I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Den här studien omfattar användningen av skärpedjup i nyhetsinslag på TV och hur publiken upplever detta. Forskningsproblemet är centrerat kring skärpedjupets påverkan på upplevd trovärdighet, närvaro samt välgjordhet. Den sistnämnda med bedömning av fotografens arbete.Bakgrunden till studien är en ökad möjlighet att filma med systemkameror i produktion av Webb-TV för tidningsredaktioner. Ett resultat av användningen av dessa typer av kameror är ett kortare skärpedjup än vad en videokamera genererar. Som undersökningsmaterial producerades två identiska nyhetsinslag med endast skärpedjupet som avskiljande variabel.

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden.

Syfte:Undersökningen handlar om att ta reda på om eleverna i år 3 får med sig goda grunder i aritmetik. Grunder som skall ge eleven möjlighet att framledes nå målen för matematik i år 9.Syftet är att kartlägga grunderna inom aritmetik för år 3, samt undersöka vilka faktorer som styr och påverkar undervisningen. Med utgångspunkt i ovan nämnda, analysera om eleverna i år 3 i en västsvensk kommundel har rimliga förutsättningar att nå målen för år 3 i matematik inom området aritmetik. Syfte leder fram till följande forskningsfråga:Har eleverna i år 3 i en given västsvensk kommundel, rimliga förutsättningar att nå målen för år 3 i matematik inom området aritmetik, utifrån de ramar som påverkar undervisningen?Teori:Den teori som ligger till grund för kartläggningen är didaktisk ämnesteori för matematik, vilken behandlas i litteraturgenomgången.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter.

Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella minoritetsgrupper ? tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Syftet med studien är att öka kunskapen om kuratorers arbete med HIV- positiva personer, både vid beskedet och det fortsatta livet som HIV- positiv. Den medicinska forskningen om HIV går hela tiden framåt och i dagsläget är en HIV- diagnos inte en dödsdom vilket det var förr. Nu är den stora utmaningen för HIV- positiva personer att lära sig leva med HIV och där finns det stort behov av stöd. Dessvärre är den psykosociala forskningen om HIV inte alls lika utbredd som den medicinska.                                                                                                  Denna studie har genomförts genom sex kvalitativa intervjuer med kuratorer på tre olika mottagningar för HIV- positiva personer vidare har två kompletterande intervjuer genomförts med terapeuter på en organisation för HIV- positiva personer.                       Resultatet av denna studie visar att endast en av sex kuratorer vanligtvis medverkar vid beskedet.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?MetodStudien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen.

SyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång.FrågeställningarHur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas?På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken?Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach?Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de?Vilka är framgångsfaktorerna?MetodUndersökningen är genomförd i tre steg:1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll.2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga.3.

IT-investeringar har ofta till syfte att stödja verksamheten och att möjliggöra för företaget att producera och förse sina kunder med de tjänster och service som man har för avsikt att leverera. Att göra en IT-investering innefattar inte bara kostnader, utan en omfattande IT-investering innebär även stora förändringar i verksamheten. Därför bör det vara av intresse för företag att identifiera vilka effekter IT-investeringen medför. Sådana effekter kan vara mätbara, men det finns även effekter som är svårare att mäta, vilket kan innebära svårigheter när ett företag vill räkna på nyttan av investeringen. Tidigare studier har visat svårigheter när det gäller att göra lönsamhetsberäkningar av en IT-investering.

Studenter har fått höra att arbeta inom sjukvården med omvårdande arbete kan vara väldigt påfrestande för den egna hälsan. Detta arbetes syfte har då varit att undersöka vilka komplikationer till omvårdnad i form av psykisk ohälsa ? specifikt vad gällande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization ? som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som användes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnås så gjordes en kompletterande sökning där fokus låg på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?MetodStudien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen.