Bakgrund: Islam Àr den nÀst största religionen i vÀrlden och mÀnniskor rör pÄ sig mer Àn nÄgonsin över landsgrÀnser vilket stÀller krav pÄ sjuksköterskans kulturkompetens i omvÄrdnadsarbetet. Diabetes Àr en folksjukdom som har ökat globalt sett de senaste Ären och dÀrför finns det i dagens mÄngkulturella samhÀlle ett behov av att undersöka hur olika grupper upplever att det Àr att leva med diabetes och vilka krav detta stÀller pÄ sjuksköterskan i dennes yrkesutövning och i utvecklandet av den kulturella kompetensen. Syfte: Syftet var att undersöka muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ Ätta vetenskapligt granskade artiklar, sex kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Artiklarna har granskats och analyserats och lett fram till ett resultat presenterat i tre kategorier.

Syftet med denna uppsats Àr att studera huruvida prognoser Àr ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten pÄ tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha pÄverkats av företagens interna och externa förutsÀttningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvÀrld. Företagen vi har studerat visar pÄ att prognosen inte Àr en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen anvÀnder sig idag av de bÄda styrmedlen. Flera företag sÀger sig ha andra styrmedel Àn budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket frÄn den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det dÀrför mycket svÄrt för företag att bryta sig loss ifrÄn den..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter.

Syftet med denna rapport Ă€r att utvĂ€rdera problem och möjligheter med att anvĂ€nda Web-baserade informationssystem, d.v.s. att anvĂ€nda World Wide Web som plattform för ett informationssystem.Rapporten avhandlar utvecklingen av organisationer och vikten av att de anvĂ€nder sig av ett flexibelt informationssystem, samt fördelar och nackdelar för organisationer att anvĂ€nda ett Web-baserat informationssystem.AnvĂ€ndbarheten Ă€r en viktig del i ett system och en fallstudie har gjorts pĂ„ ett existerande hypermedia-system. Överblicksproblemet Ă€r idag ett stort problem vid anvĂ€ndandet av hypermedia och det diskuteras specifikt.Resultatet Ă€r att Web-baserade informationssystem har mĂ„nga fördelar men samtidigt Ă€ven stora nackdelar, vilket gör att dessa system inte idag kan inte ersĂ€tta de traditionella informationssystemen. DĂ€remot kan de fungera som ett komplement. Det finns Ă€ven problem ur anvĂ€ndbarhets-synpunkt som mĂ„ste lösas, för att hypermedia-system ska bli riktigt effektiva..

I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) Ă€r ett tillstĂ„nd som inte Ă€r sĂ„ vĂ€lkĂ€nt trots att det Ă€r ett relativt vanligt tillstĂ„nd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom omrĂ„det kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet.

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Uppsatsen behandlar sambandet mellan Ärsredovisningarnas sprÄkmÀssiga innehÄll och det finansiella resultat hos företag. De delar i Ärsredovisningen som förmedlas i berÀttande form Àr ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. MÄnga aktieÀgare har lÀttare att relatera till löpande text Àn till siffror och berÀkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svÄrlÀsligt och svÄrförstÄligt sprÄkbruk anvÀnds i samband med en sÀmre ekonomisk stÀllning. Resultaten av undersökningarna tyder pÄ att företagen lÄter utformningen av de textmÀssiga delarna i Ärsredovisningarna pÄverkas av det egna vinstintresset och dÀrmed inte i första hand att tillgodose aktieÀgarnas infomationsbehov.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgÄngen framstÀlls forskares syn pÄ hur lÀrare bör/ska anvÀnda film/tv-program i undervisningen. De som sjÀlva Àr lÀrare anvÀnder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna anvÀndning studeras. Uppsatsen berör ocksÄ upphovsrÀtten och ger en kort sammanfattning av vad lagen sÀger om anvÀndning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma lÀrare.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn pÄ detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lÀrande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla Àr verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar pÄ att lÀrarna upplever att barnen lÀr sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen Àn vad det hade gjorts om surfplattan inte hade anvÀnts.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att vÀlja bild som fördjupningsÀmne i elevens val. Jag vill undersöka deras förvÀntningar pÄ lektionernas innehÄll. För att fÄ bredd pÄ min undersökning planerar jag att anvÀnda mig av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. För att fÄ förstÄelse om deras motivation och förvÀntningar tÀnker jag göra en enkÀt och samla in önskelistor i tvÄ grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktÀr med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning Àr att eleverna vÀljer bild som fördjupningsÀmne för att de tycker att det Àr roligt och valet gör de utifrÄn sin egen inre motivation. Eleverna har stora förvÀntningar pÄ variationen av lektionsinnehÄllet och de vill lÀra sig att ?rita fint? sÄ det liknar..

Alkoholberoende och missbruk Àr ett omfattande problem i sÄvÀl Sverige som i övriga delar av vÀrlden. Med tanke pÄ de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för bÄde missbrukaren, och mÀnniskor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att ÄtgÀrda detta. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mÀnskligt beteende som utgÄngspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar pÄ att sÄvÀl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.

Studier visar att sprÄket i lÀroböcker i de naturorienterande Àmnena har en hög abstraktions nivÄ och ofta Àr skrivna för dem som redan Àr intresserade av Àmnena (Helldén med flera, 2005). Skönlitteratur kan anvÀndas som komplement till lÀroböcker, för att skapa intresse och djupare förstÄelse (skolverket, 2007). Uppsatsens syfte Àr att undersöka verksamma pedagogers anvÀndande av skönlitteratur i undervisningen av de naturorienterande Àmnena samt vilka fördelar de ser med detta.Den empiriska undersökningen baseras pÄ intervjuer med sex pedagoger verksamma i Ärskurs 4 ? 6, utvalda genom en enkÀtundersökning. Intervjuundersökningen visar att pedagogerna till viss del anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning av de naturorienterande Àmnena, men att de ser svÄrigheter med att hitta passande litteratur.

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se pÄ hur arbetsförmedlarens yrkesroll pÄverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och frÀmst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig dÄ de stÄr inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker dÄ de möts. Vi har anvÀnt oss utav bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i vÄr studie, dÄ de kÀndes som nödvÀndiga komplement till varandra i vÄr strÀvan efter att finna svar pÄ vÄr frÄgestÀllning.Resultaten av vÄrt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byrÄkratiska systemet. VÀgen till vÄrt resonemang kan ni följa genom uppsatsen..

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..