Denna explorativa studie utgÄr frÄn ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhÀllet. Sju mellanchefer pÄ vÄrdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvÄrds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras förestÀllningar och attityder runt psykoterapi som behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgÀnglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen pÄ evidensbaserad vÄrd. FrÄgestÀllningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis betrÀffande grÀnsdragningar och evidensbaserad vÄrd, och vilka attityder har man.

BakgrundPostoperativ smÀrta Àr ett Äterkommande fenomen trots mÀngden av tillgÀngliga behandlingsmetoder. OtillrÀcklig eller utebliven postoperativ smÀrtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vÄrdtiden lÀngre Àn nödvÀndigt för patienten. Den förlÀngda vÄrdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling av patienter som vÄrdas pÄ sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smÀrtbehandling sammanstÀllts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvÄ teman med tvÄ kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. UnderlÀttande faktorer med kategorier VÄrdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smÀrtbehandlingen dÄ det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann frÄn sjÀlva behandlingen.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur brukare med beviljad nattillsyn ser pÄbegreppen trygghet och otrygghet i sin omsorgssituation nattetid. Vidare Àr Àven syftet attse till hur de uppfattar teknik som ett komplement inom omsorgsarbetet. De frÄgestÀllningarutgÄr ifrÄn Àr:? KÀnner brukaren sig trygg nattetid?? Vilka faktorer anser brukaren Àr de viktigaste för trygghet nattetid?? Upplever brukaren faktorer i omsorgen som leder till otrygghet?? Anser brukaren att den teknik som presenteras kan leda till en ökad kÀnsla avtrygghet eller anser de att det leder till otrygghet?Metod: Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativ metod i form avdeskriptiva halvstrukturerade intervjuer. De fem informanterna Àr ensamstÄende kvinnor iÄldern 82-92 Är, de bor alla kvar i det egna hemmet och har Àven insatser frÄn hemtjÀnstenunder dagen.

Subutex anvÀnds vid behandling av heroinmissbrukare. Syftet med Subutex Àr att man skall ge missbrukaren en chans att fÄ kontroll pÄ sitt liv, samt hÄlla denne vid liv sÄ att andra behandlingsmetoder kan fÄ bukt med det bakomliggande problemet. Det vi försökt belysa med denna rapport Àr de för- och nackdelar som subutexbehandlingen innebÀr. Vi har inhÀmtat information frÄn internet och frÄn litteratur om vÄrt Àmne. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer med kunskap och erfarenhet av Subutex och subutexbehandling.

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vÄrden vid lÄngvarig icke-malign smÀrta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smÀrtbedömningen som en utmaning och ansÄg att nÀr de inte trodde pÄ patientens smÀrtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vÄrdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att fÄ en diagnos och att hÀnsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mÄl och vÄrdpersonalens mÄl med behandlingen inte alltid stÀmde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med lÄngvarig smÀrta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfÀllig.

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

Background: Hypochondriasis is associated with marked impairments in physical and psychological functioning, work performance and increased health care utilization. The prevalence among medical outpatients is estimated to be between 4,2 % and 6,3 %. Notwithstanding there is deficient research in this area. Until recently no specific treatment has been clearly demonstrated to be effective. Objective: The aim was to investigate experiences of what it is like to live with hypochondriasis, but also to examine different treatment options.

SammanfattningTinnitus Ă€r idag ett folkhĂ€lsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagslĂ€get inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att pĂ„ olika sĂ€tt lindra tinnitus. En av dessa metoder Ă€r Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT bestĂ„r av tvĂ„ delar; rĂ„dgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillĂ€mpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus pĂ„ svag nivĂ„ i patientens öra.SyftetSyftet med uppsatsen Ă€r att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy.MetodMetoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar.

För bestÀmning av slÀnters stabilitet tillÀmpas traditionellt klassisk analys dÀr sÀkerhetsfaktorn F berÀknas. Underskattning av jordmaterials hÄllfasthetsparametrar gör att denna berÀkningsmodell kan leda till resultat pÄ den sÄ kallade sÀkra sidan, det vill sÀga att det efterstrÀvas en sÀkerhetsmarginal mot brott. Detta kan i sin tur exempelvis leda till att eventuella förstÀrkningsÄtgÀrder blir onödigt kostsamma. Ett alternativ till det klassiska förfarandet Àr probabilistisk eller sannolikhetsbaserad analys dÀr istÀllet sannolikheten för brott berÀknas. Detta avser sannolikheten att sÀkerhetsfaktorn Àr lÀgre Àn ett visst kritiskt vÀrde.

Den hÀr undersökningen har som syfte att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan tolkar begreppet utomhuspedagogik och om det Àr ett arbetssÀtt som frekvent anvÀnds pÄ förskolan. Vid genomförandet har kvalitativa intervjuer gjorts med nio pedagoger vid tre förskolor. Resultatet visar att pedagogerna pÄ förskolorna har ytterst lite planerade aktivteter utomhus. Barnen fÄr till största del leka fritt pÄ den egna gÄrden. De utflykter som sker Àr oftast spontana Àven om undantag sker.

I och med att mÄnga saker digitaliseras idag, vÀcktes vÄr nyfikenhet kring hur vÀgledare ser pÄ denna digitalisering och hur det Àr möjligt att arbeta utifrÄn den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivÄ dÀr webbaserad vÀgledning Àr möjlig att utföra. Hur definieras dÄ webbaserad vÀgledning av vÀgledarna och pÄ vilka sÀtt anvÀnder de den? Detta Àr frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn i det hÀr examensarbetet. Syftet Àr att undersöka den webbaserade vÀgledningen ur vÀgledarnas perspektiv.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att jÀmföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svÄrlÀkta sÄr utifrÄn följande perspektiv: upprensning av sÄr, duration av sÄrlÀkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell anvÀndes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjÀlp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.

Syftet Àr att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem anvÀnder sig av, samt att belysa sjÀlva begreppet sjÀlvskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgÄng om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal pÄ behandlingshemmet Nyckeln, vars mÄlgrupp Àr unga flickor i Äldern 15 till 25 Är. Dessa behandlas för sjÀlvskador enligt vÄr definition: att skÀra, rispa eller brÀnna sig i huden. De metoder vi utgÄr frÄn Àr kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling pÄ. Dessa teorier gÄr ut pÄ att förÀndra negativa tankesÀtt och att dÀrmed fÄ till en förÀndring i beteendet.

Nuförtiden Àr det stora flertalet försörjningskedjor internationella till sin karaktÀr och trenden gÄr alltmer mot fokuserade fabriker. Det innebÀr att ett fÄtal fabriker som var och en fokuserar pÄ ett fÄtal produkter tar hand om produktionen för hela vÀrldsmarknaden. DÄ tillverkningen sker pÄ fÄ utvalda platser och marknader vÀrlden över ska försörjas ifrÄn dessa krÀvs ett globalt distributionssystem som ska klara av att hantera den ökade konkurrensen, kundernas krav pÄ kortare ledtider och den ökade differentieringen av produkter.Det finns olika strategier för att hantera ett globalt distributionssystem. Syftet med denna uppsats Àr att utreda om en transitlagerstrategi kan vara ett konkurrenskraftigt komplement eller alternativ till de mer vanligt förekommande distributionsstrategierna. Studien har gjorts genom att skapa ett teoretiskt ramverk vilket beskriver hur det globala distributionssysteme kan hanteras.