Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohÀlsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förstÄelse inför ett problem som kan orsaka bÄde ekonomiskt och sjÀlsligt lidande för samhÀlle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvÀndiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohÀlsa.FrÄgestÀllningen löd som följer: PÄ vilket sÀtt beskriver och speglar mÀnniskan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohÀlsa?Uppsatsens empiriska material bestÄr av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat pÄvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig mÀnniskor med stressrelaterad psykisk ohÀlsa inom ett icke-kommunikativt tillstÄnd, bÄde gentemot andra mÀnniskor, samt gentemot sig sjÀlva. LÀkprocessen handlar om att lÀra nytt, att Àndra pÄ sig, samt att pÄbörja en utforskande livsberÀttelse. BerÀttandet blir till en del av lÀkprocessen eftersom den tillhandahÄller sjÀlvreflexiva element.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvÀr, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, dÀr tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturlÀkemedel och fytoöstrogener. BÄde akupunktur och yoga gav en signifikant förbÀttring vad det gÀller vÀrmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna fÀrre fysiska och psykiska besvÀr kopplade till klimakteriet och förbÀttring av allmÀnna vÀlbefinnandet, ingen skillnad sÄgs vad det gÀller vasomotorbesvÀr.

Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Denna uppsats behandlar förÀndring av förpackning som en möjlig utökning av produktkategorin i Kotler & Kellers utvidgade marknadsmix. I marknadsmixen behandlas förpackningen som statisk under en varas livstid och studiens syfte var att se om förpackningsförÀndringar istÀllet bör ske vid flertalet tillfÀllen. Genom existerande litteratur identifierades tre centrala begrepp som ansÄgs betydelsefulla för studien; förpackning, förÀndring av förpackning och differentiering. Fem olika företag med snabbrörliga konsumentvaror inom livsmedelsbranschen intervjuades om varför förÀndringarna sker. Företagen valdes efter ett antal grundkriterier och ett av dessa var att de skulle ha genomfört förÀndring av förpackning under de senaste fem Ären.

Denna uppsats behandlar hur fastighetsbolagens finansiering har utvecklats efter finanskrisen, hur finanskrisen specifikt har pÄverkat fastighetsbolagens finansieringsverksamhet samt i vilken utstrÀckning fastighetsbolagen har börjat anvÀnda alternativa finansieringssÀtt i sin verksamhet. Detta Àmne Àr intressant dÄ finanskrisen har haft en stor inverkan pÄ det ekonomiska klimatet vÀrlden över vilket ocksÄ inkluderar de svenska fastighetsbolagen och de svenska bankerna.Uppsatsen kombinerar en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsbolagskapitalstrukturer med en kvalitativ undersökning bestÄende av ett antal intervjuer medrepresentanter frÄn flera fasighetsbolag och banker.Den kvantitativa undersökningen visar att det skett stora förÀndringar i fastighetsbolagensfinansiering. AnvÀndningen av alternativa finansieringssÀtt, sÄsom preferensaktier, obligationer,MTN- och Certifikatsprogram har blivit vanligare i fastighetsbolagen. En stor anledning till detta Àr att bankerna i mÄnga fall har velat begrÀnsa sin utlÄning till fastighetsbolagen samtidigt som kreditmarginalerna har ökat pÄ grund av bland annat högre kapitaltÀckningskrav för bankerna.Utvecklingen av fastighetsbolagens finansiering kommer fortsÀtta framöver och alternativa finansieringssÀtt kommer i större utstrÀckning anvÀndas som komplement till banklÄn och stamaktiekapital..

Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett kÀllsorterande avloppssystem och ett konventionellt reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens kÀllsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jÀmförts med reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jÀmförts genom analys av resurshushÄllning av nÀringsÀmnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter frÄn andra undersökningar. Analysen visar att Ekoportens avloppssystem Àr fem gÄnger dyrare per personekvivalent och Är Àn Slottshagens reningsverk.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i vÀlfÀrdsarbetet, utifrÄn deras i stiftelseform drivna seniorboende. FrÄgestÀllningen innefattar Àven i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrÀdare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnÀmndens ordförande och en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Den anvÀnda metoden var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Syftet med denna explorativa studie Àr att undersöka hur socialtjÀnsten förhÄller sig till sociala medier. Detta görs genom socialsekreterarnas Äsikter. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka erfarenheter socialsekreterarna har kring att anvÀnda det i sitt arbete samt hur man anser att socialtjÀnsten hanterar frÄgan. VÄr metod Àr kvalitativ och bestÄr av dels traditionella intervjuer och dels av intervjuer via e- post. De flesta informanter har erfarenheter kring att anvÀnda sig av sociala medier i sitt arbete eller har erfarenheter av kollegor som har gjort det.

Introduktion: TandvÄrdsrÀdsla innebÀr ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. RÀdslan för tandvÄrden grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser frÄn tandvÄrden och pÄverkan frÄn förÀlder. TandvÄrden har en betydande roll till att kunna lindra rÀdslan. Syfte: Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvÄrdsrÀdsla. FrÄgestÀllningar: Vilka behandlingsmetoder anvÀnds för att lindra tandvÄrdsrÀdsla? Metod: Litteraturstudie Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr en lyckad metod för att behandla tandvÄrdsrÀdsla dÄ KBT gÄr till botten med vad som ligger bakom rÀdslan. MÄnga av deltagarnas rÀdsla för tandvÄrden minskade med KBT.

BakgrundStudien tar upp lÀrplattans historia frÄn utvecklingen av verktyget som startade redan pÄ 1800-talet till nutidens lÀrplatta. Dagens samhÀlle har en helt annan tillgÄng till kommunikativ miljö Àn de tidigare generationerna haft. Vi mÀnniskor har gÄtt frÄn ett samhÀlle med artefakten i centrum till att lÀra genom artefakter. Syftet med verktyget Àr att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlÀrningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med lÀrplattan i förskolans verksamhet samt vilka lÀrandeinnehÄll de framhÄller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollÀrare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollÀrare vÀljer att anvÀnda lÀrplattan i förskolan och varför men Àven vilket lÀrande de kan se utifrÄn kommunikation och samspel.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lÀrande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation stÄr inskrivet i skollagen. Dock finns inga nÀrmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebÀr.VÄr studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. VÄra frÄgor Àr:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebÀ meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju pedagoger verksamma pÄ fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut pÄ olika skolor.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur brukarna pÄ en lÄgtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mÄl uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I mÄlbeskrivningen stÄr att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsÀttning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vÄrd- och behandlingsinsatser och ett drÀgligare liv. För att ta reda pÄ detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare pÄ Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivÄ och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvÄrdnad, mat och sysselsÀttning.