, (2) att kÀnna sig sedd, (3) att kÀnna förtroende, (4) betydelsen av struktur samt (5) kompetens hos ledaren.