The purpose of the study was to examine if parents' way ofcommunicating with their children changed after participation in ComAlongcommunicationcourse, and if changes remained over time. The studyinvolved 39 parents of 25 children with communicative disabilities. 33 of theparents had participated in ComAlong, the other six had not participated, buthad a partner who had participated in the course. Video recorded parentchildinteraction was analyzed and coded with the instrumentKOMMUNIKATIV. Results showed that parents used a significantly moreresponsive communication style and used significantly more augmentativeand alternative communication after ComAlong.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en Kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Syftet med studien är att redogöra för investerares och kreditgivares tillämpning av informationskällor i deras praktiska arbete och på så vis öka förståelsen för användningen. Vidare är syftet att undersöka vad urvalet beror på. Syftet har uppnåtts genom en kvalitativ forskningsstrategi där en kvalitativ fallstudie utfördes med induktiv inriktning. Studien bygger på två intervjuer med vardera av de två intressentgrupperna, investerare och kreditgivare. Två större företag intervjuades där det ena köper upp företag för expansion och det andra går in som aktiva ägare för att sedan sälja investeringsobjektet.

Syftet med detta arbete var att ta reda på de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebär i engelskundervisningen. Jag önskade också se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett Kompletterande arbetssätt till den "vanliga" undervisningen i engelska. Den praktiska delen av arbetet utfördes i årskurs sex på Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats på litteraturstudie, utvärdering, elevenkät samt elevsamtal.

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och Kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling..

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna på några förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) är en pedagogisk metod som stimulerar språkutvecklingen hos barn som inte är i behov av särskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med känd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera språkutvecklingen även hos barn som inte bedömts vara i behov av särskilt stöd.

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillväxtbolag minskade med 60 procent åren 2009-2010, och med bara ett fåtal aktörer kvar på marknaden kan det bli det svårt för tillväxtföretag att få kapital. Affärsänglar är investerare vilka fungerar som Kompletterande länkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör därför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det är således intressant att undersöka om även affärsänglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillväxtbolag under åren för finanskrisen 2008/2009. Med fokus på investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkätundersökning och genom intervjuer undersökts om affärsänglarnas investeringsvilja har ändrats. Resultaten av studien visar på att det över lag inte funnits tendenser på minskad investeringsaktivitet.

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med Kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

I den här rapporten var målet att undersöka hur slumpmässighet med ljud påverkar spänningsuppbyggnader i skräckspel. I bakgrunden ges möjliga definitioner av emotionen rädsla, följt av teorier kring hur skräckspel är uppbyggda och vilken betydelse ljudet har i skräckspel. För undersökningen skapades två testbanor med 3d-grafik där ett antal spänningsuppbyggnader med ljud leder fram till konfrontationer med monster som måste undvikas. Den ena banan hade ett statiskt tidsintervall för spänningsuppbyggnaden, för den andra banan slumpades det fram. 14 testpersoner fick spela båda dessa testbanor och svara på frågor i intervjuer för att förmedla sin upplevda rädsla.

Syftet med vår undersökning är att studera hur skoproducenter använder webben för att stärka sitt varumärke samt hur denna kan användas för att möjliggöra samt öka kontakten med konsumenten. Vidare genom att studera relevant målgrupp får vi reda på deras attityder gällande valda varumärken via webben för att slutligen i vår slutsats bidraga med utvecklade användningsområden på webben för skoproducenterna, för att således ytterligare stärka varumärket. Metoden vi valt att använda är kvalitativa intervjuer samt en Kompletterande kvantitativ undersökning. I vår slutsats sammanställs utvecklande användningsområden för skoproducenter på webben som uppmärksammats under undersökningens gång. Dessa användningsområden behandlar hur varumärket ytterligare kan stärkas samt hur kontakten med konsumenten kan möjliggöras samt ökas genom webben..

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

I denna uppsats har det interprofessionella lärandet hos studenter vid Hälsouniversitetet i Linköping undersökts. Syftet har varit att ta reda på hur studenterna själva upplever att deras kompetens utvecklats och tillvaratagits i ett interprofessionellt lärande i PBL-miljö. Som metod har jag använt mig av triangulering där redan befintliga kursdokument har kombinerats med en Kompletterande enkät och observation.Interprofessionellt lärande har visat sig vara ett uppskattat inslag i utbildningen, då den egna professionens särart förtydligas genom interaktion med andra professioner. Studenterna bedömer att denna typ av samarbete/samverkan mellan olika professioner kommer att ha en positiv inverkan på det framtida yrkesutövandet.Undersökningens resultat indikerar samtidigt att medvetenheten om den egna utvecklingen kan behöva tränas ytterligare. Detta gäller både det metakognitiva lärandet och förmågan att reflektera över egen såväl som övriga gruppmedlemmars roll och funktion i basgruppsarbetet..

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en Kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.