Sök:

Sökresultat:

4733 Uppsatser om Komplementära skolor - Sida 58 av 316

LÀsförstÄelsearbete : Tre lÀrares syn pÄ lÀsförstÄelse och dess undervisning

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare har kring lÀsförstÄelseundervisning samt se hur de undervisar i lÀsförstÄelse. Dessa lÀrare arbetar i Ärskurs tvÄ respektive Ärskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och tvÄ observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta omrÄde dÄ jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmÄgor i sin lÀsförstÄelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att sÄ mÄnga elever visade samma tendenser Àven om de gick pÄ olika skolor i olika kommuner. Denna studie Àr skriven ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr modellering, kommunikation och stöttning Àr centrala delar.

Autonom landning med UAV

PĂ„ SAAB AB pĂ„gĂ„r projekt vilka har till syfte att utveckla en obemannad flygfarkost (UAV) som komplement till vanliga flygplan, exempelvis Gripen. För att kunna göra detta behöver SAAB samla kunskaper om UAV:er i allmĂ€nhet och detta examensarbete Ă€r en del i denna process. Detta examensarbete har utförts hos SAAB AB, avdelningen Future Products i Linköping. Syftet var att ta fram styrlagar som möjliggör autonom landning för en UAV. Även en kortare utredning om vilka sensorer som kan komma att behövas ingick i examensarbetet.

?Det Àr inte riktigt lagligt om man sÀger sÄ...? - En kartlÀggning av molntjÀnsten Google Apps for Education i den kommunala skolan

IT-sÀkerhet Àr ett Àmne som har blivit allt mer uppmÀrksammat pÄ senare Är efter medias rapportering om lÀckor, dataintrÄng och spridning av privat information pÄ internet. Under 2013 blev det extra aktuellt efter whistleblowern Edward Snowdens avslöjanden om att den amerikanska underrÀttelsetjÀnsten NSA ska ha fÄtt direkt tillgÄng till personuppgifter frÄn bland annat Facebook och Google. FrÄgan mÄnga stÀllt sig Àr: vem ser vad vi gör pÄ nÀtet och hur anvÀnds all information? Och hur blir det nÀr man anvÀnder molntjÀnster, dÀr all information lagras pÄ internet istÀllet för pÄ datorns hÄrddisk?De senaste Ären har molntjÀnster marscherat fram som den nya tidens lagringsmedium. Alla vill ha molntjÀnster.

Att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen - Vad sÀger barn och förÀldrar?

Syftet med denna undersökning Àr att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda pÄ vad barn i Är 1 och deras förÀldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad pÄ observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras förÀldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött pÄ en undervisning som varit baserad pÄ skönlitteratur, men sÄvÀl förÀldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De kÀnner att det Àr mycket lÀttare att finna lÀrglÀdje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, Àn ur renodlade lÀromedel. BÄde förÀldrar och barn vill dock ha kvar traditionella lÀromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det Àr vÀldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att förÀldrarna pÄ sÄ vis kÀnner trygghet i att basen i barnens lÀrande sÀkras..

Morgontrafik vid skolor : hur en sÀker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola kan utformas - exemplet Bryngelstorp Nyköping

MÄnga barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor frÀmst under morgonen och i viss mÄn Àven eftermiddagen. SkolgÄrdarna mÄste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte Àr till nÄgon fördel för barnen. I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie för att se varför barn inte Àr lika sÀkra som vuxna i trafiken. Barn Àr kortare och har inte samma uppfattningsförmÄga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrÄn ett ljud kommer vilket gör att de Àr osÀkra och utsatta i en miljö med bilar. Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan i Nyköping, vÄren 2012. Skolan har problem med morgontrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gÄngavstÄnd. Jag var vid skolan och observerade och stÀllde frÄgor till barn, förÀldrar och rektor för att ta reda pÄ hur de upplevde trafiksituationen. FrÄgestÀllningen i arbetet var: - Hur ser trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag? - Vad Àr problematiken kring dessa trafiksituationer? Bryngelstorpskolan anvÀnde jag som problemexempel och frÄgestÀllningen inför förbÀttringsförslagen pÄ problemet var: Hur kan en sÀker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola se ut? För att svara pÄ frÄgorna studerade jag dels Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner som arbetar med trafik vid skolor.

Att utveckla skoltradition och innovativa idéer : En metodtriangulering om interaktivt förÀndringsarbete

Innan studiens start gav vi, tvÄ lÀrarstudenter, tvÄ skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förÀndringsarbete. Efter betÀnketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser pÄ utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhÀva möjligheter och hinder inom skolutveckling som Àr i interaktion med utomstÄende aktörer, i form av bland annat lÀrarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som pÄverkar en skolas personals instÀllning. Dessutom Àmnade arbetet skapa vidare förutsÀttningar för ett framÄtstrÀvande samarbete mellan skolan och övriga tÀnkbara aktörer.UtifrÄn kvantitativa enkÀter, som genomfördes pÄ den valda gymnasieskolan, kunde vi faststÀlla den allmÀnna instÀllningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstÄende aktörer.

Utomhuspedagogikens möjligheter

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares syn pÄ individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av lÀrare, pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter anvÀnder sig av individualisering i undervisningen, i den mÄn de anser sig hinna med dÄ tiden Àr ett stort dilemma för de medverkande lÀrarna. I resultatet framkom det ocksÄ att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssÀtten och att det Àr en fördel att eleverna fÄr arbeta pÄ sin nivÄ och i sin takt. Vidare tas Àven de dilemman, fördelar och olika arbetssÀtt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Utveckling av webbapplikation för visualisering av rankingdata över tid

Denna rapport beskriver utvecklingen av en webbapplikation för visualisering av rankingdata över tid Ät SESNordic AB i Vilhelmina. Applikationen Àr skriven i PHP och lÀser in data frÄn antingen en Excel- eller CSV-fil. Vissa berÀkningar görs pÄ indatat och resultatet visas sedan i grafer. Den fÀrdiga resultatrapporten kan sedan skickas till kunden som inbÀddad HTML eller exporteras till en PDF-fil.Nuvarande programvaran som SESNordic anvÀnder vid sina analyser av ranking, Web CEO, har en bristfÀllig funktionalitet nÀr det gÀller grafvisualisering. Dess rankingdata visas i tabellform med en lista pÄ sökorden och dess nuvarande rank.

Liebowitz Self-Rated Disability Scale : En psykometrisk utprovning av en sjÀlvskattningsskala öfr social funktionsnivÄ och dess anvÀndning vid behandlingsutvÀrdering.

Psykometriska egenskaper presenteras frÄn en nyöversatt sjÀlvskattningsskala för funktionsnedsÀttning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur Ängestproblem kopplade till olika funktionsomrÄden hindrat normal funktion dels de senaste tvÄ veckorna och dels nÀr det varit som vÀrst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS Àr god i jÀmförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av Ätta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fÄnga förÀndringar i funktionsförmÄga.

Barns hemkulturer i förskolan : en studie om hur nÄgra pedagoger ser pÄ arbetet att bekrÀfta barns hemkulturer i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur bekrÀftande av barns hemkulturer i förskolan kan tÀnkas pÄverka barns identitetsskapande och förstÄelse för allas lika vÀrde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger Àr den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer anvÀnts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av flera medvetna strategier för att bekrÀfta barns hemkulturer pÄ förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhÄllningssÀtt som en del i strategierna. För att stÀrka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver fÄ kÀnna sig stolt över sin bakgrund.

Ungdomar och identitet i skolan

I vÄr studie avser vi söka svar pÄ vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det Àr en sociologisk studie dÀr vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar Àven hur elever umgÄs, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, dÀr vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument anvÀnder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

Kemi och fysik i förskolan - att uppleva med alla sinnen

Syftet med detta examensarbete har varit att framstÀlla ett material bestÄende av handledningar för att arbeta med de naturvetenskapliga Àmnena kemi och fysik i förskolan. Denna handledning har skapats gemensamt med min studiekamrat och har utgÄngspunkt i de 7 sinnena. Handledningen, som vi valt att kalla UpptÀck kemi och fysik genom de 7 sinnena ? en handledning för förskolan, bestÄr av enkla övningar och experiment och Àr tÀnkt att fungera som ett komplement till det naturvetenskapliga arbetet i förskolan. Materialet har delats ut till tvÄ förskolor dÀr pedagogerna fÄtt studera handledningen för att sedan genom intervjuer besvara frÄgor kring dess anvÀndningsomrÄde.

AnvÀndandet av dataloggers i fysikundervisningen pÄ gymnasieskolan

Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av mÄnga som trÄkig och svÄr. Ett sÀtt att försöka göra fysiken bÄde roligare och mer begripbar Àr att anvÀnda en av fysikens fundamentala arbetssÀtt, laborationer. Ett modernt sÀtt att laborera kan vara att anvÀnda dataloggers, en mÀtvÀrdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av vÀrdetabeller och grafer. Med hjÀlp av elevenkÀter och lÀrarintervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda pÄ vad lÀrare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga laborationer om ekonomin tillÄter och om man som lÀrare Àr beredd att lÀgga ned den tid som krÀvs för att behÀrska utrustningen.

TrÄdlöst campus i VÀxjö

Internet Service Providers (ISP) har pÄ senare Är etablerat ett ökat antal Wi-Fi Hotspots pÄ publika platser för att erbjuda InternettjÀnster sÄ som e-post, Web och andra Internet-baserade program, till resande anvÀndare. Exempel pÄ dessa platser Àr flygplatser, skolor, parker och stÀder. VÀxjö universitet har valt att bygga etttrÄdlöst nÀtverk pÄ campus som man ska pÄbörja under sommaren 2005. Uppsatsen tar upp detta som fallstudie för diskussion av Àmnet..

Effekter av terapeutisk och taktil beröring : - En litteraturstudie

Terapeutisk och taktil beröring Àr behandlingsmetoder som har anvÀnts i flera decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifÀlt. Beröring aktiverar parasympatiska nervsystemet och utsöndring av oxytocin. OmvÄrdnad baseras pÄ en holistisk mÀnniskosyn dÀr helheten Àr en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->