Sök:

Sökresultat:

1194 Uppsatser om Komplexa informationsmiljöer - Sida 11 av 80

"TvÄ ord som Àr lagt ihop" : En jÀmförelse mellan andrasprÄkselever och svenskelevers nominalfraser

I denna uppsats har tio uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andrasprĂ„k, analyserats bĂ„de kvantitativt och kvalitativt i syfte att se pĂ„ vilket sĂ€tt sprĂ„knivĂ„n skiljer sig. Fem uppsatser Ă€r skrivna av elever som följer lĂ€roplanen för svenska och fem av elever som följer lĂ€roplanen för svenska som andrasprĂ„k.   Hypotesen var att andrasprĂ„kselevers texter skulle utmĂ€rka sig genom att ha fĂ€rre bĂ„de framförstĂ€llda och efterstĂ€llda bestĂ€mningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt fĂ„, förekom de och dĂ„ nĂ€stan uteslutande i andrasprĂ„kselevernas texter.

Samisk rÀtt i Såpmi? : Om mediebilden av markkonflikten i Kallak

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mediebevakningen av Kallak-konflikten sett ut och hur samiska intressen och vÀrden gjorts förstÄeliga i och genom bevakningen av konflikten. Metoden som har anvÀnts Àr det diskursanalytiska logikperspektivet, vilket strukturerar materialet genom att identifiera och beskriva de logiker som anvÀnds för att förstÄ situationen. Teorin Àr baserad pÄ internationell forskning kring ursprungsfolk som behandlar hur marken förstÄs och vÀrderas, och Àven behandlar vilka större komplexa implikationer en markkonflikt kan ha för ursprungsfolk. Analysen bestÄr av citat eller utdrag ur tidningsartiklar, och i slutsatsen diskuterar jag de tre större logikerna som har identifierats i materialet: Ekonomilogiken, Miljölogiken och RÀttighetslogiken..

"RÄstablick" -ett komplext utbyggnadsomrÄde i Solna. Fokus pÄ barriÀrer, trygghet och buller.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick" -industriomrÄdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för omrÄdet och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhÀngande grönomrÄden..

Det komplexa mötet mellan intentioner och upplevelser : Intervjustudie om hur nÄgra grundskollÀrare uppfattar en ny lÀroplan

This essay takes its starting point in the making of a new national general school curriculum for the Swedish elementary school. The purpose of this essay is to estimate what the policy makers intended with the new policy documents and relate that to how a few teachers perceive these changes. In order to get an understanding of how the teachers view these changes I have done qualitative interviews with four teachers which all work in the Swedish elementary school.Theories on "implementation" and "street-level bureaucracy" are used to analyse my empirical material. My results tell that there is a difference how teachers relate to the new curruculum and the policy makers' intentions with it. That can be explained by the fact that teachers' work is complex and as to they work in a complex organization..

Inkludering i en skola för alla?

I den hÀr uppsatsen Àr utgÄngspunkten att belysa lÀrarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lÀrare som har mer eller mindre erfarenhet frÄn att arbeta med elever med annat modersmÄl Àn svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor i grundskolans tidigare Är, Àr grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen Àr komplexa och att de lÀrare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vÄrt resultat visar att skolan Ànnu inte nÄtt fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strÀvan att arbeta mot detta..

Elliptiska kurvor och Lenstras faktoriseringsalgoritm

En elliptisk kurva bestÄr av nollstÀllena till ett kubisk polynom i tvÄ variabler, sÄdant att det existerar Ätminstone en punkt pÄ kurvan och kurvan Àr icke-singulÀr. Punkterna pÄ en sÄdan kurva bildar en abelsk grupp och olika egenskaper hos dessa grupper beskrivs i den hÀr uppsatsen. Bland annat presenteras Mordell-Weils sats som sÀger att en elliptisk kurva över en talkropp Àr en Àndligt genererad grupp. Nagell-Lutz sats ger nödvÀndiga villkor för att en punkt pÄ en rationell elliptisk kurva ska ha Àndlig ordning. Resultatet att en elliptisk kurva över de komplexa talen Àr isomorf med en torus presenteras ocksÄ.

Revidering av informationssÀkerhetspolicy : - En kvalitativ studie av svenska kommuner

Svenska kommuner stÄr inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundlÀggande informationssÀkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsÀtter ett ledningssystem för informationssÀkerhet, en betydande del av ledningssystemet Àr att upplÄta en informationssÀkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hÄllas levande genom revidering för att sÀkra kvaliteten inom informationssÀkerhetsarbetet. Syftet med denna studie Àr att studera hur svenska kommuner bedriver arbetet med att hÄlla informationssÀkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna.

VÀgen i det peri-urbana landskapet : mötet mellan stad och land, mellan gata och vÀg samt mellan urbana och rurala ideal

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vÀgar och gator samt mellan stad och land. HÀr sker Àven mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete Àr att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vÄr uppfattning om stad och land. Dessa ideal stÄr i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolÀra förhÄllandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land pÄverkats av dessa ideal.

UtvÀrdering av tillvÀgagÄngssÀtt för utrymningsberÀkning

UtrymningsberÀkningar Àr en mycket viktig del i att analytiskt dimensionera byggnader mot brand. Allt medan byggnader blir mer komplexa blir ocksÄ kravet pÄ analytisk dimensionering mer frekvent. Tre sÀtt att göra detta pÄ Àr bland annat handberÀkningar enligt Boverket samt genom simulering med Simulex och FDS+Evac. I denna rapport har de olika metoderna provats i olika scenarion i Prismagallerian i HÀrnösand.Resultatet som framkom av jÀmförelserna gav olika utrymningstider för olika program. I slutet kunde det dock faststÀllas att handberÀkningsmetoden Àr mer konservativ vilket ger högre utrymningstider Àn fallet kanske Àr.

Metod för systemutveckling till smÄföretag

Systemutvecklingsmetoder har funnits för att utveckla system ochprogramvaror sedan vattenfallsmodellen gjorde sin introduktion pÄ dentiden dÄ IT kallades för data processning. Sedan dess har det funnits ettantal metoder, vissa av dem anvÀnds Àn idag. Gemensamt för de flestametoderna Àr att de Àr anpassade till mycket komplexa system som anvÀndsinom stora organisationer. Inom det Svenska samhÀllet sÄ fanns det Är 2005över 890 000 smÄföretag (0-49 anstÀllda) enligt statistiska centralbyrÄn.Det Àr lÀtt att förstÄ att smÄföretagen Àr viktiga för Sverige. För att SverigessmÄföretag skall kunna överleva i en allt tuffare konkurrenssituation sÄ Àrdet viktigt att de hela tiden effektiviserar sina verksamhetsprocesser medexempelvis innovativa IT lösningar.

Faktorer som inverkar pÄ foderintaget hos hÀstar

HÀstens foderintag Àr en viktig biologisk process och behövs för att förse hÀsten med energi och nÀring sÄ att de kemiska processerna i kroppen kan upprÀtthÄllas. Foderintaget pÄverkar Àven mÀngden nÀringsÀmnen och energi som hÀsten har tillgÀngligt för utveckl-ing av beteendemÀssiga och psykologiska processer. Foderintaget pÄverkas av mÄnga olika faktorer och dÀrför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, bÄde interna och externa faktorer, som pÄverkar foderintaget hos hÀsten, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansÀttning i fodret kan pÄverka foderintaget hos hÀstar. Kort- och lÄngtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka pÄverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.

Hur kan man arbeta med ekologiska frÄgor i förskolan? : utveckling av ett arbetsmaterial om fÄgelekologi

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om det Àr möjligt att arbeta med ekologiska frÄgor i förskolan. För att barnen ska fÄ en förstÄelse för det komplexa begreppet hÄllbar utveckling, mÄste vi tidigt integrera barnen i naturens vÀrld pÄ ett begripligt och lustfyllt sÀtt.Jag har utarbetat ett arbetsmaterial om fÄgelekologi för de Àldre barnen 4-5Äringar i förskolan. Delar av materialet har testats pÄ tvÄ förskolor, dÀr jag har intervjuat barnen samt genomfört en enkÀtundersökning bland pedagogerna, för att se om intresse finns att arbeta med ekologiska frÄgor.Resultatet blev positivt frÄn alla hÄll. Barnen tyckte att det var roligt och intressant och pedagogerna var eniga om att ekologi Àr ett viktigt Àmne att arbeta med i förskolan. Jag hoppas att detta arbete ska inspirera och fÄ flera mÀnniskor att inse att lÀran om ekologiska samband inte behöver vara sÄ krÄngligt som det kan lÄta. .

FörutsÀttningar för specialiserade musikproduktioner för personer med cochleaimplantat

Denna studies syfte Àr att finna sÀtt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. FrÄgestÀllningen Àr: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tÀnka pÄ för att kunna anpassa musikinspelningar för mÀnniskor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehÄlla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, sÄ att övertonsserierna inte blir alltför lÄnga och gÄr för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfÄnget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfÄnget bör hÄlla sig runt 200-5000 Hz.

Utformning av en kommunikations- och dataöverföringsarkitektur till IBDn : Utformning av en kommunikations- och dataöverföringsarkitektur som Àr anpassad till SAAB:s Intelligent Behavior Detector

Denna rapport undersöker möjligheten att bryta ner ett stort program till mindre och enkaler moduler och skapa en dataöverförings- och kommunikationsarkitektur mellan dem. Dataöverföringen skall vara dynamisk för att olika moduler skall under exekvering ha möjlighet att byta modul den vill ha data ifrÄn samt centralisera koden och kommunikationen skall optimera antalet meddelandeöverföringar. Arbetet resulterar i tvÄ arkitekturer som uppfyller tidigare satta mÄlen i ett parallellt system, arbetet analyseras sedan analytiskt och styrkor och svagheter undersöks. Arkitekturerna medför att mÄnga problem med att utveckla stora system undviks och detta skapar fler möjliga kopplingar, mindre komplexa moduler samt centralisering av funktionalitet i programmet..

En upplysande förstudie om kontrollrumslyssning : Ett förundersökande arbete om högkvalitativa kontrollrums komplexa ljudmiljö

Detta examensarbete Ă€r en förstudie dĂ€r vĂ€l lyssningsanpassade rum har undersökts bĂ„de objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmĂ€nna akustiska fenomen som uppstĂ„r, och upplevs, samt upplysa lĂ€saren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik sĂ„ som akustik och vĂ„glĂ€ra, ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mĂ€tningar och lyssningstest som utförts har alla utgĂ„tt ifrĂ„n den tĂ€nka lyssningspositionen som sedan stĂ€llts mot specifika krav och rekommendationer frĂ„n AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->